Artificiell intelligens (AI) har fått allt större uppmärksamhet inom revisionsbranschen, där den har introducerats för att öka effektiviteten och förbättra kvaliteten på revisorns arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar revisorns acceptans och anpassning till AI-teknologin och hur den förändrar arbetsuppgifter. Studien har kombinerat teorier som Diffusion of Innovations och Technology Acceptance Model för att skapa en ram för att förstå revisorns anpassning och acceptans i förhållande till AI-teknologin. För att samla in empiriska data har tolv revisorer intervjuats från olika revisionsbyråer och deras synpunkter har analyserats med avseende till AI-teknologin och dess inverkan på sitt arbete. Resultaten av studien visar att en mängd faktorer påverkar revisorns anpassning och acceptans, varav majoriteten framträder i ett positivt sammanhang. Det framkom även att arbetsuppgifterna generellt sett effektiviseras och förbättras genom införandet av AI-teknologin, vilket visar på en övergripande positiv inställning från revisorn. Däremot bekräftades det finnas vissa hinder, såsom kompatibilitet, komplexitet och upplevd användarvänlighet av teknologin. Studien visar även på, trots en begränsad användning av AI-teknologi inom yrkesrollen, att revisorn inser dess potential att kunna förbättra sina arbetsuppgifter snarare än att ersätta dem. För att maximera anpassning och acceptans av AI-teknologi finner studien att revisionsbyråer bör fokusera på utbildning, stöd och utveckla skräddarsydda lösningar som passar revisorns unika behov och erfarenheter. / Artificial intelligence (AI) has been receiving increasing attention within the audit industry, where it has been introduced to enhance efficiency and improve the quality of auditors' tasks. The purpose of this study is to investigate the factors influencing auditors' adaptation and acceptance to AI technology and how it transforms their work tasks. The study combines theories such as Diffusion of Innovations and Technology Acceptance Model to create a framework for understanding auditors' adaptation and acceptance in relation to AI technology. To collect empirical data, twelve auditors from different auditing firms were interviewed, and their perspectives were analyzed regarding AI technology and its impact on their work. The results of the study indicate that a range of factors influence auditors' adaptation and acceptance, the majority of which manifest in a positive context. It was also revealed that work tasks are generally streamlined and improved through the implementation of AI technology, indicating an overall positive attitude from auditors. However, certain barriers were confirmed to exist, such as compatibility, complexity, and perceived ease-of-use of the technology. The study also demonstrates that despite a limited use of AI technology within their professional roles, auditors recognize its potential to enhance their work tasks rather than to replace them. To maximize the adaptation and acceptance of AI technology, the study suggests that auditing firms should focus on education, support, and develop tailored solutions that cater to auditors' unique needs and experiences.

Små och medelstora företag har en betydelsefull funktion i samhället och bidrar till ett lands ekonomiska tillväxt. Under en kris finns det risk att SME-företagens betydelsefulla roll kan minimeras med tanke på att tillgången till kredit kan stramas åt under kriser, vilket gör att vissa företag står utan någon finansiering. Revisorerna kan i dessa tider bidra med trygghet gentemot bankerna och dess kreditbedömning av företagen. Detta skapar frågeställningen gällande vilka förväntningar det finns på revisorns betydelse för kreditbedömningen av små och medelstora företag under en kris. För att kunna besvara frågeställningen har utgångspunkten varit att undersöka revisorernas, SME-företagens och bankernas förväntningar på revisorns betydelse. För att genomföra denna studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats. Vi har totalt genomfört nio intervjuer, varav tre av varje aktör; revisorer, SME-företagen och banker. Vidare kunde vi i en större utsträckning se likheter kring revisorns betydelse vid krissituationer, där det ofta framlades att revisorn bidrar med trygghet och underlättar kreditbedömningen. Vi kunde däremot se skillnader kring förväntningsgapet på revisorn som inte framhävs lika tydligt. Bankerna i studien uppvisade ett tydligare förväntningsgap under en krissituation när det gäller revisorn och dess uppgifter i jämförelse med företagen. Detta kan bero på att revisorns granskningsarbete kan användas som underlag vid en eventuell kreditbedömning av ett företag. Avslutningsvis kan vi fastställa att det finns likheter kring revisorns betydelse vid kreditbedömningar under en kris men att det finns skillnader kring förväntningarna på revisorn.

I slutet av 2019 slog COVID-19 ut och världen gick in i en pandemi. Detta har påverkat många branscher, inklusive restaurangbranschen och revisionsbranschen. Studiens syfte är att undersöka hur arbetsgången hos revisorer inom resturanbranschen har påverkats av pandemin. Intervjuerna har skett anonymt och därefter har innehållsanalys genomförts. Studiens resultat tyder på att Covid-19-pandemins inverkan på revisionen har varit i högsta grad individuell för varje revisor. Vissa har ansett att pandemin har lett till positiva förändringar. Arbetet har blivit mer tidseffektivt, med mindre resetid tack vare de nya digitala verktygen. Dessa verktyg har skapat lösningar under de omständigheter som rått, men kommer att vara användbara även efter pandemin.Andra revisorer ser negativt på förändringarna. Det varit svårare att bygga en stark relation till klienterna och många revisorer anser att deras egen mentala hälsa har påverkats till det sämre då de har varit tvungna att arbeta isolerat. Granskningen i restaurangbranschen har försvårats då de analytiska verktygen inte längre har samma effekt som tidigare år och dessutom har revisorernas arbetsuppgifter ökat då staten har erbjudit stödpaket till de restauranger som har lidit av ekonomiska förluster till följd av pandemin. Ett revisorsyttrande har krävts för att verksamhetsstöd ska beviljas.Studien kan öka diskussionen kring hur skatteflykt kan upptäckas inom restaurangbranschen. Den kan också vara till nytta för revisorer som kan ta del av andra revisorers erfarenheter och förhoppningsvis därigenom förenkla den egna arbetsgången.Studien har avgränsat till större företag med revisionsplikt, men det vore intressant att ta del av forskning som fokuserar på hur mindre verksamheter utan revisionsplikt har påverkats av pandemin / The world went in to a pandemic due to the Covid-19 virus outbreak in late 2019. Several different industries have been affected by the pandemic, including the restaurant industry. Therefore, our aim is to explore the change in an audit’s working process during this time period.In this study, a qualitative method with an abductive approach is used. To achieve this, we have chosen to use semi-structured interviews to collect empirical data. The interviews were conducted anonymously and to perform content analysis.The study showed that the pandemic has affected each auditor differently. Some are positive to the changes the pandemic has brought as it has made the work more time efficient with the decrease of traveling hours and the digitalizing has been proven to be helpful in this field of work. But some auditors have found it challenging to establish a strong relationship with their clients through digital meetings. Working from home has made several auditors feel alone which has had a negative impact on their mental health. The analytical tools have been less effective than previous years, which has made the review of the restaurant industry harder and there has been an increase in work hours as auditors now must review all companies that has applied to be granted the government’s financial support packets. The study aimed to increase the discussion around how to discover tax evasion in the restaurant industry. Auditors can find it helpful to read about other auditors’ experiences and take that knowledge to hopefully simplify their own work. It would be interesting to read a study that explores the effect of the pandemic on small businesses without audit obligation as our study only focuses on companies that has audit obligation.

När konkurrensen i olika branscher ökar blir goda kundrelationer allt viktigare, inte minst i revisionsbranschen som på senaste årtionden har präglats av stark konkurrens och mättnad. Revisionen i sig har börjat betraktas som alltmer oviktig och många klienter efterfrågar även tjänster som skapar mervärde. En bristande revisor-klientrelation har visats sig vara en nyckelfaktor till varför klienter väljer att byta revisor. Detta innebär att det är viktigt för revisorn att veta vad klienterna förväntar sig i relationen. Genom att känna till klienternas förväntningar ökar chanserna att kunna bemöta dessa. I vilken grad revisorn lever upp till klientens förväntningar påverkar även klientens uppfattning av tjänstekvaliteten.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur revisorer och klienter upplever skillnaden i förväntningarna på relationen. Genom tio semistrukturerade intervjuer med både revisorer och deras klienter har det påvisats att revisorerna generellt har en god uppfattning om vad klienter förväntar sig i relationen. Klienternas förväntningar varierar beroende på storleken på klientens bolag. Studien påvisar en tendens att ju större klientens bolag är, desto bättre uppfattning har klienterna kring revisorns roll och även motsvarande förväntningar. Trots att revisorerna verkar ha en god uppfattning om vad klienterna förväntar sig är det inte alltid de lever upp till dessa. Större bolag med egen redovisningskompetens förväntar sig inte särskilt mycket av revisorn, men prioriteras samtidigt högt av revisorerna på grund av deras storlek. Mindre bolag som förväntar sig mycket råd och stöttning av sin revisor kan bortprioriteras vid tidsbrist. / As competition in various industries increases, good customer relationships become increasingly important, not least in the auditing industry, which in recent decades has been characterized by strong competition and saturation. The audit itself has begun to be considered increasingly unimportant and many clients also demand services that create added value. A lack of an auditor-client relationship has proven to be a key factor in why clients choose to change auditors. This means that it is important for the auditor to know what the clients expect in the relationship. Knowing clients' expectations increases the chances of being able to meet them. The extent to which the auditor lives up to the client's expectations also affects the client's perception of the quality of service.The purpose of the study is to increase the understanding of how auditors and clients experience the difference in expectations of the relationship. Through ten semi-structured interviews with both auditors and their clients, it has been shown that the auditors generally have a good idea of ​​what clients expect in the relationship. Clients' expectations vary depending on the size of the client's company. The study shows a tendency that the larger the client's company, the better the clients' perception of the auditor's role and the corresponding expectations. Although the auditors seem to have a good idea of ​​what the clients expect, they do not always live up to these. Larger companies with their own accounting expertise do not expect much from the auditor but are also given high priority by the auditors due to their size. Smaller companies that expect a lot of advice and support from their auditor can be de-prioritized in the event of a lack of time.

This thesis explores the impact of digitalization on the audit profession and its effects on the roles and competencies of auditors. As technology advances, it facilitates the automation of routine tasks and the use of sophisticated data analysis tools, thereby transforming traditional audit methods. The aim of this study is to analyze how these changes affect the roles of auditors and to identify the competencies required in the digital era. The methodology includes a literature review combined with qualitative research through semi-structured interviews with practicing auditors. The study focuses on three main areas: the impact of digitalization on the auditor's role, the competencies needed for handling digital tools, and the challenges faced by audit firms. Findings suggest that digitalization not only streamlines the audit process but also necessitates new competencies in new regulations, data analysis, and understanding of new business models. Audit firms need to invest in technology and training to address challenges such as resistance to change and the shortage of required skills. In conclusion, the study emphasizes the importance of continuous skills development and adaptability among auditors to continue delivering high-quality services in an increasingly digital future.

Prior research has shown that there are many factors affecting the client's perception of the auditor’s value. Furthermore, research has shown that the auditor can add multifaceted value to the client, often divided into core value and added-value. However, these factors have mostly been studied in an isolated context, where other factors have not been accounted for. To our knowledge no prior study has shown the combined effect of various factors in a common context, as well as showing how the conjunction between the client’s experiences and expectations affects the perceived value of the auditor from the client’s perspective. This study aims to identify the many factors that drive the client's perception of value added by the auditor, as well as making the distinction between the client's experiences and expectations. In order to locate the many factors that are believed to have an impact on the client's perception of the auditor’s value, a broad theoretical model is constructed to explain how these factors in a combined fashion drives the client's perception of auditor value. We also argue that the client's internal and underlying conditions will affect the client’s attitude towards the auditor, as well as inducing the client's needs. Furthermore, we make the distinction between the factors that drive the precepted value of the auditor and the factors that make up value in the eyes of the client.   The results of the study indicate that there are many factors that affect the perceived value of the auditor from the client’s perspective, where the client’s experiences and expectations of the “client quality” has the strongest effect on the perceived value. The study also finds that there is a gap between the client’s expectations and experiences, suggesting that there could be an expectation gap between the client and the auditor. Furthermore, the study finds that the core value is the main type of value added by the auditor in the eyes of the client. However, we argue that the distinction between core value and added-value is not representative from the client’s perspective. Instead we believe that the client distinguishes the value added by the different activities in the work of the auditor.  The study contributes towards explaining how various factors need to be accounted for when studying the perceived value of the auditor from the client's perspective. Furthermore, the study contributes to explaining how the client's experiences and expectations affect the perceived value of the auditor in the eyes of the client, providing a meaningful foundation for future research. The study also contributes to explaining how there needs to be a distinction between the factors that drive the perceived value and the factors that make up the perceived value, since these factors often intervene with one another. / Tidigare forskning har visat att det finns många faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde. Vidare har tidigare forskning visat att revisorn kan tillföra ett mångfacetterat värde till klienten, ofta uppdelat i kärnvärde och mervärde. Dock har dessa påverkande faktorer främst studerats i en isolerad miljö där andra påverkande faktorer inte har tagits hänsyn till. Såvitt vi vet har ingen tidigare studie visat den kombinerade effekten av olika faktorer i en gemensam kontext, samtidigt som förhållandet mellan klientens upplevelser och förväntningar tas i beaktning.  Denna studie syftar till att identifiera de faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde, samtidigt som det görs skillnad på klientens upplevelser och förväntningar. För att lokalisera de flertalet faktorer som tros ha en inverkan på klientens syn på revisorns värde konstrueras en utförlig teoretisk modell för att förklara hur dessa faktorer gemensamt föranleder och utgör värde ur klientens perspektiv. Vi hävdar även att klientens interna och underliggande förutsättningar påverkar klientens inställning till revisorn, liksom att dessa förutsättningar föranleder klientens olika behov. Dessutom gör vi en distinktion mellan de faktorer som föranleder det värde klienten ser i revisorn och de faktorer som utgör värdet av revisorn ur klientens perspektiv. Resultatet av studien indikerar att det finns många faktorer som påverkar revisorns värde ur ett klientperspektiv, där klientens upplevelser och förväntningar på ”klientkvalitet” har störst effekt på det samlade värde klienten ser i revisorn. Studien finner också att det finns en skillnad mellan klienternas upplevelser och förväntningar, vilket tyder på att det kan finnas ett förväntansgap mellan klienten och revisorn. Vidare visar studien att kärnvärdet är den typ av värde klienten främst ser i revisorns arbete. Vi hävdar dock att skillnaden mellan kärnvärde och mervärde inte är representativt ur klientens perspektiv. Istället tror vi att klienten baserar synen på revisorns värde utifrån de olika aktiviteter och attribut som hänförs till revisorns arbete.  Studien bidrar till att förklara hur flera olika faktorer behöver tas i beaktning när man studerar revisorns tillförda värde ur klientens perspektiv. Vidare bidrar studien till att förklara hur klientens upplevelser och förväntningar påverkar det värde klienten ser i revisorn, vilket utgör en stark grund för framtida forskning. Studien bidrar också till att förklara hur det är nödvändigt att göra skillnad mellan de faktorer som föranleder värde och de faktorer som utgör värde ur klientens perspektiv, eftersom dessa faktorer ofta samspelar med varandra.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter. Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott. Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen. Våra primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan jämförts med sekundärdata i form av tidigare undersökningar samt litteratur. Slutsats: Studiens slutsats är att de äldre revisorerna har en osäker och mindre klar inställning till anmälningsskyldigheten jämfört med de yngre revisorerna som har en mer positiv och stabil syn på anmälningsskyldigheten. Anledningen är att de äldre revisorer alltid har haft tystnadsplikten i baktanke och ser detta som grundantagandet för revisionsyrket. De yngre revisorerna har alltid haft en klar bild över båda plikterna då dessa har funnits sedan de började sitt arbete som revisorer. Resultatet blir att de äldre revisorerna ser sig själva som entreprenörer. De vill bygga sin verksamhet på välgrundade och pålitliga förhållanden genom att hjälpa och ge råd till sina klienter, istället för att anmäla dem och skada relationen däremellan. De yngre revisorerna ser vi som byråkrater som vill basera sina handlingar endast i enlighet med statens lagar och regler och tar mindre hänsyn till etik och moral gentemot sina klienter. Nyckelord: Anmälningsskyldighet, tystnadsplikt, ekobrott, revisor, revision, svårigheter / Background: In 1999, the legislation on the auditor’s reporting obligation were introduced and the law means that the auditor has to report a suspected economic crime, compared to earlier in which  the auditor had only the confidentiality to relate to. The law was introduced because of the high economic crimes where the most common crimes, in Sweden, are accounting fraud and tax evasion. This law would help the auditors at crime situations. The auditors’ reporting obligation stands, overall, in the opposite of their confidentiality, which has led to increase the expectations of the stakeholders, on auditors’ work.  The auditors have a duty to notify the authorities at the same time as they have confidentiality towards their clients. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding on auditors’ attitude towards the reporting obligation, seen from their own perspective, and to examine how auditors’ experiences can affect their behavior in the case of a suspected economic crime.  Method: We have performed this study through a qualitative method based on an inductive research approach. Our primary data were collected through semi-structured interviews which then were compared with our secondary data, in form of previous studies and literature. Results and conclusion: This study concludes that older auditors have an uncertain and less clear approach to the reporting obligation as compared to the younger auditors, who have a more positive and stable attitude towards the reporting obligation. The reason is that older auditors have always had the confidentiality in ulterior motive, as this is the basic assumption for the audit profession. The younger auditors have always had a clear view of both the reporting obligation and the confidentiality since the duties have existed since the auditors started their carriers. The result is that the older auditors see themselves as entrepreneurs. They want to build their business on well-founded and reliable relationships by helping and advising their clients, instead of reporting them and damage the relationship between them.   We see the younger auditors as bureaucrats who want to base their actions only in accordance with state laws and regulations and they pay less attention to ethics and morality in relation to their clients. Keywords: Reporting obligation, confidentiality, economic crime, auditor, audit, difficulties

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning. Istället ska revisorn utgöra ett kontrollerande organ som ska granska det arbete som styrelsen utför. Granskningen ska enligt 9 kap 3 § ABL ske av årsredovisningen, bokföringen och styrelsens och VD:ns förvaltning. Bolagsorganen ansvarar således för olika saker. Styrelseledamöterna, VD:n och revisorn bär ett skadeståndsansvar enligt 29 kap 1–2 §§ ABL. Skadeståndsansvaret innebär att bolagsorganen ansvarar för skador som de orsakat av oaktsamhet vid utförandet av sina uppdrag. Det ska även föreligga ett orsakssamband mellan den oaktsamma handlingen och skadan som uppstått. I de fall som det finns fel i årsredovisningen, vilket kan vara en följd av en icke korrekt bokföring, aktualiseras frågan vem som ska bära ansvaret för den uppkomna skadan. Enligt ABL är det styrelsen som ansvarar för bokföringen och således är ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det skulle därför vara nära till hands att bedöma att styrelsen är ansvarig för den skada som uppstått. Rent generellt sett kan det sägas att styrelsen bär ett ansvar för skadan, eftersom styrelsen brustit i den ekonomiska förvaltningen. Men i flera fall har en skadeståndstalan väckts mot revisorn. Frågan blir då om revisorn i vissa fall kan bli ansvarig för fel som orsakats av styrelsens förvaltning med avseende på ekonomin. Revisorn är inte ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det är inte revisorn som ska se till att det finns ett bra bokföringssystem och tillsynssystem som kontrollerar att bokföringen sköts korrekt, men revisorn utgör, som tidigare nämnts, ett granskande bolagsorgan. Det åligger således revisorn att kontrollera de uppgifter som finns i bokföringen. Revisorn är ansvarig för skador som kunnat uppstå på grund av att han/hon inte har fullgjort sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Det innebär att även om det inte är revisorn som är ansvarig för skadan, som styrelsen ursprungligen orsakat, kan revisorn ändå bli skadeståndsansvarig på grund av att han/hon inte utfört sitt granskningsuppdrag korrekt. Det medför att både revisorn och styrelsen kan bli skadeståndsansvariga för samma skada men på olika grunder, eftersom de har olika uppdrag i grunden. Vid domstol har dock flertalet parter endast väckt skadeståndstalan mot revisorn. I de fall som revisorn har dömts till ansvar och att betala skadestånd tycks domstolarna ha gjort en ansvarsförskjutning från styrelsen mot revisorn. Det har medfört att revisorn har fått svara för sådant som enligt lagen är styrelsens ansvar.

Problemformulering: För att minska beroendet i noterade bolag kommer nya reglerkring rotation införas. I onoterade bolag finns det inga reglerkring detta, kravet på revisorns oberoende är dock detsamma. Hur skulle ett införande av rotationsregel påverka beroendet och har det någon inverkan på revisorns vilja att anmäla ekonomisk brottslighet? En relation kan trots allt ändra mycket i hur man tänker och hur man agerar… Syfte: Syftet är att se hur kravet på revisorns oberoende påverkas av att det i Sverige inte finns någon rotationsregel och om detta påverkar revisorns anmälningsplikt av ekonomiskbrottslighet. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod. För att samla in empiriska data har semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultat: Studien kom fram till att en rotationsregel skulle minska beroendet, det skulle dock kosta mer än vad det ger och därav är det ingen bra lösning. Vidare har studien visat att en brist i revisorns oberoende påverkar viljan att anmäla ekonomisk brottslighet. Denna ovilja syns främst när hoten mot oberoendet handlar om vänskap, jäv eller intäkter. / Problem definition: In order to reduce the dependency in listed companies, new rules of rotation will be established. For unlisted companies there are no existing rules and there will not be any, however the requirement of auditor independence is the same. How would an introduction of a rotation rule affect the auditor independence and would there be any effect on the auditor’s willingness to report crimes of economic nature. After all a relationship can change the way you think and act. Purpose: The purpose is to see how the requirement of auditor independence is affected by the lack of a rotation rule in Sweden and if this has any affect on the auditors reporting obligation. Method: The study was conducted through a qualitative method. To collect the empirical data, semi-structured interviews were used. Conclusion: The study concludes that a rotation rule would reduce the dependence, however this may not be a good solution as the costs exceeds the benefits. Further the study concludes that a lack of auditor independence affects the willingness to report crimes of economic nature. This reluctance appears mainly when the independence is threated by friendship, conflict of interest or revenues from clients.

Syfte: Vårt första delsyfte med den här studien är att undersöka om press är ett hot mot revisorns oberoende genom att undersöka om det är skillnad på den press revisorer upplever och den press de bedömer att de klarar av. Vårt andra delsyfte är att redogöra för hur och i vilken omfattning ett revisionsutskotts existens kan sänka revisorns upplevda press och därmed stärka revisorns oberoende. Metod: Denna studie är utförd med kvantitativ metod. Data har samlats in med hjälp av dataenkäter som har skickats via e-post till 316 revisorer i Sverige som arbetar med noterade bolag. Revisorerna har skattat sin upplevda press från klienterna med hjälp av Borg CR100 (centiMax) Scale®. Analys av data har utförts med korrelationsanalys, regressionsanalys och t-test med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Vi fann signifikant skillnad mellan den press revisorerna upplever och den press revisorerna bedömer att de skulle klara av innan de godkänner en felaktig finansiell rapport. Studien indikerar en liten skillnad i upplevd press vid revision av företag med revisionsutskott jämfört med revision av företag utan revisionsutskott. Dock var denna skillnad inte signifikant. Förslag till fortsatt forskning: I kapitel 5.5 tar vi upp förslag till fortsatt forskning varvid huvudfrågorna vi diskuterar är följande: hur sammansättningen av revisionsutskotten påverkar revisionsutskottens effektivitet, vad som orsakar de stora skillnaderna i huruvida revisorerna upplever press eller inte från VD och styrelse och hur hälsan påverkas av den press revisorerna bedömer att de upplever. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med empiriskt underlag för fortsatt forskning då denna studie är den första i sitt slag som har utförts i Sverige. Vidare bidrar studien praktiskt till en ökad kunskap om hur mycket press en revisor upplever i förhållande till vad en revisor bedömer att de klarar av samt hur revisionsutskott påverkar revisorns upplevda press. / Aim: Our first subsidiary aim of this study is to investigate whether the pressure is a threat to auditor's independence by investigating whether there is a difference between the pressure experienced by auditors and the pressures they estimate that they can handle. Our second subsidiary aim is to explain how and to what extent an audit committees' existence can lower the auditor's perceived pressure and thereby strengthen the auditor's independence. Method: This study is conducted by a quantitative method. Data were collected using data questionnaires sent by e - mail to 316 auditors in Sweden working with listed companies. The auditor has estimated his or hers perceived pressure from clients using the Borg CR100 (centiMax) Scale®. Data analysis has been performed by correlation analysis, regression analysis, and t-test with the statistical program SPSS. Result & Conclusions: We found a significant difference between the experienced pressure by auditors and the pressure auditors estimated that they could handle before approving a false financial report. The study indicates a small difference in the perceived pressure for audits in co-operation with companies with audit committees, compared with companies without audit committees. However, the difference was not significant. Suggestions for further research: In Chapter 5.5 we bring up suggestions for further research and the main issues we discuss are: how the composition of audit committees influences audit committees' effectiveness, what the large differences in whether the auditors are experiencing pressure or not from the President and Board of the company are caused by and how the health is affected by the estimated pressure auditors experiencing. Contribution of the thesis: The study contributes with the empirical foundation for continued research because this study is the first of its kind in Sweden. Furthermore, the study contributes practically to a greater knowledge of how much pressure an accountant experience in relation to what the auditor believes that they are capable of and how audit committees affect the auditor's perceived pressure.