Denna uppsats syftar till att utmana den vedertagna föreställningen om vad ett offentligt rum innebär och ska innehålla enligt manlig tradition, samt till att skapa förståelse för hur föreställningar om kön påverkar kvinnors liv i staden. Uppsatsen undersöker hur kvinnors erfarenheter kan uttryckas i det offentliga rummet samt vilken potential feministisk- och genusmedveten planering kan ha för att stärka kvinnors känsla av ägandeskap i staden. Här används feministiskt- och genusvetenskaplig teori för att diskutera könsförtryck kopplat till den byggda miljön samt som ett analysverktyg för att studera skillnader i kvinnor och mäns villkor att tillträda och befinna sig i det offentliga rummet. Studien undersöker en aktivitetsyta i Lund som syftar till att vara jämställd och välkomnande för alla människor. Studieobjektet används för att diskutera gestaltningens effekter och potential som verktyg för att förbättra kvinnors upplevelser i staden. Studien visar på att stora delar av den fysiska miljön idag är planerad utifrån manliga kriterier och normer, samt att dessa än idag påverkar kvinnors stadsliv. För att minska konsekvenserna av en traditionell patriarkal planering har disciplinen antagit en strategi vilken utgår från könsneutrala kriterier. Detta, menar vi, har misslyckats med att synliggöra kvinnor och icke- cispersoner samt negligerat många av de erfarenheter som dessa grupper delar. Att se på stadsplanering utifrån ett feministiskt perspektiv menar vi möjliggör för att omformulera befintliga planeringsfrågor samt omvärdera för givet tagna stadsideal. Uppsatsens teoretiska ramverk visar att det finns bakomliggande samhällsstrukturer vilka påverkar såväl den fysiska miljön som den sociala och att kvinnor därmed förhåller sig annorlunda till staden än män. Några av de slutsatser uppsatsen presenterar är att könsneutral planering alltid kommer gagna män, såvida vi inte lever i ett postpatriarkalt samhälle, samt att vi måste hitta nya former för det offentliga rummet om vi strävar efter en jämställd byggd miljö. Vidare att kvinnor bär på kunskap och erfarenheter som är relativt outforskade inom planeringsdisciplinen och att dessa har potential till att omdana flera av de planeringsnormer som råder idag. / This thesis aims to challenge the accepted notion of what a public space means and should contain according to male tradition, as well as to create an understanding of how gender perceptions affect women’s opportunities in the city. The paper examines how women’s experiences can be expressed in public spaces and what potential feminist- and gender conscious planning have to strengthen women’s sense of ownership in the city. Here, feminist and gender theory is used to discuss the built environments role in gender oppression as well as an analytical tool for studying differences in women’s and men’s conditions of access and being in public spaces. The thesis examines an area of activity in Lund, Sweden, which aims to be gender equal and welcoming to all citizens. The object of study is used to discuss how design can affect and be used as a tool to improve women’s experiences in the city. We have found that large parts of the physical environment are planned based on male criteria and norms, and that these affect women’s urban life to this day. In order to reduce the consequences of traditional patriarchal planning, the discipline has adopted a strategy based on gender-neutral criteria. This, we believe, has failed to make women and non-cis people visible in planning. Therefore, many of the experiences that these groups share has been neglected. Looking at urban planning from a feminist perspective, we believe, enables to reformulate existing planning issues and re-evaluate the given urban ideals. The theoretical framework of the thesis shows that there are underlying social structures that affect both the physical environment as well as the social, and that women thus experience the city differently than men. Some of the conclusions this paper presents are that gender-neutral planning will always benefit men, unless we live in a post-patriarchal society, and that we must find new forms for public space if we strive for a gender equal built environment. Furthermore, women carry knowledge and experiences that are relatively unexplored in the planning discipline, and that these have the potential to change many of the planning standards that prevail today.

Detta examensarbete analyserar vad det är som påverkar en plats och hur medias, tidningar i detta fall, inverkan i skapandet av en plats ser ut. Detta för att kunna bidra med en förståelse kring hur stor medias platsskapande makt är. Studien bidrar till en förståelse kring hur en tidningsartikel speglar en plats utifrån händelser och på så sätt är med och bidrar till platsens atmosfär.Platsen vi har valt som forskningsobjekt är Möllevångstorget i Malmö, och tidningsartiklarna som analyseras är från tidningsbolagen Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Kvällsposten. Genom diskursanalys inspirerad från kritisk diskursanalys undersöker vi de valda artiklarna och observationen av Möllevångstorget genomförs utifrån Gehls och Svarres (2013) teori och metod. / This study analyzes what it is that affects a place and how the media, newspapers in this case, impacts this creation of a place. This is to be able to contribute to an understanding of how great the media's place-creating power is. The study helps us in the understanding of how a newspaper article reflects a place based on events and thus contributes to the atmosphere of the place.The place we have chosen as a research object is Möllevångstorget in Malmö, and the newspaper articles analyzed are from the newspaper companies Sydsvenskan, Dagens Nyheter and Kvällsposten. Through article analysis inspired by critical discourse analysis, we examine the selected articles and the observation of Möllevångstorget is carried out based on Gehls and Svarres (2013) theories and methods.

Det overordnede formål med undersøgelsen er at undersøge, hvordan studenter definerer tryghed. Undersøgelsen har desuden til hensigt at undersøge hvordan studenter i Uppsala oplever (u)tryghed, når de færdes i det offentlige rum og anvender studenterne tryghedsfremmende strategier? Et casestudie i Uppsala med kvindelige og mandlige studerende er blevet gennemført for at nå formålet. Undersøgelsen anvender semistrukturerede interviews. Undersøgelsen viser, at studenter definere tryghed, som frihed til at gå i byen uden at føle sig forfulgt og have behov for øjne i nakken. Studenterne føler sig trygge i løbet af dagen, men ved mørkets frembrud kommer utrygheden. Dette skyldes mindre aktivitet, dårligere belysning og berusede mennesker. Som tiltag anvender studenterne både bevidste og ubevidste tiltag, for at øge trygheden. Nogle af tiltagene, som studenterne anvender, er ændring af bevægelsesmønster og anvendelsen af cyklen for at fremme oplevelsen af tryghed.

No description available.

Studien ämnar att skapa förståelse för hur fritidslärare och rektorer tolkar och beskriverarbetet med vila och rekreation i fritidshemmets inomhusmiljö. Det är ett faktum attfritidsverksamheten ofta brottas med stora elevgrupper i trånga lokaler som inte ärändamålsenliga för den fritidsverksamhet som ska genomföras där. Tidigare forskningfastställer att den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet är av stor betydelse för elevernashälsa och välbefinnande vilket gör en studie av den fysiska omgivningen inne påfritidshemmet angelägen att genomföra. Studien baserar sig på kvalitativasemistrukturerade intervjuer med både fritidshemslärare och rektorer i syfte att få fram tvåolika personalgruppers perspektiv på möjligheten till vila och rekreation i inomhusmiljönpå fritidshemmet. Både ett miljöpsykologiskt samt ett systemteoretiskt perspektiv haranvänts som teoretisk bakgrund i analysen. Ett resultat som framkommer i studien är att detfinns en gemensam syn på att begreppen vila och rekreation är tätt sammankopplade medvarandra med den skillnaden att fritidslärare kopplar dem till lugna miljöer med lågljudnivå medan rektorerna kopplar dem till miljöombyten. Det råder enighet mellanfritidslärarna och rektorerna kring läroplanens uppdrag att vila och rekreation ska erbjudaseleverna i fritidshemmets verksamhet. Ett annat resultat visar att fritidshemmen inryms ilokaler som främst är designade för skolverksamheten, vilket informanterna uppleverförsvårar möjligheten att erbjuda vila och rekreation. Rektorerna i fråga beskriver att dearbetar aktivt med att möjliggöra för fritidshemspersonalen att arbeta med vila ochrekreation i inomhusmiljön genom strategiska åtgärdsplaner eller med hjälp avsjälvskattningar. Studien kommer även fram till att arbetet med vila och rekreation iinomhusmiljön på fritidshemmet måste bygga på relationer och samspel mellanfritidshemspersonalen och rektorerna om ett förbättringsarbete ska kunna ske inomområdet.

Andelen äldre i världen ökar och det är en trend som kan ses även i Sverige. Den åldrande befolkningen innebär nya utmaningar för samhället, vilket ställer krav på att olika instanser prioriterar frågan i sitt arbete, däribland fysisk planering. Hur vi väljer att gestalta våra livsmiljöer får stora konsekvenser för hur äldre kan, vågar och vill använda sin närmiljö. Därför är detta kandidatarbetes syfte att undersöka hur offentliga rum kan utformas utifrån ett äldreperspektiv. Vidare syftar arbetet till att tillämpa dessa kunskaper i ett gestaltningsförslag för ett offentligt rum i Karlskrona. Närmare är det Tullparken på Pantarholmen i Karlskrona som utgör plats för arbetets planförslag. För att erhålla förståelse för hur det offentliga rummet bör utformas med fokus på äldre, har en kunskapsöversikt tagits fram. Denna mynnade sedermera ut i en lista med utformningsprinciper. Listan, tillsammans med resultatet från den genomförda platsanalysen av Tullparken, har utgjort grunden för vision, mål och strategier som arbetets planförslag bygger på. Arbetets slutsats är att listan med utformningsprinciper har god överförbarhet. Därmedkan listan användas vid omgestaltning av andra offentliga rum med annan karaktär. Vilka utformningsprinciper som används, bör baseras på de särskilda förutsättningar den specifika platsen innehar och tillämpningen av listan kan därför se olika ut. Planförslaget för Tullparken visar ett sätt, på vilket utformningsprinciperna kan tillämpas.

Denna uppsats ämnar behandla exkluderande design i det offentliga rummet med fokus på Stockholmcentralstation. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur exkluderande design kan ta sig uttryck i detoffentliga rummet med huvudfokus på Stockholm centralstation samt hur exkluderande design kan tänkaspåverka diverse utsatta grupper. Detta arbete är ett kvalitativt arbete som baseras på dels diverse dokument ochplaner från Stockholm stad men även på observationer som genomförts på Stockholm central vid tre olikatillfällen. Resultatet blev att det fanns inslag av samt exempel på exkluderande design på stationen där ett av defrämsta exemplen var exkluderande bänkar samt även bristen på dessa. Utsatta grupper kan påverkas avexkluderande design på olika sätt men det är av stor vikt att sätta exkluderande design i ett större perspektiv ochdiskutera vikten av vad som menas med just exkluderande samt vilka som kan tänkas påverkas av detta. Detskulle behövas mer och vidare forskning kring ämnet för att kunna analysera och diskutera detta ytterligare.

Detta examensarbete är en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet är att utveckla förståelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare från olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en målning. I en analys av målningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning. I min studie framstår att förhållningssättet, att se barnen, är det centrala. De intervjuade pedagogerna i de undersökta Reggio Emilia - inspirerade förskolorna har en i hög grad utvecklad filosofi kring stimulerande miljöer med barnperspektivet i fokus. Detta framträdde också i hur de pedagogiska innemiljöerna utformats med ett varierat och för barnen lättillgängligt material, vilket i förlängningen ger barnen stora möjligheter att använda sina egna kompetenser och utvecklas. Ett hinder som studien pekat på är när det blir ett för stort ålderspann inom barngrupperna, då detta medfört att det har blivit svårt att utforma miljöerna optimalt.

The purpose of our study was to examine how children in a municipal preschool inSweden describe the relationships they have with their peers. Throughout the study, wehave used a qualitative method with observations of children and conducting interviewswith them. We then analyzed how they describe and act in their existing relationships.The aim of our study was to observe if the hierarchy and the indoor environment havean impact on children’s relationships. We did this through interviews with the childrenabout their friendships amongst each other at the preschool.Our theoretical output was to observe and listen to the children through the participantperspective (Sommer, 2005) and the socio-cultural perspective (Säljö, 2000). During thestudy, we had a thesis that the perspectives would complement each other, which wassupported by our results. The two perspectives complement each other depending on theparticipating individual and the situation.The interviews showed that the children are well aware of how they should act towardstheir peers, but the observations show that they will use the means necessary to achievea higher position within the hierarchy. The result also showed that the relationships arenot in a static mode, but are in constant movement and are affected by the groupconstellation and the location of the play.

No description available.