Syftet med vårt arbete är att beskriva hur fyra förskollärare ser på och arbetar med barnens språk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser på barngruppens betydelse för barnens språkutveckling. Syftet är också att beskriva de språkliga svårigheter som kan förekomma i samlingen och på vilket eller vilka sätt pedagogerna ser på och löser dessa. Frågorna som vi utgick från var följande: Vilka aktiviteter och rutiner använder sig förskollärarna av under samlingen som de anser gynnar barnens språk? Vilken roll anser förskollärarna att de spelar för barns språkliga framsteg? På vilket eller vilka sätt anser förskollärarna att gruppen är viktig för barns lärande? Vad menar förskollärarna att det finns för språkliga svårigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemområde vi berör i vår studie är om förskollärare prioriterar och stimulerar barns språkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lär sig språk på olika sätt. Studien genomfördes i en storstad i södra Skåne och metoderna som vi använde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollärare när de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrån den observerade samlingen samt vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet av studien visade att samlingen är komplex och består av flera delar som alla är viktiga för att stödja barns språk, gruppsammansättningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen. Vi anser att det sammanfattande resultatet av vår undersökning är att samlingen är gynnsam för barns språkliga framsteg.

According to science, food allergy is a growing health problem. In home- and consumer studies (HCS), food and meals are central parts. According to the Education Act, teachers must be given professional development to create a safe environment for students.   The purpose of this study was to examine how teachers in home economics and consumer studies experienced the conditions for teaching students with food allergies. The focus was on the classroom, routines, allocated budget, and professional development.   Qualitative method was used. Nine qualified home economics teachers were interviewed based on a semi-structured question guide. The interviews were transcribed and analyzed with a qualitative content analysis.   The results showed that the classroom and the economic conditions limited the teaching. The teachers felt confident in their current knowledge but were positive about continuing education. Routine improvements regarding information management and action plan are desired.     The study showed that the classroom was important for the teaching and that the few students with food allergies did not affect the budget in general. Routines around these students should be reconsidered. Basic education needs to be strengthened and teachers need to be given the opportunity for further training.

Bakgrund: Få studier om vuxnas upplevelser av musik vid dagliga aktiviteter har hittats. En kartläggning kring detta skulle därför kunna ge arbets-terapeuter ökad förståelse kring användning av musik som ett verktyg i deras verksamheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva utifrån befintlig litteratur vilka upplevelser personer 18 år eller äldre har av musik i samband med utförande eller engagemang i dagliga aktiviteter. Metod: Denna studies design var scoping review. Databaserna som användes var AMED, ASSIA, CINAHL, MEDLINE och PsycInfo. Manuella sökningar har också utförts och inkluderade artiklar har granskats med hjälp av en numerisk analys samt en innehållsanalys. Resultat: 12 artiklar har inkluderats. Huvudkategorier med exempel på dagliga aktiviteter i samband med musik samt musikupplevelser i samband med dagliga aktiviteter har framkommit. Exempel på de generiska kategorierna och underkategorierna handlar om hushållsarbete, transport, känslor, kognition och individuella skillnader. Slutsats: Få studier finns med en tydlig koppling mellan aktivitet och musik vilket bekräftar behovet av denna studie samt fortsatt forskning inom området. Implikationer: Behov av mer information finns kring hur musik kan underlätta aktivitetsutförande hos mer specifika diagnosgrupper, hur musik kan användas i olika rehabiliterande sammanhang samt kulturella aspekters möjliga påverkan på musikanvändning vid aktivitetsutförande.

Syfte: Studiens syfte var att studera munhygien- och kostvanor hos individer som arbetar natt inom vården. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med pappersenkäter som datainsamlingsverktyg genomfördes. Urvalet var nattarbetare inom vård- och omsorgssektorn på sju arbetsplatser i södra Sverige. Analys av materialet genomfördes i form av deskriptiv statistik som redovisas i text och tabeller. Resultat: Totalt deltog 73 nattarbetare. Studien visade att majoriteten borstade tänderna två gånger om dagen i två minuter med fluoridtandkräm. Cirka hälften av deltagarna (n=36, 49,3%) använde sig av extra fluoridtillskott, och 69,9% (n=51) utförde regelbundet approximal rengöring. Gällande kostvanorna visade resultatet en hög konsumtion av småätande mellan måltider och intag av sötade drycker. Dessutom missade en majoritet dagligen frukost, middag eller lunch. Slutsats: Studien visar att nattarbetare har goda munhygienvanor, men missar huvudmåltider vilket ger upphov till frekvent småätande som kan vara en risk för den orala hälsan. Det visar också behovet av ytterligare forskning för att förstå de underliggande faktorerna bakom nattarbetares hälsobeteenden. / Purpose: The aim of the study was to examine oral hygiene and dietary habits among individuals working night shifts in healthcare. Method: A quantitative cross-sectional study utilizing paper surveys as data collection instrument was conducted. The sample consisted of night-shift workers in the healthcare and social care sector at seven workplaces in southern Sweden. The material was analyzed using descriptive statistics, presented in text and tables. Results: A total of 73 night shift workers participated. The study showed that the majority brushed their teeth twice a day for two minutes using fluoride toothpaste. Approximately half of the participants (n=36, 49,3%) used additional fluoride supplements, and 69,9% (n=51) performed regular interdental cleaning. Regarding the dietary habits the results showed a high consumption of snacks between meals and intake of sweet beverages. Additionally, a majority missed breakfast, dinner or lunch daily. Conclusion: The study demonstrates that night-shift workers have good oral hygiene habits but tend to miss main meals, leading to frequent snacking, which may pose a risk to their oral health. It also highlights the need for further research to understand the underlying factors behind the health behaviors of night-shift workers.

Sammanfattning Detta examensarbete är en studie av logistikrutiner på en byggarbetsplats hos byggföretaget Peab. Rutiner och dokument har en stor roll i vardagen på en byggarbetsplats. Ett stort problem är tidsbrist som oftast uppstår p.g.a. att rutiner och dokument inte använts. Tidsbristen i sig gör att de inte har tid att följa rutiner och dokument. Det är en ond cirkel där de följer varandra. Valda rutiner och dokument undersöks och dessa frågeställningar kommer att besvaras: Används rutiner och dokument i praktiken? Vilka? Om inte, varför?  Hur skulle de kunna förbättras? Skulle det behövas fler dokument/rutiner? Exempel? De rutiner och dokument som har undersökts är följande: Mottagningskontroll Lagringsdokument Uppföljningar Reklamation Leveransplaner Arbetsberedningar gällande leverans och lossning Författarna har utfört insamling av dokument och gjort intervjuer med personal på Peab. Analys av detta har lett till att hälften av de rutiner som skulle tittas närmare på har förbättrats och förenklats. Dessa kan användas i framtiden för att förbättra tidsanvändningen på byggarbetsplatser gällande valda rutiner.

Titel: ”Hot och våld - en del av jobbet?” - En kvalitativ studie om socialtjänstens säkerhetsarbete med hot och våld. Författare: Tess Hellman och Caroline Ivarsson Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval av socialkontor arbetar med säkerhetsfrågor avseende hot och våld. Studiens frågeställningar är följande: ❖ Vilket säkerhetsarbete har socialkontoren avseende hot och våld? ❖ Hur arbetar socialsekreterare innan, under och efter ett klientmöte som befaras som hotfullt eller otryggt? ❖ Hur upplever socialsekreterare att deras säkerhetsarbete avseende hot och våld fungerar på arbetsplatsen? Studien är kvalitativ och empiri har insamlats via intervjuer från sex socialsekreterare som arbetar på olika socialkontor i Mellansverige. Empirin har tolkats genom innehållsanalys där följande huvudteman framkommit: Beskrivning av säkerhetsarbete, Beskrivning av rutiner samt Beskrivning av respondenternas upplevelser. Empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning samt teorierna Normalisation Process Theory och KASAM. I resultatet framkommer att de olika socialkontoren som respondenterna företräder arbetar olika med hot och våld. En del respondenter har fått utbildning och har handledning. Det finns rutiner och riktlinjer för hur man ska arbeta förebyggande med hot och våld men även åtgärder efter att någonting har hänt. Några rutiner som ska följas är att larm finns tillgängliga vid klientmöten samt att vid hembesök ska det vara två socialsekreterare. Socialsekreterarna följer inte alltid de rutiner som finns. En orsak till detta är att “hot och våld” uppfattas olika. Det som någon anser är hotfullt kanske någon annan inte uppfattar likadant. / Title: “Threats and violence - A part of the job?” - A description of the social services´ security work with threats and violence. Authors: Tess Hellman and Caroline Ivarsson The purpose of this study is to investigate how a selection of social services works with security issues regarding threats and violence. The main questions are: ❖ Which security work does the social services have regarding threats and violence? ❖ How does social workers work before, during and after a client meeting when there is a fear that the meeting will become threatful or unsafe? ❖ How does social workers experience their safety work at their workplace regarding threats and violence? The study is qualitative and empirical data has been collected through interviews from six social workers that works at various social offices in central Sweden. The empirical data has since been interpreted through a content analysis where the following main themes have emerged: Description of security work, Description of routines and Description of the respondent’s experiences. The empirical data has been analysed based on previous research and the theories Normalization Process Theory and KASAM. The result shows that the various social offices that the respondent´s represent work differently with threats and violence. Some respondents have received education and have guidance. There are routines and guidelines for how to work with prevention with threats and violence, but also intervention after something has happened. Some routines that must be followed are that alarms are available at client meetings and at home visits it must be two social workers. The social workers do not always follow the routines that exist. One reason for this is that “threats and violence” are perceived differently. What someone thinks is threatening may not be threatening to someone else.

En viktig del i det förebyggande arbetet för att bibehålla hälsa, är att förhindra vårdrelaterade infektioner. Särskilt boende för äldre utgör en arena för vård, omsorg och hälsa. Med vårdrelaterade infektioner menas en infektion som uppkommer hos en person i vård eller omsorg till följd av en åtgärd personen erhållit. En central strategi för att bibehålla hälsa och främja folkhälsa är att förebygga infektionssjukdomar i vårdinrättningarna. Faktorer som påverkar personalens följsamhet till hygienrutinerna i kommunal vård och omsorg är resurser, ledning, personal och externa faktorer. Syftet med studien var att beskriva vad vårdhygien på ett särskilt boende för äldre innebar utifrån ett chefsperspektiv. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju chefer på särskilt boende intervjuades med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och huvudfynd i studien visade att chefer inom särskilt boende för äldre var mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. De belyste även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Faktorer som kunskap, lokaler, inställning, attityder samt ekonomi är områden som ibland brister och kunde arbetas mer med. Slutsatsen av denna studie visar att chefer inom särskilt boende för äldre är mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. Det finns även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Svårigheter med det vårdhygieniska arbete kan grunda sig i att förutsättningar som kunskap, lokaler, inställning, attityder och ekonomi ibland brister. / An important part of preventive work to maintain health is to prevent healthcare-associated infections. Nursing home for the elderly is an arena for health and care. Healthcare-associated infections refer to infections among persons in care as an outcome of an action of care. A central strategy for maintaining health and promoting public health is to prevent infectious diseases in the healthcare facilities. Factors that affect the adherence of staff to the hygiene routines in municipal care are resources, management, personnel and external factors. Aim of the study was to describe what infection control in a nursing home for the elderly meant from a managerial perspective. The method was a qualitative interview study. Seven managers for nursing homes were interviewed with semi-structured questions. The result was analyzed with a qualitative content analysis. Results and main findings in the study showed that managers in nursing home for the elderly were very aware of that work with infection control is of great relevance to minimize and break the spread of infection. They also highlighted needs such as working more centrally and structured with infection control and hygiene issues. Factors such as knowledge, premises, attitude, and finances sometimes fail and could be more elaborated in work. The conclusion of this study shows that managers in special housing for the elderly are very aware that health care is of great relevance to minimize and break the spread of infection. There is also a need to work more centrally and structured with the health-hygienic issue. Identified difficulties with the health-hygienic work since conditions such as knowledge, premises, attitudes, attitudes and finances sometimes fail.

Bakgrund: Vårdandets mål är att lindra eller förhindra lidande. Barn som vistas på sjukhus utsätts många gånger för onödigt lidande. Som barnsjuksköterska har man en viktig roll i mötet med barnet, där barnets perspektiv alltid ska vara i fokus. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos barn i åldern två till sju år. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 8 barnsjuksköterskor vid en barnklinik i norra Sverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på ett ökat behov av utbildning och tydligare rutiner/riktlinjer. Samtliga barnsjuksköterskor ansågs använda den kliniska blicken i bedömningen av barnets smärta dock var det få som skattade smärta enligt smärtskattningsskala. Slusats: Mer utbildning efterfrågas om barn och smärta, samt i vilken omfattning smärtskattningsinstrument bör användas. / Background: The aim of the caregiver is to alleviate or prevent suffering. Children who are hospitalized are often subjected to unnecessary suffering. As a child nurse, one has an important role in the meeting with the child, where the child's perspective should always be in focus. Purpose: The purpose of the study was to highlight the nurses' experiences of assessing pain in children aged two to seven years. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 8 child nurses’ at a children's clinic in the north of Sweden. The material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The result showed an increased need for education and clearer routines / guidelines. All child nurses were considered to use the clinical look in the assessment of the child's pain, however, there were few who estimated pain according to the pain estimation scale. Conclusion: More education is required about children and pain, and to what extent pain assessment instruments should be used / <p>Betyg E, 190603.</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog. Intervjufrågorna utgick ifrån studiens följande fyra frågeställningar: Hur går det till att ställa en ADHD-diagnos på ett barn i förskolan? Vad önskar pedagogerna att en diagnostisering ska leda till? Vilka negativa effekter kan diagnosen medföra? Hur anpassar pedagogerna sitt arbetssätt vid en ADHD-diagnos? I studien presenteras pedagogernas erfarenheter och åsikter gällande barn med ADHD i förskolan. De beskriver de för- och nackdelar en diagnos kan medföra och hur den påverkar individen, pedagogen och verksamheten. De berör också hur en diagnostisering går till och berättar sina synpunkter om deras delaktighet under en ADHD-utredning. Pedagogerna nämner även sin roll i att planera och utforma verksamheten så att den anpassas efter barn med ADHD. Det framkom i resultatet att pedagogernas resonemang och erfarenheter skiljer sig åt men de är överens om att en diagnos till övervägande del medför positiva effekter för barnen i förskolan. De negativa effekterna som en diagnos kan medföra anser pedagogerna kunna motverka genom god kompetens, rutiner, anpassad miljö samt vanligt sunt förnuft.

The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset’s work procedures.