No description available.

Studiens övergripande syfte är att studera hur kvinnor och män rör sig i offentliga rum med upplevd (o)trygghet som utgångspunkt. Studien ämnar också undersöka vilka trygghetsskapande strategier som används och vilka åtgärder inom samhällsplaneringen som kan göras för att en stad ska upplevas som tryggare. En fallstudie i Uppsala med kvinnliga och manliga studenter har genomförts för att uppnå syftet. I studien används en feministisk metodologi och semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts. Undersökningen visar att kvinnorna upplever mer otrygghet och är mer begränsade av sin otrygghet än männen. De flesta av männen berättar att de upplever otrygghet i mötet med, exempelvis en hotfull person som har kniv, medan kvinnorna berättar om sin otrygghet som en mer generell känsla, exempelvis när det är mörkt på kvällen, eller vid möten med män, farliga eller ofarliga. De flesta av informanterna, även de som upplever sig vara helt trygga, använder sig av trygghetsskapande strategier. Vanligast är att undvika att lyssna på musik i hörlurar när det är mörkt ute för att vara mer uppmärksam på omgivningen. Som åtgärder på hur samhällsplaneringen kan bidra till ett tryggare samhälle nämndes huvudsakligen ökad närvaro av polis och vakter, förbättrad belysning och planering som leder till att människor befinner sig på platser.

I denna undersökning kan du läsa om hur konstnärliga strategier har använts som didaktiska redskap i bildundervisning och hur dessa kan synliggöra en radikal potential inom bildpedagogik. Studien handlar om konst, om politik och om pedagogik. Med konst menar jag framförallt konstnärligt tänkande, ett undersökande, ett förhållningssätt. Det kan gestaltas i olika uttryck, former, frågor och upplevelser. Genom kursen Gatans Galleri på Södra Stockholms folkhögskola närmar jag mig skapande undervisning från ett praktiskt håll, där jag tar erfarenhet från golvet i ett klassrum/staden in i akademin. Kursen i vilken jag finner min empiri är en terminskurs som undersöker det offentliga rummet i, om och genom konst. Undervisning och teorier undersöks med hjälp av A/R/Tography från tre vinklar: Mig som lärare, ett deltagarperspektiv och också av mig som konstnärlig utövare. En del av empirin består av en konstdagbok med egna experiment som gestaltas i uppsatsen genom bilder och gröna texter. De är tänkta att läsas ihop med sidan de gestaltas mot. Som en störning (dissensus) mellan olika sorts texter. I dagboken ingår egna experiment, textfragment, sparade exempel från genomgångar, gestaltande av teorier och minnen från tidigare uppgifter jag gjort i klassrummet. I bearbetningen av materialet framträder strategierna förflyttning, förskjutning och omförhandling som används för att dekonstruera materialet. Foucaults teorier om disciplinering och makt ligger sedan som en grundpremiss för analysen som tillsammans med teoretikerna Hannah Arendt och Jaques Rancière diskuterar hur ovisshet, skapandet av dissensus, och ett subjektskapande via handling (agens) kan ses som politiska och har potential till motstånd. Dessa handlingar och metoder utmanar strukturer inom den nyliberala skoldiskursen som mätbarhet, linjärt tänkande, hierarkiska strukturer och individualism. Radikaliteten visar sig finnas i metoden och inte i uttrycket, ett kollaborativt och experimentellt förhållningssätt i kombination med ett handlande kan skapa agens, utmana normer i skolan, offentligheten och vad vi gör och inte gör inom bildundervisning. Jag hoppas att denna uppsats fungerar både som en störning och inspiration i tänkandet kring bildundervisning.

This essay examines the first chapter in Moa Martinson’s Kvinnor och äppelträd, “Mor badar”. Drawing on the theories of Ahmed and Butler, this analysis considers how the Body, the Gaze, and Space interact to form a new presentation of bathing women, in direct opposition to the one more commonly portrayed by male Swedish primitivists during the same time. Simultaneously, the essay considers, utilizing Grosz’s idea of “body writing”, how the chapter constitutes a method for Martinson as a female writer to claim control over the portrayal of women.

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans inomhusmiljö, där diskurser konstrueras utifrån pedagogers tankar och visioner om den rådande inomhusmiljön, dess lärandematerial och barnsyn. Studiens syfte är att jämföra de diskurser om förskolemiljö, lärandematerial och barn som framträder i inomhusmiljön på två olika förskolor. Dessa förskolor har två skilda pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik respektive Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Genom intervjuer, observationer och fotografering har vi besvarat studiens frågeställningar, som utgörs av vilka diskurser som kan konstrueras i dessa pedagogiska verksamheter. Resultatets huvudfokus baseras på att lyfta fram och analysera vilka diskurser som konstrueras utifrån hur pedagogerna talar om deras inomhusmiljö. Utifrån dessa urskiljer vi likheter och skillnader mellan de deltagande förskolorna i syfte att jämföra hur de pedagogiska idéerna och visionerna präglar de olika verksamheterna. Studien bidrar med kunskap om hur förskolan, som ska vara likvärdig mellan verksamheter, kan utformas på skilda sätt. Detta diskuteras med hjälp av allmänna normer och traditioner som förskolans verksamhet utgörs av. Sammanfattningsvis kan studien bidra till att den pedagogiska yrkeskompetensen kan utvecklas och att pedagoger i svensk förskola kan inspireras av vår studie för att få syn på de diskurser som präglar deras verksamheter.

Detta arbete syftar till att undersöka betydelsen av begreppen trygghet och säkerhet inom den fysiska planeringen samt vilka gestaltande egenskaper som gör ett offentligt rum tryggt. När begreppen undersökts skapas två gestaltande förslag med åtgärder för att göra ett offentligt rum tryggare. Arbetet är uppdelat i två delar, den första genomförs gemensamt och är teoretisk. Med hjälp av metoden kvalitativ textanalys undersöks ett urval av litteratur om trygghet och säkerhet i den fysiska planeringen. Med textanalysen har litteratur tagit fram som stöd för att formulera teorin ”trygghet och säkerhet” som används i arbetet. Med teorin presenteras olika gestaltningsprinciper som är till hjälp i den andra delen av kandidatarbetet. Del två består av varsitt gestaltande förslag som redogör trygghetsåtgärder i ett befintlig offentligt rum. Det ena förslaget innefattar Karlskrona Stortorg, gjort av Hugo Håkansson. Det andra förslaget omfattar Ronneby torg samt Rådshusparken, också beläget i Ronneby stad, gjort av Henrik Vik. Åtgärderna som presenteras i förslagen grundar sig i litteraturen som granskats, samt metoden PSPL, Public Space Public Life, en platsbesöksmetod som grundar sig i att ställa frågor till det offentliga rummet. I den avslutande delen av arbetet förs diskussioner om de gestaltande förslagen och litteraturen som studerats.

Syftet med ett torg eller stråk är något som, likt andra funktioner inom en stad, har förändrats under årens lopp. Hur syftet med offentliga rum uppfylls i en modern kontext blir därmed intressant. Kandidatuppsatsen har utgångspunkt i den rationella planeringsparadigm som varit rådande svensk kontext under 1900-talet enligt Strömgren (2007:229-230), och vad lagakraftvunna planhandlingarna fastställer om respektive undersökt plats samt hur denna genomförts. Från undersökta studier framgår att planhandlingar kan innehålla planbestämmelser som inte är förenliga med lagstiftningen eller är otydliga vilket kan skapa problem vid beslutsfattande processer (Caesar & Lindgren 2009:25-26; Kalbro, Lindgren & Paulsson 2012:1-2). Kandidatarbetet består av en fallstudie som omfattar totalt fyra områden, två i Göteborg och två i Stockholm. Inom dessa områden har de offentliga rummen stråk och torg studerats. Studien av de offentliga rummen har skett genom en kvalitativ textanalys som grundligt granskat vad som dels är syftet med de offentliga rummen, och hur utformningen är ämnad att genomföras. Textanalysen har följts upp av platsbesök på de respektive platserna för att observera platsernas beskaffenhet i utformning och användning. En enkätundersökning har även skett för att undersöka vad de personer som passerar eller uppehåller sig på en plats anser om den. I den mån det varit möjligt har ansvariga personer för de olika planerna, som berör platserna, kontaktats. Resultatet av arbetet ligger till grund för diskussion och analys gällande offentliga rums användning och utformning i jämförelse med plankarta och planbeskrivning. Platserna har i stort motsvarat det som stipuleras i respektive planhandling, med enstaka betydande undantag. Därtill har en förskjutning i språklig precision uppmärksammas i arbetet, där de planhandlingar som upprättats under 2000-talet till skillnad från tidigare års planer innehåller värderande och bristfälligt definierade ord.

Vatten är ett mångsidigt och föränderligt element. Det kan uppstå i mängder av former, utvecklas och växa till nya mönster. Jag är intresserad av den växande processen av is, där kristallerna bildas. Hur ser den processen ut? Hur kan jag tillämpa dess utveckling genom rumslig gestaltning? Vilka arkitektoniska värden finns i upplevelsen? Hur kan jag bevara min upplevelse? Min upplevelse handlar om att befinna sig innanför och blicka utanför. Det handlar om en tillfällighet. En känsla av upprymdhet och nyfikenhet. Ett spektrum mellan det vackra och tillfälliga ges till verk i det varaktiga. I ett rum av strukturer, samverkat med ljus och reflexioner skapas en ny dimension. En konstellation. En representation av former dolda i ett vinterlandskap. Jag vill genom konkretisering och reformering återskapa min upplevelse genom en fysisk vandring mellan iskristallen och dess mönster som växer fram. Ett mönster i ständig förändring, växer och utvecklas till något nytt. En bevarad upplevelse där ljuset styr det tillfälliga. Ett spektrum av reflexioner, föränderlig genom tid och rum. Innanför til utanför.

Min blick är en dansares blick. När jag tittar på våra offentliga rum ser jag styrda rörelsemönster, instruktioner och uppmaningar för våra beteenden. Tysta koder talar om vad som är tillåtet och inte på olika platser. Jag ser subtila skillnader i kroppsspråk, mekaniska rörelser och en bortkopplad medvetenhet och kontakt till kroppen. Jag ser rum som inte är utformade för kroppen, som inte uppmanar till varken kroppslig rörelse eller frihet. Jag ser miljöer som ofta stöttar de stillasittande beteendena. Platser och objekt som är formgivna efter industrin och maskinen, snarare än kroppar eller händelser. I mitt examensarbete undersöker jag kroppslig rörelse och aktivitet i våra offentliga rum med målet att aktivera rummet genom kroppen samtidigt som rummet aktiverar kroppen.

Submitted by Maike Costa (maiksebas@gmail.com) on 2016-05-20T14:55:01Z No. of bitstreams: 1 arquivo total.pdf: 6564375 bytes, checksum: cc7202d5f55c0bd22656d7a99ef5e9df (MD5) / Made available in DSpace on 2016-05-20T14:55:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivo total.pdf: 6564375 bytes, checksum: cc7202d5f55c0bd22656d7a99ef5e9df (MD5) Previous issue date: 2015-06-06 / Alcoholic beverage consumption increases annually worldwide and consequently the higher is the intake of harmful compounds that is present in these products, such as polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH's) which has attracted the attention of researchers because of their carcinogenic capacity. The spirits is the class of drinks most affected by the presence of this group of contaminants (HPA's) that reaches it by burning the raw material used in the production. Despite the existing concern about the HPA's there is still no legislation or control for these contaminants in spirits, so as soon as possible the creation of legislation is necessary and for this, is necessary to develop rapid, robust and low waste production analytical methods. Most quantitation methods for PAH's in food uses HPLC-FLU or GC-MS, but the use of liquid or gas chromatography coupled to mass spectra generates huge amount of waste beyond the analysis time and high associated costs. In this work we present a rapid methodology, relatively simple and low cost to simultaneous quantification of five HPA's (BaP, FL, AC, AN and P) in three types of spirits (rum, cachaça and vodka) using fluorescence spectroscopy EEM 3D and second order calibration to circumvent the problems caused by the complexity of the matrix by the second order advantage. Calibration models were built by PARAFAC and U-PLS/RBL using pure analyte individual standard solutions. And the models were validated using a set of analytes mixtures adding an interfering (FE). For the development of validation blends the Taguchi design was used. The validation parameters obtained were satisfactory for both models (PARAFAC and U-PLS / RBL), with REP on a range from 4.58% to 8.55% and 1.75% to 9.16% respectively. The application of calibration models in real samples is still being processed. processed. The application of calibration models in spirits showed good performance with recovery values in the range of 85.99% to 115.18% for PARAFAC and 81.02% to 106.05% for U-PLS / RBL. Therefore, we can say that the models built had satisfactory performance for the determination of PAH's in spirits, reaching the second advantage, with little generation of waste, simplicity and low cost associated. / O consumo de bebidas alcoólicas aumenta anualmente em todo o mundo e, consequentemente, maior é a ingestão dos compostos prejudiciais à saúde que estão presentes nesses produtos. Como exemplo, os hidrocarbonetos policíclicos aromáticos (HPA’s), que vem chamando a atenção dos pesquisadores devido ao seu potencial cancerígeno. As bebidas destiladas é a classe mais afetadas pela presença desse grupo de contaminantes, que chega ao produto através da queima da matéria-prima utilizada na produção da bebida. Apesar da preocupação existente sobre os HPA’s, ainda não existe nenhuma legislação ou controle para esses contaminantes nas bebidas destiladas. Portanto, é necessário, o quanto antes, que esses contaminantes sejam legislados para bebidas destiladas. Nesse contexto, é relevante o desenvolvimento de metodologias analíticas rápidas, robustas e com a mínima geração de resíduos. A maioria dos métodos para quantificação de HPA’s em alimentos faz uso de HPLC-FLU ou CG-EM, porém as técnicas cromatográficas geram muitos resíduos além do tempo de análise e dos gastos associados. Nesse trabalho é apresentada uma metodologia rápida, relativamente simples e de baixo custo para quantificação simultânea de cinco HPA’s (BaP, FL, AC, AN e P) em três tipos de bebidas destiladas (rum, cachaça e vodca), empregando espectrométria de fluorescência com EEM 3D e calibração de segunda ordem para contornar os problemas causados pela complexidade da matriz. Modelos de calibração foram construídos via PARAFAC e U-PLS/RBL e validados através de um conjunto de misturas dos analitos, com acréscimo de um interferente (FE). Para a elaboração das misturas de validação, o planejamento Taguchi foi utilizado. Os parâmetros de validação obtidos mostraram-se satisfatórios para ambos os modelos (PARAFAC e U-PLS/RBL), com faixa de REP variando de 4,58% a 8,55% e 1,75% a 9,16% respectivamente. A aplicação dos modelos de calibração nas amostras de bebidas destiladas demonstrou satisfatório desempenho analítico com valores de recuperação na faixa de 85,99% a 115,18% para o PARAFAC e de 81,02% a 106,05% para o U-PLS/RBL. Portanto, é possível afirmar que os modelos construídos apresentaram desempenho satisfatório para determinação de HPA’s em bebidas destiladas, alcançando a vantagem de segundo, com pouca geração de resíduo, simplicidade e baixo custo associados.