Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket. Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna. Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter. / Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission. The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on. We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department. This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree. The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.

Background: With the removal of audit requirement for companies in Sweden from the first of november 2010, a lot of companies has chosen not to keep the audit requirement. So far 57 percent of the small companies has chosen to keep the audit, in spite of that they don´t need to which led us to the problem statement: Which are the factors that affect a small limited company to choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit anymore? Purpose: The purpose of the essay is to examine why small limited companies choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit? Method: This research founds itself in a qualitative study with a deductive research approach. We have been studying secondary data in books and articles and preformed 29 phone interviews with small ltd company owners in Sweden. The selection consisted of 14 companies with credit debts and 15 companies without credit debts. In both categories the companies were selected at random. Results: The study has shown that there are a variety of reasons why small business owners in Sweden choose to keep the audit. It turned out that most small limited companies use audit primarily for its own sake and interest, but also to avoid a tax audit. It was also found that the creditors had a great impact on small companies’ decisions on audit. / Bakgrund: När revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige den första november 2010 har många företag valt att avskaffa revisionen. Hittills har 57 procent av småföretag valt att behålla revisionen, trots att de inte behöver det. Detta ledde oss till problemformuleringen: Vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val att ha kvar revision, trots att möjligheten finns att välja bort den? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för små aktiebolag i valet att ha kvar revision, trots att revisionsplikten för dessa avskaffats. Metod: Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie och en deduktiv forskningsansats. Vi har studerat sekundärdata via böcker och artiklar samt utförts 29 telefonintervjuer med små aktiebolags ägare inom Sverige. Urvalet bestod av 14 aktiebolag med kreditskulder och 15 aktiebolag utan kreditskulder där de båda slumpmässigt valts ut. Resultat: Studien har visat att det finns en mängd orsaker till varför småföretagare i Sverige väljer att behålla revisionen. Det visade sig att de flesta små aktiebolagen använder revisionen framförallt för sin egen skull och intresse men också för att undvika skatterevision. Det visade sig även att kreditgivarna hade en stor inverkan på små aktiebolagens beslut om revision.

Univ., Diss.--Basel, 2003.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2003.

Studien behandlar revisorers syn på K-regelverken och vilka motiv som ligger till grund för deras rekommendationer till mindre företag i valet mellan K2 och K3. Studiens syfte är att komplettera den tidigare kunskapen på området för att skapa förutsättningar för att företagen skall bli mer självständiga i valet av redovisningsregelverk. Studien strävar även efter att få en inblick i huruvida revisorernas oberoende går att ifrågasätta i den här typen av rådgivning. För att skapa mig en uppfattning har jag använt mig utav en kvalitativ metod i form utav semistrukturerade intervjuer med fyra stycken revisorer. Det empiriska materialet har sedan analyserats och slutsatser dragits att K3 kan ha fördelar på bolagets ekonomiska ställning, bland annat på grund av den handlingsfrihet som regelverket ger. K3 kan också vara fördelaktigt när företagets intressenter skall tillgodoses med information samt för att underlätta framtida expansioner. När revisorerna rekommenderar K2 tenderar regelverkets förenklingar vara ett viktigt motiv vilket kan ses som en intention för rådgivarna att hjälpa klienterna till att göra rationella kostnadsbesparingar i form av minskad administration i redovisningen. Åtgärder för att upprätthålla revisorernas oberoende var bland annat interna kvalitetssäkringar, "second opinions" från andra byråer, använda sunt förnuft, använda en teknik med att lägga fram rekommendationernas fördelar och nackdelar snarare än att fatta beslut åt klienten, utbildningar och seminarier i ämnet, rådfråga jurister, eftersträva en kultur med " högt i tak" samt att dela upp revision och rådgivning i två grupper inom teamen. / The study discusses accountants' view of the K frameworks and what motives that lies behind their recommendations to smaller businesses choosing between K2 and K3. The purpose of the study is to supplement the previous knowledge within the area to create opportunities for the businesses to become more independent when choosing accounting framework. The study also aims to look at if the accountants' independence can be questioned for this type of consulting. I've used semi structured interviews, a qualitative method, with four accountants to define an opinion. The empirical material has then been analyzed and conclusions been made that K3 can propose advantages for the business economic status, among other things because of the trading freedom the framework provides. K3 can also be favorable when the business' stakeholders are informed as well as making future expansions easier. When the accountants recommends K2, the simplifications of the framework seems to be an important motive, which can be assumed to be a way for the accountants to help their clients making rational savings as a result of less administration within the accounting. Measures to maintain the accountants' independence were, among other things, internal quality measures, second opinions from other agencies, using common sense, using a technique where the recommendations' pros and cons are proposed rather than making a decision on the behalf of the client, education and seminars within the subject, asking solicitors for advice, aiming for a culture where everyone feel free to express their opinions, as well as splitting auditing and consulting within the teams.

Revisorns oberoende är ett aktuellt och omtalat ämne som har varit grund för ett flertal diskussioner genom åren. Skandaler har bidragit till ett minskat förtroende samt förändringar i revisionsvärlden. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorns oberoende framställs i affärstidskrifter med hjälp av diskursanalys. Diskursanalysen är genomförd med stöd av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Analysen utgår ifrån 40 artiklar från affärstidskrifterna Tidningen Balans och Dagens Industri mellan åren 2014 - 2018. De identifierade diskurserna är förändring, förtroende samt skandaler och turbulens. Diskurserna analyserades utifrån textdimensionen, den diskursiva praktikens dimension samt den sociala praktikens dimension. I textdimensionen ligger fokus på texternas modalitet och transitivitet. Den diskursiva praktikens dimension fokuserar på textens producering och konsumtion. I denna dimension analyseras huruvida texterna grundar sig på andra texter samt om det sker en reproduktion av det redan bestående. I den sociala praktikens dimension krävs ytterligare teorier för att kunna sätta empirin i bredare sociala sammanhang, detta görs genom att koppla empirin till teorier om revisorns oberoende. Avslutningsvis, för att svara på studiens syfte, visar resultatet av analysen att framställningen kring revisorns oberoende diskuteras med en negativ ton samt följer ett mönster av upprepning. / Auditor independence is a current and relevant topic that has been discussed several times through the years. Scandals have contributed to reduced confidence and changes in the audit world. The purpose of this study is to create an understanding about how auditor independence is portrayed in business magazines by using discourse analysis. The discourse analysis is implemented with support from Fairclough's three-dimensional framework. The analysis is based on 40 articles from the business magazines Tidningen Balans and Dagens Industri, between the years 2014-2018. The identified discourses in this analysis are change, trust and scandals and turbulence. The discourses were analyzed by the text dimension, dimension of discursive practice and dimension of social practice. The text-dimension focuses on the formal characteristics of the text with primary focus on modality and transitivity. The discursive practice dimension is focused on the production and consumption of the text. In this dimension, it is analyzed whether the texts are based on other texts and whether there is a reproduction of the already existing. In the dimension of social practice additional theories are needed to put the empirical data in broader social contexts. This is done by linking the empirical data to theories of the auditor´s independence. In conclusion, to respond to the purpose of the study, the findings of the analysis show that the auditor´s independence is portrayed and discussed with a negative tone as well as following a pattern of repetition.

Neste trabalho, ancorados na Análise do Discurso pêcheuxtiana, analisamos o funcionamento dos dizeres sobre o revisor de textos no espaço de dizeres da publicidade a partir de um corpus experimental, que consta de entrevistas com sujeitos envolvidos na etapa de revisão do processo de criação publicitária. A partir deste, constituímos o corpus de análise, num ir e vir entre a teoria e o objeto, mobilizando o dispositivo teórico-analítico da Análise do Discurso. Podemos dizer que o objeto analisado é bastante específico, e, até mesmo, contraditório, posto que a publicidade, em geral, trabalha com uma linguagem coloquial, enquanto a revisão de textos pode ser vista como uma tentativa de blindar a língua, torná-la perfeita e evitar os erros. No entanto, quando fazemos essa contradição trabalhar, percebemos algumas outras possibilidades de pensar a língua e o espaço de dizeres analisado. Assim, entendemos o espaço de dizeres da publicidade como um espaço de embate, no qual há uma relação hierárquica que fica marcada nos dizeres dos sujeitos que ocupam os lugares discursivos de redator, atendimento e revisor. Também percebemos o poder que o publicitário exerce sobre o trabalho do revisor, visto que é este quem aprova ou não as alterações textuais efetuadas pelo revisor de textos. Isso fica marcado, especialmente, nos dizeres sobre os limites do trabalho do revisor. A relação língua/revisão de textos também permeia as sequências discursivas analisadas. Nelas, observamos uma relação de repetibilidade na forma de pré-construídos: o revisor de textos é descrito como um sujeito que domina plenamente a língua portuguesa, um detentor dos conhecimentos gramaticais, uma vez que se toma a noção de língua pela de gramática. Assim, buscamos compreender de que forma esses pré-construídos se constituíram historicamente e que regiões do interdiscurso são mobilizadas para que intervenham como efeito de memória nos dizeres desses sujeitos. Por fim, analisamos o gesto autoral do revisor de textos da publicidade, observando a configuração histórica da noção de autoria, e percebendo que, a despeito da importância do revisor no processo, ele não deixa de ser visto como um sujeito de fora deste. No entanto, pelas análises, veremos que uma contradição se impõe em relação ao gesto de autoria do revisor de textos, fazendo com que este, ao mesmo tempo em que se percebe fora, seja visto como um parceiro na constituição desses discursos. / In this research, based on the theory of Discourse Analysis proposed by Michel Pêcheux, we analyze the way the discourses about the text reviewer function in the discursive space of advertising, considering an experimental corpus, which consists of interviews with subjects involved in the reviewing phase of the advertising creative process. Based on the experimental corpus, we composed the analytical one, going back and forth between theory and object, as we mobilized the theoretical-analytical device from Discourse Analysis. It is possible to say that the analyzed object is quite specific and even contradictory, considering that, in general, advertising works with colloquial language while text reviewing can be seen as an attempt to armor the language, making it perfect and free from mistakes. However, by putting this contradiction into motion, we notice some other possibilities to think the language and the discursive space here analyzed. Thus, we understand the discursive space of advertising as a conflicting one, in which there is an hierarchical relation marked on the discourse of the subjects who occupy the discursive places of advertising copywriter, manager account and reviewer. We also perceived the power that the publisher has over the work of the reviewer, since he is the one who approves or not the textual alterations made by the text reviewer. This is specially seen in the discourses about the limits of the reviewer’s work. The relation language/text revision also permeates the discursive sequences, where we observe a relation of repeatability in a pre-constructed form: the text reviewer is described as a subject who completely dominates the Portuguese language, the bearer of grammatical knowledge, since the language is taken by its grammatical aspect. Thus, we aim at comprehending how these pre-constructed elements were historically constituted and which regions of the interdiscourse are mobilized in order to intervene as memory effect in the saying of these subjects. Finally, we analyze the authorial gesture of the advertising text reviewer, observing the historical configuration of the notion of authorship, and perceiving that, despite of the importance of the reviewer in the process, he does not cease to be seen as an external subject in it. Nevertheless, considering the last analyses, we will see that a contradiction is imposed regarding the gesture of authorship of the text reviewer, who, at the same time, perceives himself as external, and is seen as a partner in the constitution of these discourses.

Antalet auktoriserade revisorer förväntas inte möta den framtida efterfrågan av dem vilket innebär att behovet av auktoriserade revisorer kommer att öka. Den reglerade auktorisationstiden uppgår idag till åtta år medan den genomsnittligen vanligtvis är tio år, vilket kan upplevas som en lång och komplex process. Vi vill undersöka hur organisationerna kan agera för att minska den genomsnittliga auktorisationstiden, genom att studera den praktiska auktorisationstiden, och därmed göra yrket mer attraktivt. Därav är syftet med studien att förklara vilka organisatoriska faktorer som påverkar revisorers praktiska auktorisationstid. Studien har en kvantitativ ansats och genom ett deduktivt angreppssätt har hypoteser utvecklats. En enkätundersökning utfördes på auktoriserade revisorer fördelade på revisionsbyråer runt om i Sverige för att pröva hypoteserna. De organisatoriska faktorerna som undersöktes i studien är mentorskap, byråspecifik utbildning och managementmetoden up-or-out. Utöver de organisatoriska faktorerna kan det finnas faktorer som påverkar auktorisationstiden, därför testades även ytterligare faktorers påverkan. Dessa faktorer var genus, ålder vid auktorisation, byrå vid auktorisation, antal skrivna auktorisationsprov, tidigare arbetserfarenheter, högskola/universitet, examensnivå och tjänstledighet. Studien resulterade inte i några signifikanta samband mellan revisorers praktiska auktorisationstid och de tre oberoende variablerna som inkluderades i studien. Därav kan slutsatsen dras att revisionsbyråerna inte antas ha en stor påverkan på revisorernas praktiska auktorisationstid. Då studien innehåller brister och att inga signifikanta samband kunde påvisas, finns där ett behov och en möjlighet för vidare forskning kring forskningsfältet. / The number of certified auditors is not expected to meet the future demand of them, which means that the need for certified auditors will increase. Today the regulated certification time amounts to eight years, while the average certification time is ten years, which can be experienced as a long and complex process. We want to investigate how organizations can act in order to reduce the average certification time, by studying the practical certification time, and therefore make the profession more attractive. Hence, the purpose of the study is to explain what organizational factors affect the auditor’s practical certification time.   The study has a quantitative approach and through a deductive approach, hypotheses have been developed. A survey was conducted on certified auditors distributed at audit firms around Sweden to test the hypotheses. The organizational factors studied in the study are mentorship, firm specific education and the management method up-or-out. In addition to the organizational factors, there may be factors that affect the certification time. Therefore, the impact of additional factors was also tested. These factors were gender, age, firm at certification, number of written certification tests, previous work experience, college/university, degree level and leave of absence.   The study did not resulted in any significant relationship between the auditor’s practical certification time and the independent variables that were included in the study. Therefore, the conclusion of the study is that audit firms cannot be expected to have a big impact on the auditor’s practical certification time. Since the study contains deficits and no significant relationship could be demonstrated, there is need and opportunity for further research on the field of research.

Neste trabalho, ancorados na Análise do Discurso pêcheuxtiana, analisamos o funcionamento dos dizeres sobre o revisor de textos no espaço de dizeres da publicidade a partir de um corpus experimental, que consta de entrevistas com sujeitos envolvidos na etapa de revisão do processo de criação publicitária. A partir deste, constituímos o corpus de análise, num ir e vir entre a teoria e o objeto, mobilizando o dispositivo teórico-analítico da Análise do Discurso. Podemos dizer que o objeto analisado é bastante específico, e, até mesmo, contraditório, posto que a publicidade, em geral, trabalha com uma linguagem coloquial, enquanto a revisão de textos pode ser vista como uma tentativa de blindar a língua, torná-la perfeita e evitar os erros. No entanto, quando fazemos essa contradição trabalhar, percebemos algumas outras possibilidades de pensar a língua e o espaço de dizeres analisado. Assim, entendemos o espaço de dizeres da publicidade como um espaço de embate, no qual há uma relação hierárquica que fica marcada nos dizeres dos sujeitos que ocupam os lugares discursivos de redator, atendimento e revisor. Também percebemos o poder que o publicitário exerce sobre o trabalho do revisor, visto que é este quem aprova ou não as alterações textuais efetuadas pelo revisor de textos. Isso fica marcado, especialmente, nos dizeres sobre os limites do trabalho do revisor. A relação língua/revisão de textos também permeia as sequências discursivas analisadas. Nelas, observamos uma relação de repetibilidade na forma de pré-construídos: o revisor de textos é descrito como um sujeito que domina plenamente a língua portuguesa, um detentor dos conhecimentos gramaticais, uma vez que se toma a noção de língua pela de gramática. Assim, buscamos compreender de que forma esses pré-construídos se constituíram historicamente e que regiões do interdiscurso são mobilizadas para que intervenham como efeito de memória nos dizeres desses sujeitos. Por fim, analisamos o gesto autoral do revisor de textos da publicidade, observando a configuração histórica da noção de autoria, e percebendo que, a despeito da importância do revisor no processo, ele não deixa de ser visto como um sujeito de fora deste. No entanto, pelas análises, veremos que uma contradição se impõe em relação ao gesto de autoria do revisor de textos, fazendo com que este, ao mesmo tempo em que se percebe fora, seja visto como um parceiro na constituição desses discursos. / In this research, based on the theory of Discourse Analysis proposed by Michel Pêcheux, we analyze the way the discourses about the text reviewer function in the discursive space of advertising, considering an experimental corpus, which consists of interviews with subjects involved in the reviewing phase of the advertising creative process. Based on the experimental corpus, we composed the analytical one, going back and forth between theory and object, as we mobilized the theoretical-analytical device from Discourse Analysis. It is possible to say that the analyzed object is quite specific and even contradictory, considering that, in general, advertising works with colloquial language while text reviewing can be seen as an attempt to armor the language, making it perfect and free from mistakes. However, by putting this contradiction into motion, we notice some other possibilities to think the language and the discursive space here analyzed. Thus, we understand the discursive space of advertising as a conflicting one, in which there is an hierarchical relation marked on the discourse of the subjects who occupy the discursive places of advertising copywriter, manager account and reviewer. We also perceived the power that the publisher has over the work of the reviewer, since he is the one who approves or not the textual alterations made by the text reviewer. This is specially seen in the discourses about the limits of the reviewer’s work. The relation language/text revision also permeates the discursive sequences, where we observe a relation of repeatability in a pre-constructed form: the text reviewer is described as a subject who completely dominates the Portuguese language, the bearer of grammatical knowledge, since the language is taken by its grammatical aspect. Thus, we aim at comprehending how these pre-constructed elements were historically constituted and which regions of the interdiscourse are mobilized in order to intervene as memory effect in the saying of these subjects. Finally, we analyze the authorial gesture of the advertising text reviewer, observing the historical configuration of the notion of authorship, and perceiving that, despite of the importance of the reviewer in the process, he does not cease to be seen as an external subject in it. Nevertheless, considering the last analyses, we will see that a contradiction is imposed regarding the gesture of authorship of the text reviewer, who, at the same time, perceives himself as external, and is seen as a partner in the constitution of these discourses.

Syftet med följande studie var att undersöka hur arbetstagare upplever betydelsen av motivation på en arbetsplats. Vi var intresserade av vad som får arbetstagare att känna arbetstrivsel och vilka faktorer som påverkar arbestagare till att stanna kvar på en arbetsplats. Vi använde oss av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori som är en av de mest använda teorier inom motivationsteorier som verktyg för att besvara vår frågeställning. För att kunna utföra studien så genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med revisorer på en internationell revisionsbyrå. Intervjumallen konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorteori och resultaten tolkades med hjälp av en teoristyrd tematisk analysmetod och kategoriserades till olika hygien- och motivationsfaktorer. Hygienfaktorer sammanfattades till lön och andra förmåner, arbetsmiljö och relationer. Moivationsfaktorer sammanfattades till utveckling, prestation/utmaning och erkännande. Resultatet av den erhållna empirin visade att hygienfaktorerna inte skapar trivsel i sin närvaro men att motivationsfaktorerna skapade motivation och arbetstrivsel i sin närvaro. Detta gör att resultaten stödjer Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation.