This bachelor’s thesis describes a qualitative case study of a public library as “third place”, a place besides from home and workplace visited frequently for conversation. The subject is chosen because of the many roles of public libraries. The main query of the study is “What view does the public library have of its role as third space and how does that relate to the way utilization of the public library as third place is seen?”. The purpose of it is to increase knowledge of the social aspects of public libraries. The theories used in the collecting and analysis of empiric material are the definition and description of the term “Third place” by Oldenburg, the model of four roles of public libraries by Andersson and Skot-Hansen and the theory of high/low intensive meeting-places by Audunson. The methods of collecting empiric material used are qualitative, partly structured interviews with three librarians and the chief librarian and an observation of the premises of the library. The investigation revealed that the informants were positive towards the public library as social center and leisure center and the premises of the library were suitable for these purposes. The informants didn’t define the library as a hub of the community. They were positive but not without hesitations towards the public library developing into a third place. Conclusions reached include that the public library was more like a low-intensive meeting-place than a third place but shared features with third places and might benefit from drawing inspiration from them.

The purpose of this study was to find out what different groups of visitors do when they are at Borås City Library. Three issues were formulated from the purpose and they were: What do users do when they visit the City Library in Borås? What occupations do those who visit the library have? What similarities and differences are there in the use of the library depending on the visitors’ occupations? To answer these questions a questionnaire was handed out among the visitors at Borås City Library. The theory that was used when the material was analyzed comes from the book”Gør biblioteket en forskel?” and the book is written by Henrik Jochumsen and Casper Hveneegaard Rasmussen. The results are presented by six diagrams and each diagram represent one question. The result shows that it is common to use the library to borrow or return materials and the second most common activity is to read at the library. Books dominate among the borrowed or returned items. The result also showed that several of the respondents read books, magazines and newspapers at the library. The computers are mainly used to search for information. Among the respondents approximately one third had participated in some activity that the library offered. / Program: Bibliotekarie

Identity is not fixed but rather performed through interactions. The eminent philosopher and gender theorist, Judith Butler famously investigates performativity in her research on gender. Butler asserts that “gender is not a performance that a prior subject elects to do, but gender is performative in the sense that it constitutes as an effect the very subject it appears to express” (314, emphasis original). She believes that gender identity is performative because it constitutes itself though actions, gestures, and speech. This project seeks to investigate the performative nature of roller derby personas, highlighting the identities of the characters in the movie Whip It and the comic series “Slam!” to help students learn to perform an academic identity in writing. Reading roller derby texts through the lens of performativity can be a useful pedagogical tool because it helps students see that a writer’s identity can be carefully crafted into an academic persona. In this project, I examine these texts to discover how roller derby personas are constructed and performed. The texts introduce freshmeat skaters to roller derby and explore how their new derby persona is negotiated and informed by the derby community. By creating a new persona, the characters are able to constitute it through their performance. Students in First Year Composition are undergoing a similar process to the freshmeat skaters: they are learning to craft an academic identity when they enter the university. Ultimately, a performative academic identity can lead to greater agency both in and out of the classroom because it helps students take a stance and control their performance as writers.

This research examined three components of precision teaching; charting, timed practices, and performance aims. In the first study beginner skaters performed two roller skating skills, forward crosses and back scissors, with the aim of increasing fluency in these skills using precision teaching methods. Skaters were told to perform the skills as fast as they could during 1-min practises, aiming at a set performance aim, or goal. After each timing skaters were told how many repetitions they had performed. One group charted back scissors only and the other forward crosses only. The skaters became faster in both skills and charting did not produce faster rates. The improvement seen may have been a direct result of the performance aims. Therefore the second study, using back crosses, compared a fixed, difficult performance aim (complete 50 per minute) for one group and an easier, flexible performance aim (beat your previous sessions' high score) for a second group. After each timing skaters were told how many back crosses they had performed. Performance rates increased similarly for both groups, thus the different performance aims did not have different effects, contrary to the goal-setting literature. A third study investigated this further. Skaters performed forward crosses and back scissors during a baseline condition, where there were no performance aims or feedback. Increases in performance rates for both skills occurred. In a second condition, a performance aim higher than their number of repetitions in the previous condition was set and feedback was given for one skill only. There was an immediate increase in rate of the targeted skill for 3 of the 4 skaters, suggesting that the goal, when given with feedback, influenced the rate at which the skaters performed the skill. In the fourth study, where the effect of feedback and practice was examined more closely, soccer players dribbled a ball in and out of cones. As expected those who took part in eight to ten sessions that were told to do their best (an easy goal) and not given feedback performed this skill faster than those who completed only two sessions with the same conditions. Unexpectedly, they also performed faster than those set a performance aim of beating their previous highest score (a hard goal) and who were given feedback. Methodological issues that may have been responsible for this latter result were addressed in the fifth study. Skaters completing 10 sessions of forward crosses, with feedback and with a performance aim of completing 60 repetitions in one minute (a hard goal), became faster than skaters completing 10 sessions without feedback who were told to do their best. Skaters told to do their best, who completed only three sessions without feedback, did not get faster. These results support those in the goal-setting literature that, hard goals with feedback have more effect than being told to do your best. Overall these studies show that short, timed practices and hard performance aims, or goals, may be effective components of precision teaching while visual feedback from charting may not. Further, precision teaching methods were effective when applied to sporting skills such as those used by roller skaters and soccer players for building fluency of basic skills.

<p>Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.</p>

<p>Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser. Respondenterna upplevde skam och uppfattade omgivningen som oförstående. Omgivningen verkade se utbrända som passiva medan dessa personer ville se sig som aktiva och kunna vara med och påverka sin situation. Genom att respondenterna inte accepterade omgivningens syn på utbrändhet så fick de heller inte den hjälp som de behövde.</p>

<p>Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.</p>

<p>Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne. </p><p>Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever. Under sex dagar observerades eleverna på skolgården och i klassrummet. Eleverna fick även svara på frågor utifrån berättelser om ute-och inneaktiviteter. </p><p>Slutsatser: Utifrån de resultat som studien visar på är det ingen större skillnad på elevers roller inne och ute. Elever som tar initiativ inne, tar också initiativ ute. Elever som spelar en osäker roll inne, ger ett osäkert intryck även vid utevistelse. Utemiljön påverkar inte elevernas roller i den utsträckning som jag tidigare trott. I min studie har utemiljön till största del bestått av skolgårdsmiljön. Jag hade möjligen fått andra resultat om jag studerat elevernas roller i en annan miljö än skolgården, då eleverna är väl bekanta med just skolgården.</p>

<p>Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning. Denna undersöknings syfte har varit att undersöka hur kvinnor upplever stress. Stress sett ur ett kvinnligt perspektiv innebär att fokus läggs på kvinnors sätt att se på stress. Hur ser kvinnor på sin och andras stress? Hur ser kvinnor på stressen sett ur ett genusperspektiv? Ser kvinnor skillnader mellan den manliga och kvinnliga stressen?</p>

<p>Syftet med detta arbete är att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas så mycket om social kompetens idag vill jag dels få det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat på hur barnen förhåller sig till varandra, om de visar hänsyn, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehåller en jämförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nästan aldrig jobbar i grupp. Jag ser på hur deras sätt att samarbeta skiljer sig åt. I alla grupper finns mer eller mindre tydliga roller och jag har även tittat på dessa och hur de fördelar sig i grupperna. Slutligen har jag även pratat med de olika lärarna och fått deras uppfattning av gruppers betydelse och hur de använder sig av grupper i sin klass. Det jag kommit fram till är att elever som jobbar ofta i grupp är bättre på att lyssna på varandra, visa hänsyn och föra givande diskussioner än elever som sällan jobbar i grupp, även de roller jag funnit i grupperna har skilt sig åt mellan de olika klasserna.</p>