Då avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter. / The cancelling of the statutory audit for the small business is under investigation. Our aim with this study is to see what the cancelling will mean for the stakeholders we choosed.

Syfte: Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas.  Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats. Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut. Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då frivillig revision gäller.  Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört. / Aim: The aim of this essay is to assess how companies would be affected by legislation SOU 2008:32 concerning tax errors. Method: We have used a quantitative method where we, with assistance from Företagarna, sent a questionnaire to their members.  Result & Conclusions: This essay concludes that many companies will feel pressured and audit, but the majority is not affected by the proposal. The answers tended to be similar unrelated to the question asked. Suggestions for future research: We suggest that future research focus on what financial information the different parties will desire when voluntary audit applies. Contribution of the thesis: This essay gives the reader an indication of how companies tend to position themselves in aspect to the proposed laws.

In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover. / I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande.  Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.

De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.

Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå Datum: 15 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Författare: Nicklas Erngren Annica Larsson Mariah Wahlgren Titel: Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå Handledare: Angelina Sundström Nyckelord: revisionsplikt, revision, revisionsbyrå, revisor, små företag, framtidsmöjligheter Frågeställning: Hur har revisionsbyråerna förändrats genom revisionspliktens avskaffande? Hur har storleken på revisionsbyråerna inverkat på tjänsternas utbud? Syfte: Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyråerna förändrat sitt utbud av tjänster och vilka andra förändringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har två revisionsbyråer studerats. Metod: För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet har två gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson på Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg på PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut på att ta reda på vad respektive revisionsbyrå gjort för förändringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren ställts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrån. Slutsats: Studien visar att det finns likheter i de förändringar som gjorts bland annat ett större fokus på redovisningstjänster än tidigare. Båda revisionsbyråerna har haft hand om redovisning tidigare men har nu gått över till att marknadsföra dem tydligare. Det finns även skillnader i byråernas förändringar av tjänster, där PwC satsar på helhetslösningar som ska vara lätt tillgängliga och ha tydliga priser så har Revisorsknuten satsat mer på att bjuda ut den kunskap byrån besitter till företag som behöver kvalificerade medarbetare fort. / Removal of audit requirement –a comparative study between large and small auditing firm Date: January 15th 2013 Level: Bachelor thesis in Business Administration/Accounting, 15 ECTS Institution: School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen University Authors: Nicklas Erngren Annica Larsson Mariah Wahlgren Title: Removal of audit requirement –a comparative study between large and small auditing firm Tutor: Angelina Sundström Keywords: mandatory auditing, auditing, auditing firm, auditor, small business, future opportunities Research questions: How has the audit firms changed after the removal of the audit requirement? How has the size of the audit firm affected the content of their services? Purpose: The purpose of this study is to describe the differences and similarities in how audit firms handling their services and what other changes they made after the removal of the audit requirement. To achieve the purpose and answer the research questions, two audit firms have been studied. Method: The empirical data has been collected through two group interviews with Lars Lönnkvist and Barbro Andersson at Revisorsknuten and Sara Keyser and Magnus Hallberg at PwC in Nyköping. The purpose of the interviews was to find out how each firm had changed their services after removal of the audit requirement. The result from the interviews was then set against each other in the analysis chapter to find out similarities and differences between the large (PwC) and the small (Revisorsknuten) auditing firm. Conclusion: The study shows that there are similarities in the changes that have been made. Both auditing firms have made greater focus on accounting services than before. They have both had accounting services in the past but they are now marketing themselves better than before. There are also differences in the changes the firms have made. Where PwC is investing in a complete customer solutions that are easily accessible and have clear and easy to understand rates. Revisorsknuten have a plan to offer their expertise to other companies in need of qualified employees quickly.

Efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag i Sverige, den 1:e november 2010, har många små företag valt att inte anlita en revisor. Den främsta orsaken till detta torde vara kostnaden men eftersom det finns flera fördelar med revision undrar man om det finns andra bakomliggande orsaker. Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar små företags val att inte anlita en revisor, samt om dessa små företag har något gemensamt. Studien fokuserar på således hur företag uppfattarna fördelarna med revision men vänder på argumenten och ställer frågan varför, trots de uppenbara fördelarna, företag väljer att inte anlita en revisor. Via ett positivistisk vetenskapligt perspektiv, genom en deduktiv undersökning baserad på befintlig teori används av en kvantitativ metod för att samla empirisk data. En undersökning av totalt 400 enkäter skickades ut och av dessa gav 82 fullständiga svar. Hälften av frågeformulären skickades ut till små bolag som inte anlitar en revisor och hälften till de som anlitar en revisor. Enligt resultatet av vår studie kan vi finna statistiska samband bland alla våra tre hypoteser. Det vill säga det finns ett samband mellan uppfattningen om revisionens kostnad, värde respektive behov och slopandet av revision. Studiens resultat visar även att behovet av revision ökar i enlighet med att ett företags storlek ökar. Resultatet presenteras i huvudsak genom data och tabeller. Förslag för framtida forskning är exempelvis att bredda studien och testa enkäten på andra intressenter för att få deras syn på nyttan med revision. Revisorns roll och förtroende har skadats av finansiella skandaler och liberalisering. Denna studie visar dock att tre år efter avskaffandet av revisionsplikten i Sverige - så efterfrågar fortfarande företag revisorer. / Since the removal of the audit requirement for small companies in Sweden, on the 1th of November 2010, many small companies have chosen not to hire an accountant. The main reason for this is likely the cost, but because there are several benefits of audit, we wonder if there are other underlying causes. The purpose of this thesis is to explain what factors influence a small company's choice to not hire an accountant and if these small companies have something in common. The study focuses on how companies perceive the benefits of auditing but reverses the arguments and asks the question why, despite the obvious advantages, companies choose not to hire an accountant Through a positivistic scientific perspective, through a deductive examination based on existing theory we will make use of quantitative methods in order to capture all the data we need. A survey of total 400 questionnaires was sent out and these resulted in 82 complete responses. Half of the questionnaires were sent out to small companies that don’t hire an accountant and the other half to those who do hire an accountant. According to the results of our study, we find statistic connections of all our hypotheses. That is to say there is a correlation between the perceptions of audit cost, value and need, and the abolition of the audit. The study's results also include that the need for audit increases as the company increases in size. The results are presented mainly through the data and tables. Proposals for future research are for example to broaden the study and to test the questionnaire on other stakeholders to get their views on the usefulness of the audit. The auditor's role has been damaged by financial scandals, loss of trust and liberalization. Our data demonstrate and provide the auditor a vindication because, after three years of the removal of the audit requirement in Sweden, small companies still have a demand for auditing.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions. Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most. We believe that auditors should focus more on consulting. Especially when the limits for mandatory audit expects to increase in Sweden to harmonize with the rest of the European Union. The fact that some companies still hire an auditor is probably because of a long collaboration which feels to convenient to end.   This study is limited to merely cover companies who does not need to be audited and only authorized accounting consultants. The studie concerns credit institutions and Skatteverket. Emprical information was gathered with both quantative and qualitative studies. Our conclusion is that SME companies are better off with an authorized accounting consultant than an auditor. The accounting consultants often charge lower fees and have a relatively high trust in comparison with auditors, which probably will be even higher in the future because of the authorization. We also believe that auditors will have to focus more on consulting if they are going to be able to face the abolishment of mandatory audit and compete with the accounting consultants. It now seems that the time for audit in small companies has come to an end. / Revisionsplikten avskaffades år 2010 för mindre företag i Sverige. Samtidigt utvecklades auktorisationen för redovisningskonsulter med syfte att höja kunskapen i branschen samt att öka statusen för dessa. Efter revisionspliktens avskaffande har Bolagsverket upptäckt fler fel i redovisningen från företagen, främst från de företag som varken har anlitat en revisor eller en redovisningskonsult. En anledning till att ha en revisor sägs vara deras betydelse för kreditgivning. Dock framkommer det från empirin att oberoendet som anses vara en av revisorns viktigaste egenskaper inte är det som kreditgivarna framställer som viktigast hos revisorn. Det är yrkeskunskapen som anses viktigast och rådgivning är det som små och medelstora företag (SME) verkar efterfråga mest. För att revisorerna ska kunna konkurrera med redovisningskonsulterna i de företag som inte omfattas av revisionsplikten bör revisorerna rikta in sig mer på rådgivning. Framförallt då gränserna för revisionsplikt i framtiden förmodligen kommer att höjas och bli mer likt övriga EU. Anledning till att många företag fortfarande har kvar revisorn anser vi kan beror på ett långt samarbete som känns för bekvämt för att avsluta. Undersökningen är avgränsad till att endast omfatta aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten samt auktoriserade redovisningskonsulter. De intressenter som studien berör är kreditinstitut samt Skatteverket. Med Skatteverket genomfördes en intervju medan resterande respondenter fick enkäter varför både en kvantitativ och kvalitativ metod använts. Slutsatsen är att SME företag tjänar på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult istället för en revisor. Redovisningskonsulten tar mindre i arvode samt har i jämförelse med revisorerna ett relativt högt förtroende vilket troligtvis kommer öka med tiden på grund av auktorisationen. Vi anser även att revisorerna kommer bli tvungna att rikta in sig mer på rådgivningstjänster för att kunna konkurrera med redovisningskonsulterna om företag utan revisionsplikt. Revisionens tid för mindre företag verkar vara förbi.

Syfte: Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger.   Metod: Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet. Resultat & slutsats: Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer. Detta eftersom revisorerna säger att de inte följer regelverken IFRS och IAS utan och innan vid en revision, de anser att det är bättre att följa praxis då IFRS och IAS ställer alldeles för höga krav på företagen. Uppsatsens bidrag: I likhet med förslag till fortsatt forskning har vi kommit fram till att det skulle vara mycket värdefullare med en jämförelse av lag och praxis istället för hur revisorn utför sitt arbete jämfört med vad som står i lagen. Detta eftersom att revisorn följer praxis noggrannare än IFRS ramverk. / Aim: To locate and understand the auditor’s verification problem recording the item goodwill in comparison with IAS and IFRS. Method: The scientific approach we have used is hermeneutic, which is to understand something. We have chosen to use a qualitative approach with five unstructured interviews with auditors from different auditing firms to collect our empirical data. The literature study was collected through scientific articles and literature that we search for through databases at the University of Gävle and Uppsala University. Result & Conclusions: The auditors trust the companies, and follow established practice rather than IFRS so that they do not see the valuation as a problem. We can not say that our result is generalizable since the study only contains five interviews. The conclusion is supposed to point out that IAS 36 can be difficult to follow in practice. Suggestions for future research: We recommend studying and comparing established practice, law and recommendations. This because the auditors say they do not use IFRS and IAS regulations, they think it is better to follow established practice because IFRS and IAS make too high demands on companies. Contribution of the thesis: Compared to suggestions for future research we realize that it would give more value for knowledge to compare law and praxis instead of comparing how the auditor is working compared to the law. That is because the auditor follows practice more strictly than the standards of IFRS.

Syfte: Med start år 2009 genomförde den svenska regeringen flera åtgärder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpå revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen är en viktig fråga för ekonomisk tillväxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krävs kapital. Det vanligaste i Sverige är att all expansion sker med lånade pengar. För dessa företag är det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi ställer oss därför frågande till hur den frivilliga revisionen påverkar företagets möjligheter till lån och i förlängningen den expansion som är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Uppsatsen vänder sig till alla aktiebolag är intresserade av hur en kreditbedömning går till samt till de mindre aktiebolag som överväger att välja bort revision. Syftet med uppsatsen är att beskriva kreditbedömningsprocessen samt likheter och skillnader i Swedbank och Handelsbankens kreditbedömning. Vi studerar de effekter ett oreviderat bolag får för beviljandet av kredit och undersöker även resultat av tidigare forskning i syfte att förstärka det aktuella läget inom ämnesområdet. Metod: Studien är genomförd med den kvalitativa metoden där vi har använt oss av en deduktiv ansats för bankernas kreditbedömning samt resultat från tidigare forskning. En deskriptiv teknik har använts för att samla in materialet. För att se effekterna av den frivilliga revisionen har vi använt en induktiv ansats med en komparativ teknik. Analys och redovisning av studiens resultat har genomförts med hjälp av Kvales (1997) sju stadier för intervjuundersökningar. Resultat & slutsats: Vi kan se tydliga fördelar för beviljandet av kredit för reviderade bolag. Bankerna anser att kostnadsbesparing inte är ett skäl att avstå från revision då många företag är beroende av den ekonomiska kompetensen som en revisor bidrar med. Bankerna spar resurser och minskar informationsövertaget då företagen är reviderade. De är medvetna om principal agentproblemet och accepterar transaktionskostnader men inte agentkostnader. Båda bankerna värdesätter en nära relation till kunden och begär ett personligt betalningsansvar av ägaren. Vi ser också att Handelbanken är mer restriktiva vid bedömning av nya kunder jämfört Swedbank. Swedbank tar större hänsyn till mjuka värden medan Handelsbanken fokuserar på siffror. Båda bankerna går främst på återbetalningsförmåga och säkerheter för att bevilja lån. Vi finner att den tidigare forskningen inom ämnesområdet till stor del står i strid med våra egna resultat varför vi vill uppmuntra andra forskare att ifrågasätta forskningsresultat. Förslag till fortsatt forskning: Studien är begränsad till bankernas perspektiv varför ett förslag till vidare forskning är huruvida kostnaden för revision överstiger nyttan för mindre aktiebolag. Det framkommer även i vår undersökning att bankerna kan komma att kräva reviderat material av de mindre aktiebolagen varför vi föreslår att en djupare forskning sker kring under vilka förutsättningar det kan tänkas ske. Vi föreslår även vidare forskning kring hur utvecklingen för de bolag som valt bort revision blir när den frivilliga revisionen fått en större genomslagskraft. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen vänder sig till alla aktiebolag som är intresserade av hur en kreditbedömning går till samt till de mindre aktiebolag som överväger att välja bort revision. / Aim: Starting in 2009, the Swedish government introduced several measures to reduce administrative costs for businesses. As a result, the legislated audit requirement for smaller companies was removed. Funding opportunities for smaller companies is an important issue for economic growth in Sweden, and to make expansion possible the business requires capital. In Sweden, the most common way to fund such expansions is through lending. For these companies it is imperative that the credit assessment is done with great care in order to avoid any future losses. With this essay we would therefore like to question how the abolished audit requirement will affect the company's possibility to acquire the funding needed in order to expand, which in extension is so important from a socio-economic perspective. The essay is addressed to all companies who are interested in credit decisions in general, and smaller companies that are considering the option not to audit in particular. The purpose of this paper is to describe the credit decision process and the similarities and differences between Swedbank and Handelsbanken's credit decisions. We study the effects of an unaudited company for the granting of credit and also examine the results of previous research in order to strengthen the current state of the subject field. Method: The study was conducted with the qualitative method, where we have used a deductive approach to banks' credit decisions together with the results from previous research. A descriptive technique was used to collect the data. To see the effects of the voluntary audit legislation, we used an inductive approach with a comparative technique. Analysis and reporting of results of the study was carried out with the help of Kvale (1997) seven stages of interview surveys. Result & Conclusions: We can see obvious benefits for the granting of credit to the audited company compared to the non-audited company. The banks believe that cost is not a valid reason to refrain from auditing when many companies are dependent on the economic competence that an auditor contributes with. Banks saves resources and reduces the information advantage with companies that have been audited. They are aware of the principal agent problem and accept the transaction costs but no agency costs. Both banks examined in this essay value a close relationship with the customer and require personal payment liability of the owner. We also see that Handelsbanken are more restrictive in the evaluation of new customers compared to Swedbank. Swedbank takes greater consideration to soft values, while Handelsbanken focuses on numbers. Both banks prioritize repayment capacity and securities for granting loans. Concludingly, we find that the previous research done within this field is in great conflict with our own results, which is why we would like to encourage other researchers to question research findings. Suggestions for future research: The study is limited to the banks' perspective, why a proposal for further research is whether the cost of the audit exceeds the benefits for smaller companies. It is found also in our investigation that the banks may require auditing of the smaller joint-stock companies which is why we propose that a deeper research is done about the conditions under which it might happen. We also suggest further research on the development for companies that refrain from auditing when the voluntary audit has been given time for a greater impact. Contribution of the thesis: The essay is addressed to all companies that are interested in how the credit decisions are made, and to the smaller companies that are considering not to be audited.

<p>Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket.</p><p>Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna.</p><p>Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter.</p> / <p>Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission.</p><p>The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on.</p><p>We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department.</p><p>This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree.</p><p>The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.</p>