Sverigedemokraterna har på kort tid blivit jämförbara med Socialdemokraterna vad gäller stöd från arbetarväljare. Tidigare har inget parti bestående kunnat utmana Socialdemokraterna som arbetarnas parti. En orsak är att Sverigedemokraternas politik har stöd bland många arbetarväljare. En annan förklaring kan vara att partiets företrädare har arbetarbakgrund, vilket denna uppsats visar. Deskriptiv social representation mäter överensstämmelsen mellan  partiföreträdares sociala bakgrund och partisympatisörers sociala bakgrund. Frågeställningen lyder, hur deskriptivt representativa i socio-ekonomiskt avseende är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna för sina väljare? Det första syftet är att ge en beskrivande analys av Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas företrädare i riksdagen efter år 2018 och deras sociala bakgrund. Det andra syftet är att undersöka väljares sociala representation genom en beskrivande analys av partisympatisörers sociala bakgrundsprofil. Bakgrundsvariabler som undersökts bland partiföreträdarna och väljarkåren är kön, utbildning, och yrke. Den deskriptiva sociala representation som undersöks i Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna fokuserar på frågan om klass i första hand. Uppsatsens resultat visar att Sverigedemokraternas riksdagsgrupp i själva verkat har en högre andel arbetare och en högre andel icke-akademiker än Socialdemokraterna bland företrädarna. Utöver att Sverigedemokraterna blivit mer likvärdiga Socialdemokraterna vad gäller arbetarväljare har  Sverigedemokraterna dessutom gått om Socialdemokraterna i termer av arbetarföreträdare. Uppsatsens resultat visar också att Sverigedemokraterna har en högre överrepresentation bland arbetarväljare än Socialdemokraterna.

Abstract The studies purpose is to acknowledge if there are some differences between the decision against Ranstadverkets uranium mining depending on event that occur and affect the project. 1959 - 1970 is the years that are examine. The Swedish uranium mining was a hot subject between the political parties. Nearly half a billion Swedish kronor was invested in the project. Nonprofit organizations like environment groups disliked the project and tried to stop it. Events like the when the mine where put in pause in 1969 and how that affected the mine. The study analyzes how the events affected the Swedish governments decisions against the mine and how the Swedish people responded on the decisions. / Den svenska miljöhistorian består mestadels av forskning om kärnkraften och vattenkraften vilket är bara en del av Sverige miljöhistoria. Den svenska uranbrytningen är en del av den svenska miljöhistorian fast det finns knappt någon forskning om ämnet, speciellt inte utifrån riksdagsbesluten. Vilket gör ämnet mer intresserat att studera.     Ranstadverket under åren 1959 - 1970 kan uppfattas som ett hett ämne vilket har blivit påverkat av omvärlden och dess förändring. Vid starten av Ranstadsprojektet var budgeten för verket cirka 115 miljoner och verkets byggnation kostade cirka 140 miljoner. Efter alla kostnader och arbetstimmar blev kostnaden för hela projektet nästan en halv miljard svenska kronor. De två frågor som har diskuterats i riksdagens dokument är ifall det är gynnsamt att utvinna uran vid Ranstad samt kostnaden för projektet. Ranstadsprojektet var ett diskussionsämne för alla svenska partier för att det var väldigt ekonomiskt krävande men också för att det kunde minska importkostnader.

I den här masteruppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som har betydelse för riksdagsmandatets representation. En stor del av den allmänna bilden är att svensk politik i huvudsak är nationellt partiorienterad och att basen för folkviljans förverkligande är åsiktsrepresentation. Tidigare forskning tycks också ge stöd åt detta antagande. Uppsatsen frågar sig om detta verkligen är fallet. I studien används en kvalitativ intervjumetod för att ta sig ann forskningsproblemet. För att närmare förstå frågan använder vi oss också av en bredd av respondenter som inkluderar inte enbart riksdagsledamöter utan även regionala partiföreträdare. Förhoppningen är att detta ska ge en tydligare bild av hur olika politiska företrädare förstår riksdagsuppdragets representation.Med hjälp av representationsteori som referens visar analysen att även den regionala nivån har betydelse för riksdagsuppdraget. Både riksdagsledamöter och regionala partiföreträdare öppnar upp för att, även om den nationella nivåns betydelse inte är oviktig behöver man också införliva den regionala nivån och erkänna den betydelse. Detta tar bland annat uttryck i att så länge den nationella partilinjen fortfarande formas finns en förväntan att riksdagsledamöter ska driva länsfrågor och detta är något som ledamöter även menar sig göra. Men när den gemensamma partilinjen har formats finns också en utbredd acceptans för att riksdagsledamöter måste hålla sig till denna.Här finns en grund för fortsatt diskussion och forskning om vad som är fundamentet för den parlamentariska representationen i Sverige. Vad folkviljan baseras på och hur denna representation förstås är en hörnsten i hur vi förstår svensk politik. Genom att öppna upp för att mer än en enskild faktor är av betydelse då man definierar riksdagsuppdraget är uppsatsens viktigaste bidrag följande; att enbart förstå och tolka riksdagsuppdraget in i den nationella partipolitikens ramar blir en alltför snäv förståelse. Istället behöver man väga in fler faktorer för att förstå hur folkviljan förverkligas och som denna uppsats visar är den regionala nivån ett viktigt exempel på detta. / In this master's thesis, we ask which factors are important for the understanding of the representation of the parliamentary mandate in Sweden. A large part of the general picture is that Swedish politics is mainly nationally party-oriented and that the basis for the realization of the will of the people is representation of opinion. Previous research also seems to support this assumption. The essay asks if this is really the case. The study uses a qualitative interview method to address the research problem. To better understand the issue, we also use a breadth of respondents that includes not only members of parliament (MPs) but also regional party representatives. The hope is that this will provide a clearer picture of how different political representatives understand the parliamentary representation.With the help of representation theory as a reference, the analysis shows that the regional level is also important for the representation of MPs. Both members of the Riksdag and regional party representatives are open to the fact that, although the importance of the national level is not unimportant, it is also necessary to incorporate the regional level and recognize its importance. This is expressed, among other things, in the fact that as long as the national party line is still being formed, there is an expectation that members of the Riksdag will pursue county issues, and this is something that MPs also claim’s to do. But when the central party line has been formed, there is also widespread acceptance that MPs must adhere to it.Here is a basis for further discussion and research on what is the foundation for parliamentary representation in Sweden. What the will of the people is based on and how this representation is understood is a cornerstone in how we understand Swedish politics. By opening to the fact that more than one individual factor is important when defining political representation, the thesis' most important contribution is the following; to only understand and interpret representation within the framework of national party politics becomes an overly narrow understanding. Instead, more factors need to be considered to understand how the will of the people is realized and as this essay shows, the regional level is an important example of this.

The aim of this study was to analyze the salience of issue dimensions in the Swedish parliament debates by the established parties during the rise of the Sweden Democrats Party (SD). Structural topic modeling was used to construct a measurement of the salience of issues, examining the full body of speeches in the Swedish parliament between September 2006 and December 2019. Trend analysis revealed a realignment from a focus on socio-economic to socio-cultural issues in Swedish politics. Cross-correlation analyses had conflicting results, indicating a weak positive relationship between the salience of issues and the support of SD – but low predictive ability; it also showed that changes in the support of SD did lead (precede) changes in the salience of issues in the parliament. The ramifications of socio-cultural issues being the most salient are that so-called radical right-wing populist parties (RRPs), or neo-nationalist parties, has a greater opportunity to gain support. It can make voters more inclined to base their voting decision on socio-cultural issues, which favors parties who fight for and are trustworthy in those issues – giving them more valence in the eyes of the voters.