The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset’s work procedures.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning. Den insamlande empirin analyserades sedan med en egenkonstruerad analysmodell med utgångspunkt från tidiga institutionella ekonomin. Genom analysen av den insamlade empirin skapades en ökad förståelse för hur interna regler och rutiner utvecklats i och med införandet av komponentavskrivning.Studien visar att utvecklingen av interna regler och rutiner är en lång process när det saknas vägledning. Motstånd på grund av osäkerhet är en stor bidragande faktor till fördröjningen av införandet. Organisationen behöver vid införandet av en ny redovisningsstandard göra en egen bedömning av vad regeln innebär och hur de ska tillämpa den. Vidare framkom i studien att externa och interna faktorer har stor påverkan på formandet av den interna regeln. / In 2014 component depreciation became a requirement for all who follow the K3 regulatory and have tangible assets with components of significant value. K3 is a principles-based regulatory, which means that companies need to make their own interpretation of how it should be applied. The new accounting change means that organizations must adapt their current rules and routines for the new regulations.The purpose of this paper is to increase understanding of the process of change with the introduction of a new accounting standard and to bring greater awareness of its complexity. To achieve the purpose of the study a qualitative method were used and six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted with municipal property companies in Västra Götaland county who all recently introduced component depreciation. The collected empirical data were then analyzed with a self-constructed analysis model based of the old institutional economics. Through the analysis of the collected empirical data a greater understanding were created of how internal rules and routines evolved with the introduction of component depreciation.The study shows that the development of internal rules and routines is a long process in the absence of guidance. Resistance due to uncertainty is a major contributing factor to the delay of the introduction. At the introduction of a new accounting standard the organization need to make their own assessment of what the rule means and how to apply it. It also emerged in the study that external and internal factors have great influence on the formation of the internal rule.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information. / Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.

Detta arbete har som syfte att kontrollera hur verksamheter har anpassat sig inför General Data Protection Regulation (GDPR, sv. Dataskyddsförordningen), både vad det gäller rutinarbete och förändringar som de har genomfört. Arbetet behandlar hur företagen har förändrat sina rutiner gällande säkerhetskopior av kritisk företagsdata och även rutiner kring rätten att bli bortglömd. Vid detta arbetes slut kommer GDPR har trätt i kraft (25:e maj 2018) och därmed bör samtliga verksamheter ha genomfört någon form av förändring inför den ändrade lagstiftningen som börjar gälla då. Då GDPR är en ny lagstiftning ( som dock varit aktuell de senaste 2 åren ) finns en del arbeten kring just GDPR och vilka verksamhetsförändringar man bör vidta. Dock har inget fokus skett på hur företag bör anpassa sina rutiner kring säkerhetskopior och hur företagen bör resonera kring rätten att bli glömd. Därmed blir detta arbete väldigt aktuellt då detta är något som många verksamheter bör ha förändrat, tänkt på och dokumenterat. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ form, där intervjuer har genomförts med representanter från olika verksamheter inom utvecklingsbranschen. Verksamheterna säljer sina programvaror och tjänster till kunder och de hanterar därmed ofta stora mängder personlig information som antingen passerar igenom systemen eller som lagras hos de. Organisationerna som intervjuas har jobbat med GDPR ett tag. I flera av fallen ett år tillbaka för att säkerställa att de deras åtgärder överensstämmer med GDPR. Fem intervjuer genomfördes i sin helhet. Därefter har en tematisk analys genomförts på resultatet från intervjuerna. I intervjuerna är fokus på om och vad för förändringar företagen har genomfört samt hur det ser ut i dagsläget. Efter analysen framträder tydligt att företagen har genomfört vissa förändringar i organisationen, men till större del har dessa förändringar enbart genomförts i form av kontroll av var information finns och dokumentation kring detta och de olika rutiner som finns vid företaget. / The purpose of this work is to check how companies have been adapted to the General Data Protection Regulation, both in terms of routine work and changes that they have implemented. The work addresses how companies have changed their routines regarding backups of critical business data and routines about the right to be forgotten. At the end of this work, the GDPR will come into force (25th of May 2018) and therefore all activities should have implemented some form of change in view of the changed legislation that will apply. Since GDPR is a new legislation (which has been up to date in the past 2 years), some work is being done about just GDPR and what business changes should be made. However, no focus has been on how companies should adapt their routines about backups and how businesses should reason about the right to be forgotten. This makes this work very relevant as this is something that many businesses should have changed, thought about and documented. The method used in this study is a qualitative form, in which interviews have been conducted with representatives from different activities in the development industry. The businesses sell their software and services to customers, and they often handle large amounts of personal information that either passes through the systems or is stored with them. The organizations interviewed have been working for GDPR for a while. In several of the cases a year back to ensure that their actions are in line with the GDPR. Five interviews were conducted in full. Then a thematic analysis has been conducted on the results ofthe interviews. The interviews focus on whether and what changes the companies have made and how it looks today. Following the analysis, it is clear that companies have made certain changes inthe organization, but to a large extent these changes have only been conducted in terms of checking where information is available and documentation about this and the different routines available at the company.

I detta examensarbete undersöks hur den individuella övningen påverkas av en tydlig och hälsosam dagsrutin. Hur aspekter såsom vila, sömn, motion och vilja påverkar övning är inte alltid helt självklart för utövande musiker, även om forskning på områdena är omfattande. Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken grad vilja, stress, sömn, motion och vila kan påverka min övningsrutin. Målet med att skapa denna övningsrutin var att jag skulle kunna öva i fem timmar per dag, sex dagar i veckan under en längre period. Förhoppningen var att utökandet av övningstiden skulle leda till större frihet i mitt spel och i mitt konstnärliga uttryck. För att kunna följa den konstnärliga utvecklingen gjordes tre inspelningar av samma stycke, vid olika tillfällen; en före testperioden, en efter första testperioden och en efter andra testperioden. En jämförelse mellan två testperioder på fyra till fem veckor gav svar på skillnaden mellan att endast bruka sin vilja, kontra att ha en hälsosammare dagsrutin. I den första testperioden användes endast min egen målmedvetenhet, vilket i samband med dåliga dagsrutiner ledde till ett misslyckande. I den andra testperioden kombinerades min målmedvetenhet med hälsosamma dagsrutiner i form av sund dygnsrytm, regelbunden motion och vila, vilket ledde till att övningsrutinen lättare kunde upprätthållas under fyra veckor. Detta ledde i sin tur till att jag kände mig friare i mitt konstnärliga uttryck vid det sista framförandet. Arbetets resultat tyder på att fördelarna av en hälsosam dagsrutin bör tas i beaktning vid skapandet av en längre övningsrutin vilket i slutändan kan leda till större frihet i det konstnärliga uttrycket. / In this study individual practicing will be examined to see how it is affected by a healthy daily routine. How aspects like rest, sleep, exercise, and will affect practicing is not always self-evident for musicians, even if research in the area is extensive. The purpose with this study is to find out how much will, stress, sleep, exercise, and rest affect my practice routine. The goal with the practice routine was to be able to practice for five hours, six days a week during a longer period. The hope was that the extending of practice time would lead to a greater liberty in my playing and in my artistic expression. To follow the artistic development three performances of the same piece were made at different times: the first before the first trial period, the second after the first trial period, and the third after the second trial period. In the study two test periods were compared to examine the difference between using only motivation versus having a healthy daily routine. In the first trial period my determination was the only maintaining factor, which in combination with a poor daily routine led to failure. The second trial period combined my determination with a healthy daily routine in the form of proper sleep patterns, regular exercise, and rest, which led to an easier maintenance of the practice routine for four weeks. This led to me experiencing a greater freedom in my artistic expression in the last performance. The result of this study suggests that the benefits of a healthier daily routine should be considered when creating a longer practice routine which in turn can lead to a greater freedom in artistic expression.

Syfte - Syftet med studien är att studera hur ett företag kan effektivisera sina transportprocesser av varor från att de köps in, tills att de når ett varuhus. Syftet har brutits ner i tre forskningsfrågor 1. Hur sköts transporten av varor från att de köps in, tills att de når varuhusen? 2. Vilka utmaningar och förbättringsmöjligheter kan identifieras i processen? 3. Hur kan förbättringsmöjligheterna hanteras och tillämpas i processen på ett effektivt sätt? Metod - Studien genomfördes utifrån ett kvalitativt angreppsätt. Data samlades in genom intervjuer och observationer, i syfte att besvara forskningsfrågorna. Intervjuerna var både ostrukturerade och semi-strukturerade. Observationerna var endast utförda på ett ostrukturerat tillvägagångsätt. Resultat – Rapporten har betonat vikten av att kartlägga sina processer. Med hjälp av kartläggningen upptäcktes det att användning av ett externt företag i vissa delar i en verksamhet kan vara lönsamt ur flera olika perspektiv. Utifrån flexibilitet- och tidsperspektiv har TPL-företaget, enligt produktionschefen från fallföretaget, förbättrat arbetet markant. Med hjälp av metoder och verktyg kunde fler problem både upptäckas och effektiviseras i redan befintliga men odefinierade processer. Studien visar även hur viktigt det är att ständigt utveckla planeringen av transporter när ett företag hanterar återförsäljning. Implikationer - Studien har inte presenterat någon ny teori. Den har sammanvävt den redan befintliga teorin med det insamlade empiriska materialet. Begränsningar - Studien hann inte inkludera alla avdelningar som var en del av processen. Att få intervjuer med alla olika avdelningar rörande processen hade bidragit till ett mer detaljerat resultat i studien. / Purpose - Purpose of this study was to examine how a company can make their transport process of goods from the time they are purchased, until they reach a department store more efficient. The purpose has been broken down into three research questions 1. How is the transport of goods handled from the time they get purchased, to when it reaches the department store? 2. What challenges and opportunities for improvement can be identified in the process? 3. How can the opportunities for improvement be managed and applied in the process in an efficient way? Method - The study was conducted in a qualitative approach. Data were collected through interviews and observation, in order to answer the research questions. The interviews were both unstructured and semi-structured. However, all observations were unstructured. Findings – This study has emphasized the importance of mapping the processes in a business. With help of the process mapping it was discovered that using an external company to handle the transport of goods has proven to be profitable from a variety of perspectives. According to the production manager, the TPL company has improved the work significantly from the flexibility and time perspective. The study shows how important it is to constantly develop the planning of transport when a company handles resale. Implications - This study has not presented any new theory. It has interwoven the already existing theory with the collected empirical material. Limitations - This study did not include all the departments that were part of the process. Getting interviews with all different departments regarding the process would have contributed to better broader in the study.

Det har visat sig att det finns en viss oro för vad den ökade robotiseringen kommer att innebära, samtidigt som robotiseringens utsträckning skiljer sig mellan branscher. Denna ANT-studie behandlar införandet av en robot i en omsorgsförvaltning. Av detta följer att verksamheten genomgår någon form av förändring, varefter vi ämnat skapa en förståelse för de okända konsekvenser som följer. Studien har även sin utgångspunkt i HRI och antropomorfisering, som givit perspektiv på olika former av aktörskap och deras interaktioner. Studien är till sin natur kvalitativ och har präglats av en abduktiv arbetsprocess, samtidigt som ANT-perspektivet även har haft implikationer på det ontologiska och epistemologiska ställningstagandet. Det empiriska materialet presenteras i form av ett narrativ uppdelat i tre episoder som är berättat av roboten Matilda. Det har visat sig att Matilda har varit en central materialitet för de associeringar som sammanför aktörerna i nätverket, men att hennes införande även medfört nätverkseffekter. Vi kan med säkerhet påstå att effekterna är dynamiska och att de först blir framträdande med tiden. Detta ger ett cirkulärt samband, där idéer förändras och avlöser varandra. / It has been shown that there is some concern about what the increased robotization will mean, while the extent of robotization differs between industries. This ANT study deals with the introduction of a robot into a Public Care Department. This is followed by the notion that the organization will undergo some kind of change, after which we intend to create an understanding of the unknown consequences that follow. The study also has its outset in HRI and anthropomorphism, which have given perspectives on different forms of actors and their interactions. The study is by nature qualitative and has been characterized by an abductive work process, while the ANT perspective has also had implications for the ontological and epistemological positions. The empirical material is presented in the form of a narrative, divided into three episodes told by Matilda the robot. It appears that Matilda has been a central materiality for the associations that connect the actors in the network, but that her introduction also has brought network effects. We can say with certainty that the effects are dynamic and that they only become prominent over time. This provides a circular relationship, where ideas change and replace each other.

Bakgrund: Covid-19 bröt ut som en pandemi i början av år 2020. Detta har gjort att hälso och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen, akutmottagningar, intensivvårdsavdelningar och infektionsavdelningar med inriktning mot vård av covid-patienter tvingats arbeta under hög arbetsbelastning, vilket har belysts av olika medier. Trots att röntgen är en stor del i vårdkedjan av covid-patienter har röntgensjuksköterskans roll inte blivit lika uppmärksammad. Syfte: Att belysa röntgensjuksköterskors upplevelser av sin roll i covid-vården med att utföra datortomografiundersökningar av patienter som är misstänkta eller bekräftat sjuka i covid-19. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem röntgensjuksköterskor från två röntgenkliniker i Sverige. Resultat: Covid-19 har medfört en förändrad arbetssituation för röntgensjuksköterskor där en ny patientgrupp kräver nya rutiner. Dessa rutiner kräver mer planering och en större tidsåtgång. Röntgensjuksköterskans roll i covid-vården upplevs vara osynlig för andra avdelningar. Slutsats: Deltagarnas upplevelser av stress, osäkerhet och tidsåtgång som covid-rutiner medfört påverkar det dagliga arbetet men har förändrats genom pandemins fortgång i och med att dessa rutiner blivit en vardag. Röntgensjuksköterskan har i uppgift att tillgodose patienten god omvårdnad i samband med undersökning vilket har varit och är en utmaning pga. skyddsutrustningen som upplevs hämmande. / Background: Covid-19 was classified as a pandemic in the beginning of 2020. This forced health care professionals within elderly care, emergency departments, intensive care units, and infection wards with focus on care of patients with covid-19 to work under high pressure, which has been highlighted by various media. Despite playing an important role within covid-healthcare, radiographers have not been acknowledged to the same extent. Aim: To highlight radiographers’ experiences of their role in the covid-healthcare when performing computed tomography examinations of patients who are suspected or confirmed to have covid-19. Material and method: This study has a qualitative design and is based on semi-structured interviews with five radiographers from two radiology departments in Sweden. Results: Covid-19 has led to a change in the work situation for radiographers where a new patient group requires new routines, including more planning and time. The radiographers’ role in covid-healthcare is perceived to be unseen by other departments. Conclusion: The participants' experiences of stress, uncertainty and time spent due to covid-routines affect their work, but have changed during the pandemic as these routines have become part of their daily work. Radiographers are providing patients with good care in connection to the examination, which has been and still is a challenge due to protective equipment feeling obstructive.

Covid-19-pandemin har förändrat och i vissa fall omöjliggjort den verksamhet som bedrivs av studentnationerna i Uppsala, vilket har medfört att nya studenter inte har kunnat lära sig bedriva delar av nationsverksamheten. Studiens syfte är därför att genom en fallstudie över Norrlands nation förklara vad konsekvenserna av detta kan bli samt vilka återhämtningsförutsättningar som finns. Organisatoriska rutiner utgör vanebaserade och repetitiva inslag i en verksamhet. Tillgången till minnen relaterade till vad som ska göras, hur och vem som besitter kunskap om detta bidrar till upprätthållandet av rutinerna, varför empirin analyseras utifrån minnestyperna know-how, know-what och know-who. Studien visar att främst know-how och know-what riskerar att saknas efter pandemin och att tillgången till know-who kan användas för att inhämta erfarenhet från tidigare nationsaktiva och återskapa rutinerna från innan verksamheten tvingades ställa om. Användandet av dokumenterade erfarenheter konstateras vidare ha teoretisk potential att ersätta förlorade minnen, men inte vara praktiskt genomförbart för nationen.

Syftet med denna självständiga vetenskapliga uppsats är att undersöka, kritisk granska och reflektera över mitt samt mina förskollärarkollegors bemötande, handlande och agerande i rutin- och regelstyrda situationer i form av samlingar. Essäformen som metod har hjälp mig att undersöka och förstå vilka praktiska kunskaper som förskollärare skulle behöva för att kunna handla klokt och ta ”rätt” beslut gällande det enskilda barnet. Genom min berättelse samt genomförda deltagande observationer har jag kommit fram till att det är viktigt att kunna se, bemöta och stötta varje enskilt barn och dennes behov i komplexa situationer. Utgångspunkten i min uppsats är det enskilda barnet som har rätt att känna sig trygg, sedd, lyssnad på, förstådd och bekräftad. Därför har jag lagt stor vikt på förskollärarens, som professionsbärare, handlande och ansvarstagande. Jag har även kritisk granskat och ifrågasatt mitt och mina kollegors förhållningssätt till de rutinerna och reglerna som vi själva har skapat i åtanke av att bland annat bemöta och stötta barn som har andra förutsättningar och att kunna tillgodose deras behov. All litteratur och olika teoretiska perspektiv som jag har använt mig utav i mina undersökningar har hjälp mig att hitta nya perspektiv för att förstå mig, mina kollegor men framförallt det enskilda barnet och dennes behov.