Idag ser vi hur parker i staden ter sig mer som urbana rum. I dessa rum ligger fokus på gångtrafikanter, cyklister, lek och sport. Urbaniseringen leder också till att vi förlorar den ”naturliga” grönskan i staden. Parken har stor potential att fungera som en förlängning av hemmet, för boende i närområdet. När vi bor allt mindre och mitt i staden, kan parken vara en plats där man söker kraft och stillhet. Enligt mig är det inte många parker i stadsdelen Vasastan, som bjuder in till privata sfärer som ger besökaren utrymme för detta. Det finns ett stort folkhälsoproblem i Stockholms stad som är den psykiska ohälsan. Detta innefattar depressionsdiganoser och ångestproblematik. Jag tror att man genom form kan skapa nya rum i parken som ger målgruppen som lider av dessa problem ett utrymme att ta sig tid för kontemplation. Särskilt då forskning tyder på att de gröna områdena i stadenfyller funktioner såsom förbättrad koncentrationsförmåga och sänkta stressnivåer. I mitt examensprojekt undersöker jag en park i Stockholm, i stadsdelen Norrutull som heter Bellevueparken. Där tittar jag på hur man kan arbeta med befintlig struktur och natur, och hur nya tillägg kan utveckla en del av parken till en plats för kontemplation. Detta är relevant då dessa nya rumsligheter, skulle kunna verka för ett bättre psykiskt välmående för individer bosatta mitt i staden. Mitt designförslag innefattar ett undersökande av hur form på dessa platser ofta är robusta och rejäla. Därför utforskar jag vad en tunnare estetik kan göra med känsligheten till objekten och materialen, på offentliga platser. Mitt tillvägagångssätt innefattar alltifrån platsbesök, till scanning av platsens kvalitéer, samt skiss och utforskande på plats i fullskala. Ljus, kontrasterande material, siktlinjer och privat sfär är några av utforskandets fokuspunkter.

In this essay the libraries usage of social media as a marketing tool is in focus. A questionnaire was sent out to the public libraries in Sweden, asking how they are using social media, why and which ones and so on. To analyse the result the four spaces, eCRM and relationship marketing models was used. The study shows a change of attitude towards marketing but there is still a gap in knowledge regarding how and why. Most of the libraries have accounts on Facebook and Instagram and do posts with information updates, book recommendations or fun facts.

Uppsatsen har syftat till att i en fallstudie undersöka den pågående byggnationen av Varbergstunneln och människors upplevelser av dess byggarbetsplats påverkan på angränsande stadsrum. Projektet inleddes i december 2019 och förväntas vara helt färdigställt år 2025. Varbergstunnelns omfattning och centrala läge innebär att många kommer att påverkas under byggtiden. I uppsatsens bakgrund problematiseras kring hur stadsutvecklingsprojekt likt Varbergstunneln blivit allt vanligare i den svenska planeringsverksamheten, samtidigt som arkitekter och planerare är fixerade med att åstadkomma en permanent urban form så att processen och dess påverkan på stadens och dess användare försummas. Vidare har syftet i uppsatsen varit att i ett designarbete undersöka och pröva ett förslag på utformning av dessa stadsrum under byggtiden med utgångspunkt i användarnas erfarenheter. Uppsatsen syftar till att bidra med förståelse kring hur det tillfälliga mellanrum som byggskedet utgör i en stadsutvecklingsprocess kan förstås genom att med nya perspektiv utmana tidigare synsätt på förändring i staden. Genom att introducera begreppsparet process och händelse har ett teoretiskt ramverk för hur förändring i stadsutveckling och upplevelsen av denna hos de som vistas i dess rum kan förstås. Med hjälp av Lynch (1972) har ett ramverk för hur tid och rum kan förstås som beroende av varandra, samt argument redovisas för hur staden och dess form går att förstå som något ständigt pågående och inte en statisk form. Genom att se på planeringen och stadsutvecklingen som en ständigt pågående process föreslås ett mer reaktivt förhållningssätt. Med hjälp av Masseys (2005) begrepp throwntogetherness har grund etablerats för hur stadsutvecklingsprojektet i Varberg och dess inverkan på angränsande stadsrum kan förstås som en oreda av händelser. Begreppet bidrar med ett perspektiv på hur händelser av olika slag påverkar människors upplevelser av den byggda miljön och har använts vid analys- samt designarbete. Genom semistrukturerade intervjuer med pendlare och inventering samt analys av de aktuella stadsrummen har ett brett empiriskt underlag skapats. Empirin bygger i huvudsak på användarnas upplevelser och erfarenheter vilket sedan har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och användarcentrerad designmetodik baserat på verktyget personas. I intervjumaterialet urskildes fem teman; beteende, delaktighet, känslor, miljö och mål som centrala för upplevelsen av byggarbetsplatsens påverkan. Ur intervjumaterialet och de identifierade temana skapades fiktiva karaktärer (personas) som representerade snarlika åsikter och upplevelser. Genom analys av empirin utvecklades ett designkoncept med en tillhörande matris. Designkonceptet tar sin utgångspunkt dels i byggarbetsplatsens artefakter som agerar som symboler för förändring, dels i de värden som återfinns i personas upplevelser och erfarenheter. Designkoncept har sedan situerats i fallstudiens undersökningsenhet, en sträcka längs Västra Vallgatan i Varberg. Designförslaget har syftat till att utmana gränsen mellan byggarbetsplats och offentligt stadsrum samt pröva en lösning för att lindra de negativa upplevelser som skildrats.

Idag växer många barn i Sverigeupp i städer och förorter utannågot större kontakt naturen i sinvardag, något som kan bidra tillatt den upplevs som en avlägsenoch skrämmande plats. Våramoderna städer har mycket atterbjuda, men något som inte gåratt förneka är den distanseringtill naturen som skett i takt medurbaniseringen. (Kellert, 2005) Deflesta barn spenderar en stor delav sin dag i förskolan, att utformadess lokaler för att underlätta enstörre väder-beroende flexibilitetoch bidra till en större kontaktmed omgivande natur kan därförfå stora positiva effekter. Förskolansarkitektur kan spela en nyckelrolli grundläggandet av ecocentrisklivssyn. Syftet med detta examensarbeteär att ifrågasätta hur inom- ochutomhusmiljöer i förskolor kanbrukas i relation till väderförhållandenoch till förskolans dagligapedagogiska aktiviteter. Därfokus har lagts på aktiviteternaäta, skapa och lärarledd samvaro.Målet för arbetet är vidare attskapa en konceptuell arkitektoniskutformning som kan bidra tillen starkare kontakt med natureni förskolans verksamhet. Ett viktigtmål är även att belysa frågan omhur vi utformar våra förskolor ochöppna för diskussion. Metodiken för examensarbetethar genomförts enligt teorier förresearch-through-design. Fallstudieri form av intervjuer och egnaobservationer har genomförts påtvå förskolor i Göteborg, den kommunalaförskolan Bergartgatan 1och Ur & Skur förskolan Utsikten. Begränsningar och möjligheter förförskolornas rumsligheter i relationtill naturen och dagliga aktiviteterframkomna i förstudien kartläggs ien syntes. Syntesen lyfter fram 16stycken sammansatta slutsatseratt ligga till grund för gestaltningen,dessa finns att läsa i sin helhetpå sida 77. Ett konceptuellt gestaltningsförslagmed grund i den framtagnasyntesen samt Göteborgs Stadslokalprogram för förskolan tasfram på tomten Skolspåret 2 iHjällbo, Göteborg. Resultatet avgestaltningen är att betrakta somett tidigt skede och utgör inte enfärdig handling. Gestaltningsförslagetuppnår syftet att överbryggagapet mellan teori och praktikför framtagen syntes. Gestaltningenbör förhållas till som endast ettexempel på ett lösningsförslag dådesigndriven forskning bör ledatill en konkretisering av kunskapsom är applicerbar i ett vidareperspektiv än en platsspecifiklösning. (Lenzholzer, Duchhart, &van der Brink, 2013)

I denna uppsats undersöks hur lokalbefolkningen samt tjänstemännen upplever tryggheten i området Rinkeby-Kista. Tanken är att studera trygghetsaspekten och jämföra om det finns skillnader mellan hur de boende upplever tryggheten i området och tjänstemännens upplevelser. Dessutom kommer det vara en beskrivande del av hur kommunen arbetar med trygghetsarbetet i stadsdelen. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och tre personer som bor i Rinkeby. Resultatet tyder på att den upplevda tryggheten ser olika ut baserat på faktorerna ålder, kön och bakgrund som kan ha påverkan på trygghetskänslan. Dessutom ser man tydligt att det finns en stor skillnad mellan hur tjänstemännen uppfattar tryggheten, vad de tycker bör prioriteras i området för att uppnå en trygg stadsmiljö, jämfört med vad befolkningen har för uppfattningar om vad som behöver prioriteras.

Digitaliseringen är ett begrepp som har möjliggjort förändring av många processer i samhället, och som likaså har omformat den geografiska uppfattningen av rummet samt hur vi konkret använder oss av rummet. Denna uppsats studerar hur arbete har förändrats i och med digitaliseringen, i relation till den fysiska arbetsplatsen. Studien har undersökt den aktivitetsbaserade arbetsplatsen som implementeras på allt fler organisationer till följd av ett ökat digitalt arbete, hur den används och hur den bemöter ett digitalt arbetssätt. Detta har studerats via konceptet hybrida rum som beskriver integrationen av det fysiska rummet och det digitala rummet. Detta blir en viktig utgångspunkt för analysen då alltför många processer i de olika rummen integreras och blir till en helhet. Bakgrund till den aktivitetsbaserade arbetsplatsen och hur arbetet är tänkt att bedrivas där ställs mot hur arbetet faktiskt organiseras på denna plats, samt hur inställningen till arbetsplatsen ser ut. Detta har undersökts via en kvantitativ enkätstudie med tre stycken företag med aktivitetsbaserade arbetsplatser. Den geografiska analysen visade på att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen delvis underlättar det digitala arbetet då den gynnar medarbetarens flexibilitet och välmående. Ytterligare resultat visade på att den fysiska miljön inte på ett entydigt sätt kan påverka det digitala arbetssättet som finns på arbetsplatserna idag, samt att medarbetarnas inställning till arbetsplatsen varierade. Den fysiska miljön förändras med den aktivitetsbaserade arbetsplatsen, men det digitala arbetssättet fortgår ungefär som tidigare.

En stadskärnas närhet till naturliga vattenmassor tillför staden särskilt utmärkande egenskaper. Vattenkontakten utgör en direkt övergång från byggd miljö till naturlandskap mitt i staden. Däremot har hamnområden, vägar och parkeringar fått övertag på vattenfronten i många svenska kuststäder - vilket innebär att städerna går miste om offentliga stadsmiljöer med höga skönhetsvärden. Dessa områden är därmed särskilt intressanta för stadsutveckling som främjar människors användning. I det här arbetet undersöks hur den fysiska miljön intill en vattenfront kan utformas för att främja människors användning av det offentliga rummet. Genom en fallstudie av Trossö vattenfront i Karlskrona samt användning av metoderna platsanalys och kvalitativ textanalys, tas strategier fram för arbetets gestaltningsförslag. I arbetet presenteras sex olika gestaltningsförslag för ökad användning av offentliga rum intill Trossö vattenfront. Av studiens resultat framgår att det i huvudsak finns fyra huvudmål som behöver uppfyllas för att främja användningen av offentliga rum intill en vattenfront: det behövs en blandning av funktioner och aktiviteter, mötesplatser som passar alla, tillvaratagande av vattenkontakten samt god fotgängarvänlighet.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om inomhusmiljöns utformning. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:  Vad anser lärare i fritidshem är viktigt i utformningen av inomhusmiljön?  Vad ser lärare i fritidshem för möjligheter respektive hinder i utformningen av inomhusmiljön?  Hur upplever lärare i fritidshem att elever kan vara delaktiga i utformningen av inomhusmiljön?  I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med lärare som samtliga arbetar på olika fritidshem.  Resultatet visar att lärare i fritidshem ser ändamålsenliga rum som viktigt i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Ändamålsenliga rum är rum med ett tydligt syfte, detta medför en tydlig struktur där eleverna vet vad som förväntas av dem i de olika rummen. De lärare som arbetar på ett fritidshem där de har helt egna fritidslokaler ser det som en möjlighet i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Inomhusmiljön kan då utformas helt utifrån fritidshemmets verksamhet och de elever som går där. De lärare som arbetar på ett fritidshem där de delar lokaler med den obligatoriska skolan ser det som ett hinder i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Material måste hela tiden städas undan och utformningen sker utifrån både den obligatoriska skolan och fritidshemmet vilket kräver en ständig kommunikation mellan de olika verksamheterna. Lärarna upplever att eleverna kan och bör vara delaktiga i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Detta sker dels genom kommunikation mellan lärare i fritidshem och eleverna samt genom att ha elevernas intressen och behov i åtanke när inomhusmiljön utformas.

Innan jag började läsa arkitektur var jag dansare i många år. Då låg jag ofta på golvet och tittade i taket. Så pass länge att taket tillslut blev en vägg. Jag har också snurrat mig yr så att rummets gränser suddats ut, så att upp blev ner och ner blev upp. Med den erfarenheten har jag sökt efter ett sätt att radera bort gränsen för vad som är en vägg, ett golv och ett tak. En kulturskola ska vara en plats för lärande, lust och kreativitet. En plats där möjligheterna är många och begränsningarna få. Där barnen och ungdomarna inte upplever normer kring vad som är normalt, utan en plats där de får exprimentera och inte fastna i begrepp av vad som är rätt och fel. Att komma till Kulturskolan i Älvsjö ska ge eleverna känslan av den taklösa byggnaden som inte begränsar utan snarare visar på alla de möjligheter en plats för lärande och reativitet har. Byggnaden är en samlad kropp med rumsligheter i fasad. I kontrast till grannen Stockholmsmässan där all verksamhet sker i hemlighet och bakom slutna väggar visar byggnaden upp sin verksamhet för det kringliggande Älvsjö. Jag har sökt efter en byggnad där barnen får vara kvar i sin öppna värld. Där det inte finns ett rätt svar utan där svaren är många. Eleverna ska kunna vrida på huvudet och världen ska vara sig lik eller lägga sig på golvet och upp liknar ner. Det blir en byggnad utan tak eller ett fotavtryck mot himmlen. / Before I started studying architecture, I was a dancer for many years. I often laid on the floor and looked at the ceiling. For so long that the ceiling was transformed into a wall. I have also twisted and turned myself dizzy in rooms so boundaries have become blurred, where up has been down and down has been up. With that experience, I have been looking for a way to erase the limits of what is a wall, a floor and a ceiling. A Kulturskola should be a place for learning, desire and creativity. A place where the opportunities are many and the limitations are few. Where children and young people  not experience  norms of what is normal, but where they can experiment and not get caught up in the concept of what is right and wrong. Beeing at the Kulturskola in Älvsjö should give the students the feeling of the roofless building which does not limit but rather shows all the potential of a place for learning and creativity. In contrast to the neighboring Stockholm International Fairs where all the activity takes place in secret and behind closed walls, this buildning shows Älvsjö what is happening inside. I have searched for a building where children can be left in their open world. Students should be able to turn their heads and the world should be the same or lie down on the floor and up is similar to down. It is a building without a roof or a footprint to the sky.

Projektet utgår från två böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och Ojämlikhetens nya geografi av David Harvey. De två böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berättelsen har fått stå som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det är mer än bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstår byggnaden.