Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras. Studien visar att det finns behov av att se över om lärares anmälningspliktiga ansvar minskar eftersom rektorn ansvarar för anmälningarna. / <p>2015-06-18</p>

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats. Observationerna genomfördes utifrån ett observationsprotokoll. Ingreppen somobserverades var av allmänkirurgisk karaktär och totalt tio observationer utfördes.Yrkeskategorier som ingår i operationsteamet observerades i olika arbetsmoment, såsomarbetskläder, insättning av PVK, preoperativ huddesinfektion och steril drapering. Följsamhetentill de olika momenten beräknades i procent. Resultat: Totalt tio observationer genomfördes. Dearbetsmoment som hade bäst följsamhet var arbetskläder, insättning av PVK, preoperativhuddesinfektion och steril drapering. I alla arbetsmoment som observerades var handdesinfektionden underkategori som hade sämst följsamhet. Slutsats: I samtliga av de sex arbetsmoment somobserverades i studien fanns brister gällande följsamhet till aseptik och basala hygienrutiner trotsatt vissa moment, såsom preoperativ huddesinfektion och steril drapering av operationsområdet,hade hög följsamhet. / Background: Hospital acquired infections are costly for health care and causes distress for thepatient. Operational staff have an important role in preventing the spread of infection and followhygiene procedures. These include using the proper work clothes, work aseptically and accordingto basic hygiene and to maintain sterility. Aim: The aim of the study was to observe adherence toaseptic technique and basic hygiene procedures in the operating theater for general surgery attwo hospitals in central Sweden. Method: The study was an observational study withquantitative approach. The observations were carried out on the basis of an observation protocol.The surgical intervention that were observed was of a general surgical nature and a total of tenobservations were performed. Professional categories included in the operating team wereobserved in different tasks, such as work clothes, insertion of PVK, preoperative skindisinfection and sterile draping. Adherence to the various elements was calculated in percent.Result: A total of ten observations were made. The observed tasks that had the best adherencewere working clothes, insertion of PVK, preoperative skin disinfection and sterile draping. Handdisinfection was the subcategory that had the lowest adherence of all observed tasks.Conclusion: In each of the six tasks that were observed in the study there were deficienciesregarding adherence to aseptic technique and basic hygiene despite some tasks, such aspreoperative skin disinfection and sterile draping of the surgical field, which had high adherence.

Studien undersöker hur implementeringen av Robotic Process Automation (RPA) påverkat de fyra storbankerna i Sverige: Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, rutiner på lånesidan. Lånesidan står för cirka 50 procent av storbankernas tillgångar på koncernnivå och utgör därmed en betydande del av deras verksamhet. Nya digitala aktörer hotar bankerna och de behöver därför effektivisera processer och beskära kostnader. RPA är ett softwareprogram som tar över manuella processer som tidigare utförts av människor och kan hjälpa företag att beskära kostnader samt effektivisera processer. För att studera förändringarna av rutiner gjordes en flerfallstudie där empirin analyserades genom Feldman och Pentlands teori om rutiner och Pentland och Feldmans modell. Efter intervjuer med de fyra storbankerna kunde det konstateras att samtliga banker implementerat RPA. Tre av de fyra storbankerna har implementerat RPA på lånesidan. RPA har ändrat låneprocessen genom att: Effektivisera den, gjort den mer enhetliga, möjliggjort för de anställda att fokusera på kunder och utföra mer avancerade arbetsuppgifter samt gjort den mer detaljstyrd. Den ostensiva aspekten har blivit starkare i låneprocessen medan den performativa aspekten fått mindre utrymme och vid processer som helt ersatts av RPA har den ostensiva aspekten och den performativa aspekten blivit ett.

Syftet med denna studie är att undersöka om rutiner och riktlinjer på skolorna förändras i och med ändringen av reglerna kring dokumenteringen av likabehandlingsarbetet samt att belysa specialpedagogens roll i grundskolans likabehandlingsarbete. Tre frågeställningar konstruerades; hur arbetet i grundskolan påverkas av de nya reglerna kring allmänt krav på dokumentation av likabehandlingsarbetet samt vilka rutiner som finns för att stärka likabehandlingsarbetet och vilken roll kan specialpedagogen ha i likabehandlingsarbetet. Metoden som används för att få svar på syfte och frågeställningarna är en enkätundersökning som skickades ut till 85 rektorer/biträdande rektorer varav 17 svarade.   Som teoretisk utgångspunkt för att förstå mitt arbete föll valet på Gadlers (2011) teoretiskt baserade analysmodell för styrkedjeprocesser.   Resultatet visar att arbetet med likabehandling till stor del fortsätter som innan samt att det finns brister i rutiner kring dokumentation och framförallt i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Resultatet visar också på att specialpedagogens roll är diffus i likabehandlingsarbetet.   I diskussionen behandlas vikten av en systematik i likabehandlingsarbetets rutiner och dokumentation.

Problem: Hur såg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller på plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som går att komma åt via Internet och ger mer möj-lighet till självbetjäning. Detta leder till frågorna: Vilka för-ändringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen påverkats? Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system påverkat interaktionen (relation) mellan ”kund” och leverantör vid en tidpunkt 5 år efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb. Teori &amp; Metod: Teoriavsnittet består av två delar. Avsnittet om IT-system tar upp anledningar till införande och vilka som använder systemet. Avsnitt om kundrelationer och IT tar upp Inter-net, kundrelationer med IT och självbetjäning samt nackde-lar. Empirin har sammanställts genom besöksintervju hos Svenska Golfförbundet, telefonintervju hos 10 olika golf-klubbar, samt enkäter hos 30 medlemmar från Västerås GK och 10 medlemmar från Skerike GK. Resultat: Kundkontakten med medlemmarna går från att vara mer personliga möten till att bli mer automatiserade med mer e-postkontakt. Medlemmarna bokar sina starttider, anmäler sig till tävlingar och ändrar handicap alltmer via Internet. Golfklubbarna har bra uppsikt över vilka som är ute och spelar.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ständigt ökar världen över. För att kunna leva ett bra liv trots sjukdomen är egenvård en grundläggande faktor. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt gjordes baserat på tio kvalitativa artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Egenvård vid diabetes typ 1 är en utmaning i vardagen då det krävs ständig kontroll och fasta rutiner för att hantera sjukdomen. Att känna sig utanför samt utomståendes kunskapsbrist påverkar egenvården negativt. För att ha en god egenvård är socialt stöd från familj, vänner och vårdpersonal en viktig faktor. Slutsats: Rutiner, socialt stöd samt förståelse från utomstående är viktigt för att personer med diabetes typ 1 ska kunna sköta sina egenvårdsåtgärder som dagligen behöver göras för att hålla sjukdomen under kontroll. Bristande egenvård beror ofta på saknad av acceptans för sin sjukdom, bristfälliga rutiner på arbetet samt önskan om att känna sig normal. Vårdpersonalen har ett stort ansvar till att informera och stötta personer till god personcentrerad egenvård. / Background: Diabetes type 1 is a disease that constantly increases all over the world. In order to live a good life despite the disease, self-care is a fundamental factor. Aim: To describe peoples experiences of self-care while living with diabetes type 1. Method: A literature overview was made based on ten qualitative articles that were analyzed using Friberg’s five-step model.  Result: Self-care in diabetes type 1 is a challenge in the everyday life because of the constant control and the set routines needed to manage the disease. Feeling outside and people's lack of knowledge affect the self-care negatively. To be able to have a good self-care, social support from friends, family and health care workers is an important factor. Conclusion: In order for people with diabetes type 1 to adequately maintain their daily self-care and to keep the illness at bay, it is important that they have routines, social support and understanding from the people that they interact with regularly. Inadequate self-care is often caused by a lack of acceptance for the illness, insufficient routines and the desire to feel normal. Healthcare providers have a great responsibility to inform and support people for good self-care.

År 2001, den 11e september, skakades hela världen av ett terrorattentat av en omfattning som man aldrig tidigare hade upplevt, där flygplan användes som vapen i flera välkoordinerade attacker som krävde drygt 3000 människors liv. Detta ledde till en omfattande reformation och kapprustning inom säkerhetsvärlden, speciellt avseende flygsäkerheten på flygplatser, för att garantera att en sådan attack inte skulle gå att genomföra igen. I den här uppsatsen tar vi upp frågor om flygsäkerhet, där vi med flygsäkerhet avser de metoder och tekniska lösningar som används för att skydda personal, passagerare, flygplan och själva flygplatsen mot oavsiktlig och avsiktlig skada samt brottslighet och andra hot. Framför allt fokuserar vi på flygplatssäkerhet samt på situationen i USA. Målet med flygplatssäkerheten är att skydda flygplatsen, planen, landet, anställda och allmänheten från skador, samt att bidra till den nationella säkerheten och kampen mot terrorism. I uppsatsen undersöker vi och diskuterar balansen mellan existerande risker, hot och flygsäkerhet. Vi kartlägger större flygsäkerhetsincidenter som ägt rum under senare år, utöver 9/11 attacken. Vidare undersöker vi de efterdyningar inom flygsäkerhet som skapades av 9/11 attacken. Slutligen diskuterar vi om dagens säkerhetspådrag till följd av 9/11 attacken är uttryck för hysteri eller kan ses som adekvata åtgärder, givet de hot mot flygsäkerheten som finns. Metoden utgörs av en kvalitativ litteraturstudie där vi har gått igenom styrande verk, intervjuer och undersökningar inom ämnesområdet. Resultatet av vår litteraturstudie tyder på att hotet om terrorism överdrivits. En ansenlig del av de åtgärder som sattes in efter 9/11 attacken för att förstärka flygsäkerheten skulle kunna klassificeras som &quot;säkerhetsteater&quot;, det vill säga åtgärder som inte åstadkommer något utan är utformade för att få den ansvariga regeringen att se bra ut och att få det att se ut som om de arbetar med problemet. Däremot har den ökade medvetenheten hos allmänheten om risken för terrorattacker med dödlig utgång som 9/11 attacken resulterade i medfört att passagerare idag är beredda att göra aktivt motstånd mot kapare på ett annat sätt än tidigare. Detta är förmodligen en av de viktigaste anledningarna till att flygsäkerheten har ökat idag.

Hygiene routines and practices is an important part of healthcare. Without hygiene routines there might not be a functional health care system nor would the hospitals be a safe environment. Patient safety is one of our most important tasks as nurses and in order to achieve that, we need good education. Of the actively working nurses in Indonesia 29% have a diploma, 1% has a higher degree and the remaining 60% only obtains a high school level of knowledge and education. Although the country is in development there are currently still problems in the education of nursing. The aim was to describe nurses’ experiences of hygiene routines and practices in hospitals in Bali, Indonesia. A qualitative interview study with semi structured interviews was carried out at hospitals in Bali, Indonesia. A qualitative content analysis was used to transcribe and analyze data from four interviews with different educated nurses. The result shows four themes and ten subthemes. In addition to hygiene and education, teamwork was also frequently mentioned. To make sure the patient was happy was also an answer given many times during the interviews. Some participators had a hard time explaining their experiences of hygiene routines and practices, which made it seem like they were lacking in knowledge due to shortage of context in education. / Hygienrutiner och dess utövande är en viktig hörnsten i hälso- och sjukvården. Utan det hade vi inte haft ett fungerande hälso- och sjukvårdssystem och sjukhusen hade inte heller varit en säker miljö att vistas i. Patientsäkerheten är en av våra viktigaste begrepp uppgifter och för att uppnå det så behövs en bra utbildning. Av de aktivt arbetande sjuksköterskorna i Indonesien har 29 % tagit en treårig examen, 1 % med högre utbildning och de resterande 60 % erhåller endast en gymnasienivå av kunskap och utbildning. Trots att landet är under utveckling finns det fortfarande problem i vårdutbildningen. Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av hygienrutiner och dess utförande på ett/flera sjukhus på Bali, Indonesien. En kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer genomfördes på ett/flera sjukhus på Bali, Indonesien. En kvalitativ innehållsanalys användes för att transkribera och analysera data från fyra intervjuer med olikt utbildade sjuksköterskor. Resultatet visar fyra huvudteman och tio subteman. Förutom hygien och utbildning nämndes även teamwork ofta. Att se till att patienten är glad och nöjd var ett frekvent svar i intervjuerna. Vissa deltagare hade svårt att förklara sina erfarenheter av hygienrutiner och dess utövande. Vilket fick det att se ut som att de saknade kunskap. Kunskapsbristen skulle kunna vara på grund av att utbildningen saknar innehåll om hygienrutiner.

The aim of the study is to examine how Swedish teachers, special needs teachers and special education teachers experience cooperation in assessments and pedagogical practices towards upper secondary school students facing reading difficulties. We also aim to investigate how these pedagogues experience cooperation in providing appropriate support for these students. Four teachers, two special needs teachers and two special educators participated in qualitative semi-structured interviews. The result shows the importance of a well-functioning communication when students leave compulsory school for upper secondary school, to make sure that information about language difficulties and special educational needs is passed on. The result also highlights the need of resources for long term reading interventions as well as an experienced need to increase teachers’ competence regarding language difficulties and additional adjustments.

I fall där barn försvinner från skolan och misstänks föras utomlands av sina vårdnadshavare har det visat sig att barnen löper stor risk att utsättas för hedersrelaterade brott. Skolan har en stor roll i att förebygga och arbeta mot denna typ av problematik, men i dagsläget tycks det finnas en övergripande osäkerhet och brist på rutiner gällande arbetet mot detta. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka hur skolan arbetar med problematiken kring att barn försvinner från skolan, misstänks föras utomlands och utsättas för brott. Det innefattar att undersöka skolans rutiner och förväntade agerande, hur personalen i skolan upplever att rutinerna fungerar samt följs och vad som kan förbättras när det kommer till att skydda dessa barn. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med rektorer och kuratorer från fem skolor i Sverige. Resultatet visar på en generell brist på rutiner och riktlinjer kring skolans förebyggande arbete, arbete vid misstankar och arbete när ett barn har försvunnit från skolan. Det som bland annat utmärker sig är ett stort behov av gemensamma rutiner och riktlinjer. Därutöver finns även ett behov av resurser i form av personal och kunskap samt att samverkan med framförallt socialtjänst förbättras. / In cases where children disappear from school and are suspected of being abducted abroad by their caregivers, it has been found that these children are at great risk of being victimized to honor-related crimes. The school has a major role in dealing with this kind of problem, but currently there seems to be an overall uncertainty and lack of routines regarding this. The purpose of this study was to investigate how the schoolworks with the problem of children disappearing from school, are suspected of being abducted abroad and victimized to crime. This includes examining the school routines and expected actions, how the staff at school are experiencing that the routines work,  are followed and what can be improved when it comes to protecting these children. The study has a qualitative approach and is based on seven semi-structured interviews with principals and curators from five schools in Sweden. The result shows lack of routines and guidelines regarding schools work against the problem. What stands out among other things is a great need for common routines and guidelines. There is also a need for resources in terms of staff and knowledge and a need to improve collaboration with especially social services.