Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.

Den pågående digitaliseringsutvecklingen i dagens samhälle resulterar i stora förändringar inom ett flertal områden, däribland revisionsbranschen. De senaste decennierna har genomgripande förändringar skapat nya förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för revisionsbyråer. Effekterna av en sådan förändringsprocess har tidigare studerats, däremot är förändringen gällande revisorns kundrelation ett relativt outforskat område. Studiens syfte är att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka hur revisionsbranschen förändras av digitaliseringsutvecklingen och hur den i sin tur påverkar revisorns kundrelation. På så sätt kan studien belysa hur de undersökta revisionsbyråerna bemöter utvecklingen och även vad revisorerna anser vara viktigt att ta hänsyn till i kundrelationen under denna digitaliseringsomställning. Forskningsfrågan i undersökningen är således, "Hur ser digitaliseringen inom revisionsbranschen ut, och hur påverkar detta revisorns kundrelation?". Med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi baserad på personliga intervjuer med auktoriserade revisorer har besvarandet av forskningsfrågan framkommit. Studiens slutsatser visar att den rådande digitaliseringsutvecklingen förändrar revisionsbranschen genom dess möjligheter till ett mer digitaliserat och effektivt revisionsarbete. Tillgång till digitala verktyg i revisionsarbetet utgör ett betydelsefullt stöd för revisorn. Det möjliggör en mer heltäckande revision samt en reducering av standardiserade arbetsuppgifter, som vidare ger upphov till en ökad automatisering inom branschen. Följden av ett alltmer digitaliserat arbetssätt har vidare resulterat i förändringar i revisorns kundrelation. En ökad användning av digitala hjälpmedel möjliggör en mer öppen relation mellan revisor och kund som resulterar i en större delaktighet från kundens sida under revisionsprocessen. Tillgång till mer digitala verktyg skapar även ett mer tillförlitligt revisionsarbete och en smidigare kommunikation. Studien visar även att det under digitaliseringsutvecklingen uppvisas ett mer proaktivt förhållningssätt hos respondenterna från de större revisionsbyråerna jämfört med respondenterna från de mindre. Däremot uppvisar respondenterna från samtliga byråer ett proaktivt förhållningssätt när det gäller interaktionen med kunderna. Det är sammantaget betydande att revisorn följer med i utvecklingen och samtidigt utformar arbetssättet utefter kundens förväntningar samt preferenser. Detta för att undvika ett missnöje och därmed möjliggöra ett bevarande av goda kundrelationer. / The current digitalisation is changing our society, it is particularly changing several business areas such as the audit industry. In recent decades, radical changes of this process have created development opportunities for audit firms. The effects of digitalisation have previously been studied, however no empirical study has specifically explored the effects of a change regarding an auditor’s client relationship. The purpose of this research is to examine, from an auditor’s perspective, the audit industry’s continued digitalisation and its impact of an auditor’s client relationship. Thereby, the study can illustrate how the examined audit firms meet the digitalisation but also what the auditors consider to be important in a client relationship during this development. This study will therefore address the following research question, "How does the digitalisation appear within the audit industry, and how does it affect an auditor’s client relationship?". This qualitative study is based on personal interviews with authorized auditors, to validate the results of the study’s research question. The findings of this study show that the current digitalisation is changing the audit industry, due to its possibilities to achieve a more efficient and higher quality audit. Access to digital technologies make a significant contribution and facilitates the work of the auditor. It also enables a comprehensive audit as well as the reduction of certain tasks, which leads to more automation. The results of a more digitised work have moreover caused changes in the client relationship of an auditor. An increased use of digital technologies enables an open relationship between an auditor and a client, which results in a greater participation from the client during the audit process. The implementation of digital technologies also creates a more reliable audit and improved communication. It is also found that larger audit firms are more proactive in comparison to smaller audit firms when it comes to keeping pace with the digitalisation. However, both large and small audit firms are proactive in their interaction with clients. Overall, an auditor must follow the digitalisation and simultaneously adjust the work procedure after the client’s expectations and preferences. The auditor is expected to consider a client’s requirements to avoid dissatisfaction so that a relationship can be maintained.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Det finns klienter som har vissa förväntningar på revisionen men det är inte alltid dessa förväntningar stämmer överens med revisorns. Den här skillnaden kallas för förväntningsgap. Revisorns granskning ska genomföras enligt väsentlighet och risk samtidigt som revisorn ska vara oberoende i förhållande till klienten. Syftet med denna studie är att få insikt i hur förväntningsgapet mellan revisorer och deras klienter uppfattas av auktoriserade revisorer och varför fenomenet uppkommer. Vidare syftar även studien till att förklara om revisorns oberoende ställning påverkas av förväntningsgapet. I studien används en kvalitativ metod där författarna genomför fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer från två olika revisionsbyråer. Resultatet visar på att det går att identifiera olika typer av förväntningsgap och att det finns fler än en anledning till att gapen uppkommer. Den främsta anledningen till varför fenomenet uppkommer är bristen på kommunikation mellan revisor och klient. Det här gäller åt båda håll. Det framgår dessutom att de framtagna förväntningsgapen inte har någon direkt påverkan på revisorns oberoende. Ett indirekt samband skulle dock kunna existera mellan vänskapshotet och förväntningsgapet. / There are clients who have different expectations of the audit, but it is not always as theseexpectations are consistent with the auditor’s. This difference is called expectation gap. Theauditor’s review shall be conducted according to materiality and risk while the auditor should be independent of the client. The purpose of this study is to gain insight into how the expectation gap between auditors and their clients is perceived by authorized auditors and why thephenomenon arises. Furthermore, the study also aims at explaining whether the auditor’sindependent position is affected by the expectation gap. The study uses a qualitative method in which the authors conduct four interviews with authorized auditors from two different audit firms. The result shows that it is possible to identify diverse types of expectations gap and that there is more than one reason for the gaps to arise. The main reason why the phenomenon arises is the lack of communication between the accountant and the client. This applies in both directions. It is also apparent that the expected expectations have no direct impact on theauditor’s independence. However, an indirect relationship could exist between the threat of friendship and the expectation gap.

Bakgrund: Styrelsen anses vara en viktig mekanism inom bolagetsstyrningen. Ett syfte med styrelsen är att övervaka den operativa ledningen. Revisorns syfte är att reducera de agentkostnader som uppstår vid separationen mellan ledning och ägande, vilket sker i stor omfattning inom noterade bolag. Det är därför relevant att studera hur styrelsens sammansättning påverkar revisionskvaliteten. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur styrelsens sammansättning påverkar revisionskvaliteten. Metod: Studien har ett deduktivt angreppssätt. Teorin som används utgår från agentteorin, Corporate Governance Strategy och stewardship-teorin. En kvantitativ undersökning av bolagens årsredovisningar och databaser har utförts. Datamaterialet är hänförbart till räkenskapsåret som avslutats under 2016 samt 2017. Slutsats: Utifrån studien kan det konstateras att det finns samband mellan styrelsens sammansättning och revisionskvaliteten hos bolag noterade på Stockholmsbörsen. / Background: The board of directors is considered being an important part of corporate governance. One purpose of the board is to monitor the managers. When there is a separation between managing and ownership of a company, agency costs occure. This happens when companies are listed. The auditors purpose is to reduce the agency costs. Because of this, it is relevant to study how board characteristics affect audit quality. Purpose: This paper aims to explain how board characteristics affect audit quality. Method: This study is based on a deductive approach. Theories used in this study are agency theory, Corporate Governance Strategy and stewardship theory. A quantitative study of annual reports and databases have been done. The empirical datasets are collected from the years 2016 and 2017. Conclusion: The results from this study show that board characteristics affect audit quality at companies listed at Nasdaq Stockholm.

Abstract Management control system is meaningful for corporations.  It aims to define overall company-goals and develops strategies that eases the achievement of these goals. The purpose of the strategies is to create desirable performances through guidance of employees. The strategy and performance evaluation are correlated since both creates desirable performances. This is achieved through performance evaluation as it monitors and examines employees’ performances.  Prior research highlights performance evaluation through corporations' perspective, but does not present a connection between performance evaluation and its effects on auditors. Although, it has been established some effects of parts within performance evaluation. Due to that the research has been based on corporations' perspective, it becomes interesting to study the subject through auditors’ perspective. Performance evaluation is used in a wide variety within the large audit firms, thus relevant to study.  The purpose of the thesis is to create a broader understanding of which role performance evaluation has in audit firms. This has been studied through observations of how performance evaluation is executed and which effects it has on auditors. The thesis’s research-strategy is qualitative, though empirical data has been generated through interviews with eleven auditors.  All of the researched audit firms include overall company-goals, individual goalsetting, time budgets, feedback and monetary incentives in the process of execution of performance evaluation. This study presents which effects performance evaluation has on auditors. Positive effects of performance evaluation are increased performances and motivation. This increment is based on increased self-efficacy, clear expectations and guidelines, and active participation during goal-setting and feedback processes. The negative effects of performance evaluation are based on the work procedure that is created by the management tool, in terms of time pressure, stress and pressure regarding acquisition of customers. / Sammanfattning Ekonomistyrning är betydelsefullt för företag, då den syftar till att definiera översiktliga företagsmål samt utveckla strategier som ska underlätta uppfyllelsen av dessa mål. Strategiformulering har som funktion att skapa önskvärda prestationer genom att vägleda anställda. Strategin och prestationsmätningar är korrelerade i den bemärkelsen att de skapar önskvärda prestationer. Detta genomförs utifrån prestationsmätning genom att övervaka och utvärdera anställdas prestationer. Tidigare forskning framhäver prestationsmätning utifrån ett företagsperspektiv men visar inte på en koppling mellan prestationsmätning och dess effekter på revisorer i revisionsbyråer. Dock har det stadgats somliga effekter av delar inom prestationsmätning. Eftersom forskningen har varit utifrån ett företagsperspektiv är det intressant att studera prestationsmätning utifrån revisorers perspektiv. Prestationsmätning används i stor utsträckning inom de större revisionsbyråerna, denna bransch är således relevant att studera.     Syftet med uppsatsen är att skapa en bredare förståelse för vilken roll prestationsmätning har i revisionsbyråer. Detta har studerats genom att undersöka hur prestationsmätningar genomförs samt vilka effekter de har på revisorer. Uppsatsens forskningsstrategi är kvalitativ då empirisk data genererats utifrån intervjuer med elva revisorer. Samtliga undersökta revisionsbyråer inkluderar översiktliga företagsmål, individuell målsättning, tidsbudget, feedback och belöningar i processen för genomförandet av prestationsmätning. Studien visar även vilka effekter prestationsmätning har på revisorer. Positiva effekter av prestationsmätning är ökad prestation och motivation. Detta grundar sig i ökad självkänsla, tydliga förväntningar och riktlinjer samt aktivt deltagande under målsättnings- och feedbacksprocessen. De negativa effekterna av prestationsmätning grundar sig i det arbetssätt som skapas av styrverktyget, detta i form av tidspress, stress samt press gällande förvärv av kunder.

Den stereotypa bilden av revisorn är ett aktuellt ämne för revisorsbranschen. Uttalandet baseras på att revisionsbyråerna har svårigheter med att rekrytera de bäst lämpade kandidaterna till sina byråer. Denna studie önskade att kartlägga nuvarande ekonomistudenters bild av revisorn för att se i vilken utsträckning intentionen till revisorsbranschen påverkades av bilden. Syftet med studien var att identifiera ekonomistudenternas bild av revisorn och undersöka hur den påverkar deras intention att vilja bli revisorer. Eftersom det har visat sig att dagens revisionsbyråer lägger ett stort fokus på att lyfta fram egenskaper som studenterna vill identifiera sig med syftade även studien till att undersöka hur ekonomistudenternas identifikation till revisorsyrket, påverkar sambandet mellan deras bild av revisorn med deras intention till att bli revisor. Detta resulterade i studiens frågeställning: Hur påverkar ekonomistudenters bild av revisorn deras intention att vilja bli revisorer och vilken modererande effekt har studenters identifikation till revisorsyrket på detta samband? För att besvara studiens frågeställning samt uppfylla syftet genomfördes en kvantitativ studie genom en webbaserad enkätundersökning. Webbenkäten skickades ut till ekonomistudenter på högskolor och universitet i Sverige, vilket genererade 130 fullständiga svar. Statistisk analys genomfördes för att kunna tolka den erhållna datan. Resultatet indikerar på att ekonomistudenternas bild av revisorer som uppvisar egenskaper som extrovert, öppensinnad samt säljegenskaper leder till en ökad intention för ekonomistudenter att söka sig till revisorsyrket. Dessutom anses identifiering med revisorsyrket ha en negativ effekt på sambandet mellan ekonomistudenternas bild av revisorns och deras intention till att vilja bli revisor. / The stereotypical image of the auditor is a relevant topic to the auditor industry. The statement is based upon the struggles accounting firms has had with not being able to recruit the most suitable candidates. The aim of this study is to examine if business students image of the auditor have an effect on their intention to apply for the auditor profession. In addition, the study aim to investigate what effect the students identification to the auditor profession have on the relation between business students image of the auditor and their intention to apply of the auditor profession, since its has been shown that accounting firms are trying to create an image of the auditor which students can identify with. This resulted in the following research question: How does business students image of the auditor affect their intention to apply for the auditor profession? In order to achieve the purpose of this study and also be able to answer the research question a quantitative study was performed by using a web based questionnaire. The Questionnaire was sent out to university attending business students across Sweden, which generated in 130 answered questionnaires.  The results indicates that the students image of the auditor with characteristics extrovert, open to new experiences and sale characteristics increases their intention to become auditor.    Additionally, students identification with the auditor profession is considered to have an negative effect on the relation between business students image of the auditor and their intention to apply of the audit profession.

Revisionsmarknaden har förändrats under den senaste tidsperioden till följd av bland annat skandaler som till exempel Enronskandalen och revisionspliktens avskaffande 2010. När bedrägerier uppstår i företagens redovisning blir dess revisorer oftast anklagade som ansvariga då deras huvudsakliga uppgift är att granska företagens finansiella rapporter. När revisorn har genomfört sin granskning utlämnas en revisionsberättelse som antingen är ren eller oren ifall den innehåller avvikande meningar från företagens påståenden. En ren revisionsberättelse ses som en kvalitetsstämpel. Tidigare forskning har påvisat att ett antal olika faktorer påverkar utfallet av en ren respektive oren revisionsberättelse. Syftet med studien är att undersöka huruvida studiens utvalda faktorer har ett samband med en revisionsberättelse, för att förstå vilka faktorer som främst kan associeras med en oren revisionsberättelse. Utifrån en kvantitativ metod har empiri samlats in från 377 stycken mikro, små samt medelstora företags årsredovisningar som har sitt säte i Stockholms län och därefter har en enkel- samt multipel logistisk regressionsanalys utförts med åtta stycken oberoende variabler. Hypoteser ställdes upp för respektive variabel mot den beroende variabeln; revisionsberättelse. Både den enkla- och multipla logistiska regressionsanalysen påvisade en statistisk signifikans på variablerna; soliditet och räntabilitet på totalt kapital, varpå nollhypotesen kunde förkastas för dessa. Ju lägre soliditet och räntabilitet på totalt kapital desto större sannolikhet att en revisor utlämnar en oren revisionsberättelse. / The audit market has changed during the recent period due to scandals such as the Enron scandal and the abolition of auditing obligations 2010. When fraud occurs in the company's financial reports, its auditors are usually accused of being responsible as their main task is to review the companies' financial reports. The auditor gives the firms either an unqualified or qualified auditor’s report. An unqualified auditor’s report is seen as a “quality stamp”. Previous research has shown that a variety of factors affect the outcome of an unqualifiedand qualified auditor’s report. The purpose of this study is to investigate whether the chosen factors of the study are related to an audit report, in order to understand which factors can be associated with a qualified audit report. Based on a quantitative method, empirical data has been collected from 377 micro-, small and medium sized companies' annual reports in Stockholm, and were analyzed using simple and multiple logistic regression analysis with eight different independent variables. A statistical significance on the variables; solvency and return on total assets, is found in both the simple and multiple logistic regression analysis, whereupon the zero hypothesis could be rejected for these. The lower the solvency and return on total assets, the greater the likelihood of an auditor leaving a qualified auditor’s report.

År 2002 implementerades analysmodellen i Revisorslagen (2001:883). Analysmodellen är en självregleringsmodell vars syfte är att säkerställa att den enskilde revisorn inte äventyrar en oberoende revision. Analysmodellen är uppdelad i tre olika steg (1) identifiering, (2) utveckling av motåtgärder och (3) dokumentation, vilka är utformade i syfte att verka som ett hjälpmedel för den enskilde revisorn vid analysering om en omständighet kan äventyra en oberoende revision. Det är emellertid en utmaning för den enskilde revisorn att avgöra om ett förhållande revisor och klient emellan kan äventyra en oberoende revision - genom självgranskning. Det är den enskilde revisorns ansvar att anamma analysmodellens föreskrifter och riktlinjer i arbetsprocessen mot en oberoende revision. Studiens syfte var därav att skapa en förståelse för analysmodellens praktiska användning vid fastställande av en oberoende revision inom revisorsyrket, genom att identifiera revisorernas arbetsprocess vid hantering av analysmodellens tre olika steg: (1) identifiering, (2) motåtgärder och (3) dokumentation. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Den empiriska datan samlades in genom fyra stycken semistrukturerade djupintervjuer, med fyra stycken auktoriserade revisorer, belägna i Norr- och Västerbotten. Studien pekar ut en huvudsaklig slutsats om analysmodellens praktiska användning vid fastställande av en oberoende revision inom revisorsyrket. Slutsatsen är att analysmodellens tre olika steg är integrerade i revisorernas arbetsprocess vid fastställande av oberoende revision. Analysmodellens integrering i revisorernas arbetsprocess syftar till att revisorerna har anammat analysmodellens grundtanke och anpassat analysmodellens tre olika steg i syfte att skapa en praktisk användning. Att revisorerna har anpassat analysmodellens tre olika steg innebär att revisorerna har skapat egna tillvägagångssätt baserat på analysmodellens föreskrifter och riktlinjer för att fastställa en oberoende revision. Förslag till framtida forskning är att undersöka om analysmodellens praktiska användning vid identifiering och utveckling av motåtgärder skiljer sig åt mellan nyblivna revisorer och revisorer med lång yrkeserfarenhet.