Examenarbetet handlar om hur entreprenörer med hjälp av en checklista ska kunna identifiera, analysera och minimera risker som uppstår när ett förfrågningsunderlag börjar studeras till att ett eventuellt anbud lämnas. Syftet med examensarbetet är att entreprenörerna ska känna sig säkra när de lämnar anbud på ett förfrågningsunderlag. För att uppnå målet har tre stycken intervjuer genomförts och fem förfrågningsunderlag samt litteratur studerats. Resultatet av examensarbetet presenteras i form av en checklista som entreprenörerna kan använda sig av för att medvetandegöra risker vid anbudslämning och att entreprenören ska kunna använda den för att öka chansen att vinna anbudet.

Denna studie har ämnat att utifrån ett svenskt perspektiv undersöka eventuella förtjänster av internationell diversifiering. Detta har gjorts med utgångspunkt från olika marknader under olika marknadsförhållanden. Korrelation användes som mätverktyg av eventuella förtjänster av internationell diversifiering och standardavvikelsen beräknades för att belysa portföljerna ur ett annat riskperspektiv. Studien har grundat sig på Markowitz portföljvalsteori och Grubels tidigare forskning om internationell diversifiering som presenterades i artikeln ”Internationally Diversified Portfolios”. Därefter har månatlig indexprisdata hämtats för perioderna innan-, under- och efter den senaste finansiella krisen för att i efterhand konstruera elva olika teoretiska portföljer. Indexpriserna hämtades för fem utvecklade börsmarknader, fem börser i tillväxtmarknader och för den svenska börsmarknaden. Tio av dessa portföljer var likaviktade med den svenska börsen medan den elfte var en svensk inhemsk portfölj som använts som jämförelseportfölj. Genom att jämföra dessa portföljer med varandra fann vi att effekterna av internationell diversifiering varit som högst innan den finansiella krisen samt att de likaviktade portföljerna med tillväxtmarknader totalt har presterat högst avkastning till lägst given risk över hela perioden. Vidare fanns att standardavvikelsen, för de olika portföljernas avkastning, och korrelation mellan valda börsmarknader inte hade ett signifikant samband. / This study have intended to investigate the possible merits of international diversification in different markets under different market conditions, from a Swedish perspective. Correlation was used to measure possible merits of international diversification and the standard deviation was calculated to show the different portfolios from another risk perspective. The study has been based on Markovitz portfolio selection theory and Grubels previous research on international diversification as presented in the article ”International Diversified Portfolios”. Thereafter, monthly index price data has been gathered for the periods before, during and after the recent financial crisis to construct eleven different portfolios. The index prices were fetched for five developed markets, five emerging markets and for the swedish market. Ten of these portfolios were equally weighted with the swedish stock exchange while the eleventh was a Swedish domestic portfolio. By comparing these portfolios to each other we found that the effects of international diversification was most benefitial in the period before the financial crisis, but also that the equally weighted portfolios of emerging markets overall have had the best performance through the whole period. There was no significant relation found between the standard deviation, for the different portfolios return, and correlation between chosen stockmarkets.

<p><strong> Syfte: </strong>Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa påverkas av produktens och Internetbutikens karaktär. </p><p><strong>Metod: </strong>Data insamlas genom enkätstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkätstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.</p><p><strong>Teori:</strong> Främst används teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktär.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet är <em>funktionell risk</em>, <em>leveransrisk, tidsrisk</em>, <em>psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, källrisk</em> samt <em>social risk. </em>Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktär samt Internetbutikens karaktär. En mängd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mån kan reducera samtliga risker. Produktens karaktär påverkar konsumenten gällande beslutet om köpet kommer att genomföras i en fysisk butik eller i en Internetbutik. De flesta konsumenter har en positiv attityd till att köpa exempelvis resor och böcker på Internet, medan många konsumenter däremot är negativa till att köpa kläder på Internet. Detta beror på att produktens karaktär är sådan att en utvärdering av kläders kvalitet är relativt enkel att göra i en fysisk butik, men desto svårare att göra i en Internetbutik, vilket innebär att den funktionella risken ökar. Gällande resor och böcker är produkterna lika svåra att utvärdera i en fysisk butik som i en Internetbutik. Riskreducerare kopplade till den upplevda kvaliteten kan vara kombinationer av köp från Internetbutiker och fysiska butiker, men även word-of-mouth samt egen tidigare erfarenhet av produkten. Gällande köp från internationella Internetbutiker är de främsta riskerna leveransrisk, tidsrisk och finansiell risk. Resultatet visar att konsumentens kännedom om företaget, genom tidigare egna erfarenheter eller word-of-mouth påverkar den upplevda risken. Detta gäller för både svenska och internationella Internetbutiker. </p>

Syfte: Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa påverkas av produktens och Internetbutikens karaktär.  Metod: Data insamlas genom enkätstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkätstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare. Teori: Främst används teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktär. Slutsats: De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet är funktionell risk, leveransrisk, tidsrisk, psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, källrisk samt social risk. Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktär samt Internetbutikens karaktär. En mängd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mån kan reducera samtliga risker. Produktens karaktär påverkar konsumenten gällande beslutet om köpet kommer att genomföras i en fysisk butik eller i en Internetbutik. De flesta konsumenter har en positiv attityd till att köpa exempelvis resor och böcker på Internet, medan många konsumenter däremot är negativa till att köpa kläder på Internet. Detta beror på att produktens karaktär är sådan att en utvärdering av kläders kvalitet är relativt enkel att göra i en fysisk butik, men desto svårare att göra i en Internetbutik, vilket innebär att den funktionella risken ökar. Gällande resor och böcker är produkterna lika svåra att utvärdera i en fysisk butik som i en Internetbutik. Riskreducerare kopplade till den upplevda kvaliteten kan vara kombinationer av köp från Internetbutiker och fysiska butiker, men även word-of-mouth samt egen tidigare erfarenhet av produkten. Gällande köp från internationella Internetbutiker är de främsta riskerna leveransrisk, tidsrisk och finansiell risk. Resultatet visar att konsumentens kännedom om företaget, genom tidigare egna erfarenheter eller word-of-mouth påverkar den upplevda risken. Detta gäller för både svenska och internationella Internetbutiker.

Globally, there is a need for insurance systems to undergo significant transformations in mechanisms, costs, and risk distribution due to changes in risk levels involving weather and climate changes affecting real estate properties. In commercial and residential real estate markets, insurance mechanisms for risk reduction, risk transfer, and insurance policy pricing are a central component of the migration of flood risks and their impact on real estate in the context of rising climate-related risks. The study analyzes the key factors and mechanisms (costs, pricing policies, risk perceptions, and risk-sharing strategies) influencing the insurance function for mitigating risk in the housing market. The study evaluates insurance mechanisms (pricing strategies, risk perceptions, risk sharing, and risk reduction) and addresses their impact on themigration of flood risk in the housing market. Further, the study analyzes various international policies to identify commonalities, differences, strengths, and weaknesses. By examining insurance mechanisms, the findings of this research guide and inform property owners, developers, and insurance companies of pricing strategies, risk assessments, and insurance policies. The study consists of semi-structured interviews and document reviews for content analysis of insurance policies, reports, risk-sharing strategies, and climate reports to identify patterns, trends, and factors influencing changing insurance mechanisms considering the migration of flood risk in real estate. The interviews with real estate companies, government agencies, and insurance companies provide insights into the current insurance mechanisms employed and theanticipated changes in insurance mechanisms within the foreseeable future. The results show that integrating climate risk management into the housing market is both a challenge and an opportunity. By embracing collaboration, innovation, and forward-thinking strategies, stakeholders can navigate the complexities of climate change, enhance resilience, and build a more sustainable future for all within the housing market. / Globalt finns det ett behov av att försäkringssystem genomgår betydande förändringar i dess mekanismer, kostnader och riskfördelning på grund av förändringarna i risknivåer som involverar väder- och klimatförändringar, vilket påverkar fastigheter. I kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter har försäkringsmekanismer för riskminskning, risköverföring och prissättning av försäkringar varit en central komponent i migrationen av översvämningsrisker och deras inverkan på fastigheter i samband med tillväxten av klimatrelaterade risker. Studien analyserar nyckelfaktorer och mekanismer (kostnader, prissättningspolicyer, riskuppfattningar ochriskdelningsstrategier) som påverkar försäkringsfunktionen för att minska risken på bostadsmarknaden. Studien utvärderar försäkringsmekanismer (prissättningsstrategier, riskuppfattningar, riskdelning och riskminskning) och behandlar deras inverkan på migrationen av översvämningsrisker på bostadsmarknaden. Vidare analyserar studien olika internationella policyer för att identifiera gemensamma drag, skillnader, styrkor och svagheter. Genom att undersöka försäkringsmekanismer kan resultaten av denna studie leda och informera fastighetsägare, utvecklare och försäkringsbolag om prissättningsstrategier, riskbedömningar och försäkringspolicyer. Studien består av semistrukturerade intervjuer och dokumentgranskningar för innehållsanalys av försäkringspolicyer, rapporter, riskdelningsstrategier och klimatrapporter för att identifiera mönster, trender och faktorer som påverkar förändrade försäkringsmekanismer med hänsyn till migrationen av översvämningsrisk i fastigheter. Intervjuerna genomförs med fastighetsbolag, myndigheter och försäkringsbolag för att få insikt om de nuvarande försäkringsmekanismerna som används och de förväntade förändringarna av dem inom överskådlig framtid. Resultaten visar att det är både en utmaning och en möjlighet att integrera klimatriskhantering påbostadsmarknaden. Genom samarbete, innovation och framförhållande strategier kan intressenter navigera klimatförändringarnas komplexitet, öka motståndskraften och bygga en mer hållbar framtid för alla på bostadsmarknaden.

I samband med Gävle kommuns omvandling av den havsnära stadsdelen Näringen identifieras många naturgeografiska och geotekniska utmaningar. Dessa utmaningar förväntas förvärras av klimatförändringar, men också betyda en större påverkan på låglänta och havsnära områden. Däremot identifieras en ekonomisk vinst av exploatering av centrumnära mark. Den kommande omvandlingen av stadsdelen innefattar att 6 000 nya bostäder och 450 000 kvadratmeter nya verksamheter ska tillkomma, enligt avtal med svenska staten. Ökad ekonomisk belastning för försäkringsbolagen i samband med klimatförändringar och naturfenomen tvingar dock försäkringsbolagen att se över vad som i framtiden bör kunna försäkras. En konflikt kunde identifieras mellan kommunen och statens definition av hållbarhet, i jämförelse med försäkringsbolagens syn på vad som är hållbart och dessutom hållbart på lång sikt. Syftet med studien var att besvara forskningsfrågan Hur kan omvandlingen av Näringen utformas genom riskreducering för att minska exponering och sårbarhet och samtidigt öka stadsdelens resiliens? För att besvara frågan har studien använt metoderna spatial multikriterieanalys med farokartor, och gestaltning utifrån multikriterieanalysens resultat, för att skapa ett gestaltningsförslag som redovisar en ny utformning av stadsdelen som uppfyller avtalets krav kring antal bostäder och kvadratmeter verksamhetsytor, och detta på ett sätt som bidrar till att bebyggelsen i största möjliga mån placeras i områden där exponeringen för diverse risker är lägre.  Studiens resultat syftar att påvisa skillnader i ställningstaganden. Som en del av riskreduceringsstrategin klassificerades högriskområden som blågrön infrastruktur för de områden där konventionell markanvändning, som exploatering för bostäder och verksamheter, inte bedömdes vara lämplig till följd av de höga riskvärdena i dessa områden. Utifrån resultatet av dessa kartor skapades en 3D-modell med syfte att skapa ett pedagogiskt verktyg. 3D- modelleringen bidrar även till en högre förståelse för hur enligt studien olämplig mark, eller strandskydd kan omvandlas till attraktiva gröna områden som erbjuder rekreationsmöjligheter, infiltrering av dagvatten och som ökar den biologiska mångfalden. Studiens resultat erbjuder lättförståeliga tolkningar av de bakomliggande naturgeografiska och geotekniska riskerna, som även gemene man kan ta del av och tolka.  Ett återkommande inslag i studiens resultat är att stora skyddsområden som omfattas av strandskydd, även täcker de områden som har högst riskvärden. / The context of this study came from Gävle municipality's planned transformation of the coastal district of Näringen, where many natural geographical and geotechnical challenges are identified. These challenges are expected to be exacerbated by climate change, but also to have a greater impact on low-lying areas and areas close to the sea. On the other hand, an economic gain is identified from the exploitation of land close to the center. The upcoming transformation of the district includes that 6,000 new homes and 450,000 square meters of new businesses will be added according to an agreement with the Swedish state. Increased financial burden for the insurance companies in connection with climate change and natural phenomena forces the insurance companies to review what can be insured in the future. A conflict was identified between the municipality's and the state's definition of sustainability, in comparison with the insurance companies' view of what is sustainable and sustainable in the long term. The purpose of the study was to answer the research question How can the transformation of Näringen be designed through risk reduction to reduce exposure and vulnerability and at the same time increase the district's resilience? To answer the question, methods have used spatial multi-criteria analysis with hazard maps, and design based on the results of the multi-criteria analysis to create a modelled proposal that presents a new layout of the district, which meets the agreement's requirements for housing and square meters, in addition to that the placement of the settlement is made to the highest degree possible, in areas where the exposure to various risks is lower.  The results of the study aim to show differences in standpoints. As part of the risk reduction strategy, high-risk areas were classified as blue-green infrastructure for those areas where conventional land use, such as development for housing and businesses, was not deemed appropriate due to the high-risk values in these areas. Based on the results of these maps, a 3D- model was created with the aim of creating an educational tool. The 3D- modeling also contributes to a higher understanding of how, according to the study, unsuitable land or beach protection can be transformed into attractive green areas that offer recreation, infiltration of stormwater and that increase biodiversity. The results of the study offer easy-to-understand interpretations of the underlying natural geographical and geotechnical risks, which even the general public can take part in and interpret. A recurring element in the results of the study is that large, protected areas that are covered by beach protection (strandskydd), also cover the areas that have the highest risk values.

In human-robot collaborative (HRC) scenarios where humans and robots work together sharing the same workspace, there is a risk of potential hazard that may occur. In this work, an AI-based risk analysis solution has been developed to identify any condition that may harm a robot and its environment. The information from the risk analysis is used in a risk mitigation module to reduce the possibility of being in a hazardous situation. The goal is to develop safety for HRC scenarios using different AI algorithms and to check the possibilities of improving efficiency of the system without any compromise on the safety. This report presents risk mitigation strategies that were built on top of the robot’s control system and based on the ISO 15066 standard. Each of them used semantic information (scene graph) about the robot’s environment and changed the robot’s movement by scaling speed. The first implementation of risk mitigation strategy used Fuzzy Logic System. This system analyzed the riskiest object’s properties to adjust the speed of the robot accordingly. The second implementation used Reinforcement Learning and considered every object’s properties. Three networks (fully connected network, convolutional neural network, and hybrid network) were implemented to estimate the Qvalue function. Additionally, local and edge computation architecture wereimplemented to measure the computational performance on the real robot. Each model was evaluated by measuring the safety aspect and the performance of the robot in a simulated warehouse scenario. All risk mitigation modules were able to reduce the risk of potential hazard. The fuzzy logic system was able to increase the safety aspect with the least efficiency reduction. The reinforcement learning model had safer operation but showed a more compromised efficiency than the fuzzy logic system. Generally, the fuzzy logic system performed up to 28% faster than reinforcement learning but compromised up to 23% in terms of safety (mean risk speed value). In terms of computational performance, edge computation was performed faster than local computation. The bottleneck of the process was the scene graph generation which analyzed an image to produce information for safety analysis. It took approximately 15 seconds to run the scene graph generation on the robot’s CPU and 0.3 seconds on an edge device. The risk mitigation module can be selected depending on KPIs of the warehouse operation while the edge architecture must be implemented to achieve a realistic performance. / I HRC-scenarier mellan människor och robotar där människor och robotar arbetar tillsammans och delar samma arbetsyta finns det risk för potentiell fara som kan uppstå. I detta arbete har en AI-baserad lösning för riskanalys utvecklats för att identifiera alla tillstånd som kan skada en robot och dess miljö. Informationen från riskanalys används i en riskreduceringsmodul för att minska risken för att vara i en farlig situation. Målet är att utveckla säkerhet för HRC-scenarier med olika AI-algoritmer och att kontrollera möjligheterna att förbättra systemets effektivitet utan att kompromissa med säkerheten.Denna rapport presenterar strategier för riskreducering som byggdes ovanpå robotens styrsystem och baserade på ISO 15066-standarden. Var och en av dem använder semantisk information (scendiagram) om robotens miljö och förändrar robotens rörelse genom skalning av hastighet. Den första implementetationen av riskreducerande strategi använder Fuzzy Logic System. Detta system analyserade de mest riskabla objektens egenskaper för att justera robotens hastighet i enlighet därmed. Den andra implementeringen använder förstärkningslärande och betraktade varje objekts egenskaper. Tre nätverk (fully connected network, convolutional neural network, and hybrid network) implementeras för att uppskatta Q-värde-funktionen. Dessutom implementerade vi också lokaloch edge-arkitektur för att beräkna beräkningsprestanda på den verkliga roboten. Varje modell utvärderas genom att mäta säkerhetsaspekten och robotens prestanda i ett simulerat lagerscenario. Alla riskreduceringsmoduler kunde minska risken för potentiell fara. Fuzzy logicsystem kunde öka säkerhetsaspekten med minsta effektivitetsminskning. Förstärkningsinlärningsmodellen har säkrare drift men har en mer begränsad effektivitet än det fuzzy logiska systemet. I allmänhet fungerar fuzzy logicsystem upp till 28 % snabbare än förstärkningslärande men komprometterar upp till 23 % när det gäller säkerhet (medelrisk hastighetsvärde). När det gäller beräkningsprestanda utfördes kantberäkningen snabbare än lokal beräkning. Flaskhalsen för processen var scengrafgenerering som analyserade en bild för att producera information för säkerhetsanalys. Det tog cirka 15 sekunder att köra scengrafgenerering på robotens CPU och 0,3 sekunder på en kantenhet. Modulen för riskreducering kan väljas beroende på KPI för lagerdriften medan edge-arkitekturen måste implementeras för att uppnå en realistisk prestanda.

Reinforcement Learning (RL) algorithms are highly popular in the robotics field to solve complex problems, learn from dynamic environments and generate optimal outcomes. However, one of the main limitations of RL is the lack of model transparency. This includes the inability to provide explanations of why the output was generated. The explainability becomes even more crucial when RL outputs influence human decisions, such as in Human-Robot Collaboration (HRC) scenarios, where safety requirements should be met. This work focuses on the application of two explainability techniques, “Reward Decomposition” and “Autonomous Policy Explanation”, on a RL algorithm which is the core of a risk mitigation module for robots’ operation in a collaborative automated warehouse scenario. The “Reward Decomposition” gives an insight into the factors that impacted the robot’s choice by decomposing the reward function into sub-functions. It also allows creating Minimal Sufficient Explanation (MSX), sets of relevant reasons for each decision taken during the robot’s operation. The second applied technique, “Autonomous Policy Explanation”, provides a global overview of the robot’s behavior by answering queries asked by human users. It also provides insights into the decision guidelines embedded in the robot’s policy. Since the synthesis of the policy descriptions and the queries’ answers are in natural language, this tool facilitates algorithm diagnosis even by non-expert users. The results proved that there is an improvement in the RL algorithm which now chooses more evenly distributed actions and a full policy to the robot’s decisions is produced which is for the most part aligned with the expectations. The work provides an analysis of the results of the application of both techniques which both led to increased transparency of the robot’s decision process. These explainability methods not only built trust in the robot’s choices, which proved to be among the optimal ones in most of the cases but also made it possible to find weaknesses in the robot’s policy, making them a tool helpful for debugging purposes. / Algoritmer för förstärkningsinlärning (RL-algoritmer) är mycket populära inom robotikområdet för att lösa komplexa problem, att lära sig av dynamiska miljöer och att generera optimala resultat. En av de viktigaste begränsningarna för RL är dock bristen på modellens transparens. Detta inkluderar den oförmåga att förklara bakomliggande process (algoritm eller modell) som genererade ett visst returvärde. Förklarbarheten blir ännu viktigare när resultatet från en RL-algoritm påverkar mänskliga beslut, till exempel i HRC-scenarier där säkerhetskrav bör uppfyllas. Detta arbete fokuserar på användningen av två förklarbarhetstekniker, “Reward Decomposition” och “Autonomous policy Explanation”, tillämpat på en RL-algoritm som är kärnan i en riskreduceringsmodul för drift av samarbetande robotars på ett automatiserat lager. “Reward Decomposition” ger en inblick i vilka faktorer som påverkade robotens val genom att bryta ner belöningsfunktionen i mindre funktioner. Det gör det också möjligt att formulera en MSX (minimal sufficient explanation), uppsättning av relevanta skäl för varje beslut som har fattas under robotens drift. Den andra tillämpade tekniken, “Autonomous Policy Explanation”, ger en generellt prespektiv över robotens beteende genom att mänskliga användare får ställa frågor till roboten. Detta ger även insikt i de beslutsriktlinjer som är inbäddade i robotens policy. Ty syntesen av policybeskrivningarna och frågornas svar är naturligt språk underlättar detta en algoritmdiagnos även för icke-expertanvändare. Resultaten visade att det finns en förbättring av RL-algoritmen som nu väljer mer jämnt fördelade åtgärder. Dessutom produceras en fullständig policy för robotens beslut som för det mesta är anpassad till förväntningarna. Rapporten ger en analys av resultaten av tillämpningen av båda teknikerna, som visade att båda ledde till ökad transparens i robotens beslutsprocess. Förklaringsmetoderna gav inte bara förtroende för robotens val, vilket visade sig vara bland de optimala i de flesta fall, utan gjorde det också möjligt att hitta svagheter i robotens policy, vilket gjorde dem till ett verktyg som är användbart för felsökningsändamål.

Inom ekonomistyrning utgår ekonomer oftast från att målöverensstämmelse existerar och att de anställda arbetar utifrån de uppställda målen med perfekt information. Men informationsasymmetri finns överallt och kan leda till ökade kostnader, att fel uppstår och försenade leveranser. Detta är särskilt intressant inom gruvindustrin eftersom den karakteriseras av komplexitet vilket ökar svårigheter med att förmedla styrningen. Frågan blir; under vilka förutsättningar uppstår informationsasymmetri inom styrning och målöverensstämmelse samt hur kan asymmetrin reduceras inom gruvindustrin? Syftet med examensarbetet blir därmed att öka förståelse och analysera hur informationsasymmetri påverkar ekonomistyrning och målöverensstämmelse inom gruvindustrin samt hur asymmetrin kan reduceras. Arbetet utgår ifrån principal-agent teorin som grundas på antaganden om informationsasymmetri och egen nyttomaximering. Utifrån den målkonflikten grundas hypoteserna om de begrepp som ökar och reducerar målöverensstämmelse genom ökad och minskad informationsasymmetri. De olika teoretisk begreppen som undersöktes var missanpassad information, opportunism, återkoppling, internutbildning och tid. Examensarbetet utfördes genom att använda oss av Cavaye (1996) modell för flerstudieansats (eng. Multifaceted research approach) där vi har först gjort Studie 1 som grundas på kvalitativa intervjuer för att få mer information om företaget och industrin. Sedan i Studie 2 testas begreppen genom en kvantitativ enkät som skickades ut till personer inom företaget utifrån ett strategisk urval. Resultatet från undersökningen var att hypoteserna bekräftades och att agenterna anser att målen är viktiga och internutbildning var de starkaste faktorerna för att reducera informationsasymmetri och öka målöverensstämmelse. / In management control systems economist usually assume perfect information and goal congruence from the top to the bottom of the organization. But information asymmetry is everywhere and often leads to increased costs, missed deadlines and other mistakes. This is particularly interesting in the mining industry as it’s characterized by complexity which increases the difficulty of communicating the control system throughout the organization. The research question then becomes; under which circumstances does information asymmetry occur in control systems and goal congruence and how can the asymmetry be reduced in the mining industry? The purpose of the study is therefore to increase the understanding and analyze how information asymmetry impact control systems and goal congruence in the mining industry and how the asymmetry can be reduced. The study is based on the principal-agent theory is based on the assumptions of information asymmetry and self-interest between the two parties. Based on that goal conflict our hypothesis of the variables that increase and reduce goal congruence through increased and decreased information asymmetry is formed. The investigated variables were miss adapted information, opportunism, feedback, workplace education and time. The study was conducted by using Cavaye (1996) model for multifaceted research approach by starting off with Study 1, which was based on qualitative interviews to get more information about the company and the mining industry. Study 2 later tested the variables impact by conducting a quantitative study though the use of a survey that was sent to people of interest within the company though a strategic selection. The result of the study was that the hypotheses were confirmed and that workplace education training and valuing the importance of the goals where the most important variables to reduce information asymmetry and increase goal congruence.

Introduction: Injuries due to accidents are an underlying cause for a large proportion of the number of health care visits in Sweden every year. According to statistics from the National Board of Health and Welfare in Sweden (socialstyrelsen.se) between 1308,25 and 1405,66 health care visits per 100.000 residents are generated each year for the period 2001-2014 due to accidents, and falling is the largest underlying category. Falling can in turn be studied through a number of subcategories, where fall from equipment on playground is one of them, and this is the subcategory studied in this paper. Statistics from the National Board of Health and Welfare show an increase of the number of health care visits per 100.000 residents in Sweden due to this category during the period 2001-2014, despite the fact that since 1999 there are European standards with the purpose of raising the safety of playgrounds. The statistics also show that in Sweden there are large regional differences in injury prevalence for this category of accidents, which is the reason why this became the focus of this study.   One of the reasons this is an important area for injury prevention work is that it’s a shared societal responsibility, another reason is that the studied population has the largest statistical life expectancy left, so injuries that affect their health can also affect the future wellbeing of the society.  The municipalities’ work regarding this area is dictated by European Standards to ensure the safety of playgrounds. Beyond the specifications for the equipment itself, the standards dictate that a series of inspections of varying degrees are preformed throughout the year to ensure the standards are met.   Aim: The aim of this study is to examine if there are any identifiable and differing factors in the way that municipalities work with playgrounds and playground safety, both practically and theoretically, based on if they are located in a region with high injury prevalence or in a region with low injury prevalence of this type of injury.   Method: The study was designed as a qualitative interview study where representatives of 11 different municipalities were interviewed with the purpose to map out how they worked with playgrounds and playground safety within their municipality. The data collected was then analysed using thematically/ phenomenological content analysis to see if any differing factors between the two groups could be detected.   Results: No major unambiguous differences were discovered between the two compared groups included in the study, but certain tendencies could be found in the material. Four themes were uncovered, enabling factors for the practical work, hindering factors for the practical work, enabling factors for the theoretical work and hindering factors for the theoretical work. These themes in turn produce a number of categories and subcategories. The results show a wider range of both hindering and enabling factors of both the practical and theoretical work in the municipalities from regions with high injury prevalence, compared to the municipalities from regions with low injury prevalence.   Conclusion: The result indicates that there are differences in how the municipalities from regions with low injury prevalence work regarding playground safety compared to municipalities from regions with high injury prevalence. However, further research will be required to fully uncover and explore which these factors are. / Inledning: Skador till följd av olyckor ligger bakom en ansenlig andel av vårdtillfällen i Sverige varje år. Enligt Patientregistret (Socialstyrelsen.se) uppgår dessa skador till mellan 1308,25 till 1405,66 vårdtillfällen per 100 000 invånare och år, under åren 2001–2014. Den olyckstyp som är orsaken till att högst antal personen uppsöker vård är fallolyckor.  Fallolyckor delas i sin tur in i flera underkategorier, varav en är fall från lekredskap på lekplats, vilket är vad denna studie kom att fokusera på. Orsaken till att denna kategori är intressant är att det i statistiken i Patientregistret går att se en ökning av antalet vårdtillfällen per 100 000 invånare för åren 2001–2014, detta trots att det sedan 1999 finns europeiska standarder med syfte att höja säkerheten på lekplatser. I statistiken går också att utläsa att det finns stora regionala variationer i skadeprevalensen för denna olyckskategori i Sverige, vilket är huvudområdet för denna studie.   Något som gör detta till ett viktigt område för skadeprevention är dels att det är ett samhällsansvar, ansvaret för barnens hälsa och välmående kan inte läggas varken på barnen själva eller uteslutande på deras föräldrar; dels på grund av att skador i denna population kan få stora effekter på sikt då barn är den grupp som statistiskt sett har flest levnadsår kvar och i framtiden kommer bära ansvaret för det gemensamma samhället. Kommunerna idag är ålagda enligt de europeiska standarderna att se till att lekplatser följer vissa standarder för att lekplatserna ska anses säkra. Utöver de specifikationer som finns för själva utrustningen så utförs uppdraget genom att ett antal inspektioner och besiktningar görs för att säkerställa att standarden på lekplatserna löpande efterses.   Syfte: Målet med studien är således att undersöka och försöka kartlägga om det finns skillnader i arbetssätt, både praktiskt och teoretiskt, mellan kommuner som ligger i län med hög skadeprevalens inom denna olyckskategori jämfört med kommuner som ligger i län med låg dito som kan förklara skillnaderna i fallskadeprevalens mellan de båda grupperna.   Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie där representanter för totalt 11 kommuner intervjuades kring hur de inom den egna kommunen arbetade med lekplatser och lekplatssäkerhet. Insamlade data analyserades sedan med tematisk/ fenomenologisk innehållsanalys för att se om några skillnader kunde upptäckas.   Resultat: Inga större, konkreta skillnader kunde upptäckas mellan de två grupperna som jämfördes i studien, däremot kunde vissa tendenser skönjas. Fyra teman vaskades fram genom analysen, vilka var goda förutsättningar för det praktiska arbetet, faktorer som hindrar det praktiska arbetet, goda förutsättningar för det teoretiska arbetet samt faktorer som hindrar det teoretiska arbetet. Dessa teman är i sin tur indelade i ett antal kategorier och underkategorier. Resultatet visar att bland kommuner som ligger i län med hög skadeprevalens är en större spridning på hindrande och underlättande faktorer för såväl det praktiska som det teoretiska arbetet med lekplatssäkerhet, jämfört med kommuner från län med låg skadeprevalens.   Slutsats: Resultatet indikerar att det finns faktorer kring arbetet med lekplatssäkerhet som skiljer sig åt i hur kommuner från län med hög skadeprevalens arbetar kring lekplatssäkerhet, kontra kommuner från län med låg skadeprevalens. Dock krävs vidare forskning för att se en tydlig kartläggning av dessa faktorer.