Bakgrund: Barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård testas för droganvändning genom övervakat urinprov av en sjuksköterska antingen slumpmässigt eller i samband med introduktion av behandling med läkemedel eller utredning. Det finns sparsam vetenskaplig kunskap kring detta ämne från ett sjuksköterskeperspektiv och inte alls från barnens perspektiv.  Enligt socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och droger finns det risk att man utför övervakat urinprov slentrianmässigt då det kan bli en rutin som används utan reflektion.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring övervakat urinprov av ungdomar inom barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt har använts. Åtta sjuksköterskor från barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård har ingått i studien. Materialet transkriberades och analyserades i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) genom konventionell innehållsanalys. Dessutom diskuteras metodvalet utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) för att öka trovärdigheten. Resultat: Detta i tre slutkategorier; Att två världar krockar, Att individanpassa utefter behov och relation, Att bli inspirerad och motiverad av patienter och föräldrar. Konklusion: Sjuksköterskor som har erfarenheter av övervakat urinprov träffar patienter på olika sätt, ibland planerat där en relation finns och man har ett omvårdnadsperspektiv men ibland där man träffar ungdomen på ordination av annan behandlare enbart för att utföra en åtgärd. Det finns rutiner som man skall följa i samband med ett övervakat urinprov men vi kan konkludera att det sker anpassningar utifrån att bevara ungdomens integritet. Vi kan också konstatera att sjuksköterskorna motiveras av att arbeta med barn och ungdomar och deras familjer och verkar trivas bäst där det finns utrymme för att skapa relationer och tillit med patienterna

Bakgrund: Sedan pandemins start har det blivit vanligare att arbeta hemifrån. Vid distansarbete kan aktivitetsmönstret förändras då gränsen mellan arbete och fritid lätt kan suddas ut. Syfte: Syftet var att beskriva hur distansarbete påverkar aktivitetsmönstret hos yrkesverksamma personer mellan 19–35 år. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes för att samla in data genom en egenkonstruerad enkät. Med inspiration från instrumentet GAP i vardagens aktiviteter och från Patterns Of Daily Occuaptions har frågor konstruerats. En blandning mellan snöbollsurval och bekvämlighetsurval användes. 36 personer deltog i studien. Data analyserades med hjälp av Statistical Package for the Social Science (SPSS) och de öppna frågorna med inspiration från kvalitativa analysmetoder. Resultat: Studiens resultat visar att aktivitetsmönstret har påverkats av att arbeta på distans. De flesta deltagarna upplevde att de hade mer tid för sina vardagsaktiviteter vid distansarbete jämfört med arbete på arbetsplatsen samt att den fysiska miljön i hemmet påverkar arbete på distans. Slutsats: Flertalet deltagare upplever sämre ergonomi och minskad arbetsro och många upplever att de har en mer flexibel vardag vid distansarbete. / Background: Since the start of the pandemic, it has become more common to work from home. During teleworking, activity patterns may change as the boundary between work and leisure can be easily blurred. Aim: The aim was to describe how teleworking affects the activity pattern of professionals between 19–35 years of age. Method: A quantitative cross-sectional study was performed to collect data through a self-constructed questionnaire. With inspiration from the instrument GAP in everyday activities and Patterns of Daily Occuaptions, questions have been constructed. A mixture of snowball and convenience selection were used. 36 people participated in the study. Data was analyzed using SPSS and the open questions with inspiration from qualitative analysis methods. Results: The results of the study show that the activity pattern has been influenced by teleworking. Most participants felt they had more time for everyday activities during telework compared to work at the workplace and that the physical environment at home affects teleworking. Conclusion: Most participants experience poorer ergonomics and reduced peace of mind and many participants felt they had a more flexible everyday life when teleworking.

Företagsvärlden omfattas av hård konkurrens som kräver en ständig utveckling av produkter, personal och verksamheten. Utvecklingen sker på bekostnad av hårda krav i arbetsbeskrivningar där ständigt förbättringsarbete ingår i arbetsrollen hos individerna. För att kunna sammanlänka ständiga förbättringar med verksamhetens välmående behövs ett strukturerat förbättringsarbete i form av en väl fungerande förslagsverksamhet. Förslagsverksamhetens syfte är att utnyttja erfarenheter och kunskaper från alla medarbetare genom att stimulera individernas kompetens och idégenerering för att sedan bidra med innovativa och konkurrensmässiga förbättringsförslag. Personal är en resurs som omfattar säregna kunskaper som inget annat företag kan kopiera, därför bör den användas till högsta grad. Syftet med examensarbetet är att kartlägga och ange förbättringsåtgärder för förslagsverksamhetsprocessen vid GKN Aerospace Sweden AB i Trollhättan. Arbetet bestod av en inledande litteraturstudie som innehöll indirekta och direkta faktorer som påverkar förbättringsarbetet med en koppling till förslagsverksamheters funktioner. För att konkretisera den teoretiska referensramen om verktygens innebörd till förbättringsarbetet utfördes en teoretisk samt en praktisk benchmarking. Företagets nuvarande förslagsverksamhet kartlades och analyserades för att sedan bygga en grund för kommande förbättringsförslag.GKN Aerospace Sweden är en del av GKN-koncernen som är verksam i fler än 30 länder runt om i världen och har ca 50 000 anställda. Företaget tillverkar komponenter till flyg- och raketmotorer samt utför service och underhåll. I dagsläget arbetar GKN Aerospace med en förslagsverksamhet som är beroende helt av ett internt IT-system och har en medelledtid på 43 veckor till beslut om belöning och åtgärd. Belöningar för förslag som inkommer är ekonomiska och beräknas fram genom en specifik belöningsformel. Hela förslagsverksamhetsprocessen är omfattande och i den ingår flertalet loopar för behandling av förslag. Examensarbetet resulterade i förbättringsförslag utifrån studier och nulägesanalys men skiljs åt från det förväntade målet att förbättra och utveckla nuvarande system. Problemet som uppkom var att nuvarande system inte stödjer verksamhetens förväntningar på förslagsverksamheten. Det resulterade i att ett helt nytt system med tillhörande rutiner och belöningsriktlinjer togs fram för att skapa incitament och högre motivation för inlämnandet av förbättringsförslag. Förbättringsförslagen mynnade ut i: avsatt tid, förbättringsarbete i grupp, uppstartsmöte, ny process, underlag för utveckling av nytt IT-system, ekonomisk och symbolisk belöning. / The business world is constantly subject to intense competition that requires continuous development of products, personnel and operations within the company. The development towards a better state comes at the expense of strict requirements in job descriptions where continuous improvement is part of the working role of individuals. In order to link the continuous improvement of the business well-being, there is a need of structured work for improvement in ways of a well-functioning suggestion scheme. Suggestion schemes main purpose is to utilize the experience and knowledge of all employees by encouraging individuals' skills and creativity, which will contribute with innovative and competitive suggestions. Personnel is a resource that covers particular knowledge that no other company can copy; therefore it should be utilized to the maximum extent possible. The aim of the project is to identify and specify improvement measures for the suggestion scheme at GKN Aerospace Sweden AB in Trollhättan. The work consisted of an initial literature review, which included direct and indirect factors effecting the continuous improvement with linkage to the proposed suggestion scheme. In order to concretize the theoretical framework of the tools main purpose for the continuous improvement, a theoretical and a practical benchmarking was utilized. The company's current suggestion scheme was mapped and analyzed, and a foundation for future improvements was established.GKN Aerospace Sweden is part of the GKN Group, which operates in more than 30 countries around the world and employs about 50 000 individuals. The company manufactures components for aircraft and rocket engines, as well as service and maintenance. In the current situation GKN Aerospace manages a suggestion scheme that depends entirely on an internal IT system and has an average lead time of 43 weeks until a decision is made. The reward system for received suggestions is an economic reimbursement calculated through a complex formula. The entire suggestion scheme process is extensive and includes several loops for conducting the evaluation of suggestions. The thesis resulted in improvement propositions based on studies and situation analysis, but differs from the expected target to improve and develop the current system. The problem that arose was that the current system does not support the company's expectations for the suggestion scheme process. It resulted in a completely new system with associated procedures and reward guidelines were developed to create incentives and higher motivation for the submission of suggestions for improvement. The improvement propositions resulted in: dedicated time for improvements, group-based activities for continuous improvements, start-up meetings, new process, basis for the development of a new IT system, economic and symbolic rewards.Date: 2015-

Statistik visar att ransomware har ökat lavinartat de senaste åren, inte minst under den rådande Covid-19-pandemin. Cyberkriminella har kommit att utnyttja sjukhus runt om i världen som redan är överbelastade med att ta hand om patienter svårt sjuka i Covid-19. I denna uppsats undersöks det hur de svenska sjukhusen upplever och hanterar det ökade hotet av ransomware. Den utgörs av en litteraturstudie och några djupintervjuer. Litteraturstudien görs för att utforska fenomenet ransomware och ta reda på varför ransomware är en framgångsrik metod för kriminella att använda vid utpressning. Syftet är även att undersöka hur svenska sjukhus förhåller sig till att hälso- och sjukvårdssektorn har blivit attraktiva mål för cyberangrepp. I intervjustudien undersöks sjukhusens IT-säkerhet för att kartlägga om de är tillräckligt motståndskraftiga mot ransomware-angrepp. Intervjusvaren diskuteras och analyseras mot bakgrund av litteraturen. Slutsatsen av denna analys ligger till grund för åtgärdsförslag. Resultatet visar att sjukhusen/regionerna som tillfrågats har en bra IT-säkerhet. De mest centrala säkerhetsmekanismerna för verksamheterna är deras backup- och återställningsrutiner i kampen mot ransomware. Diskussionen i arbetet sammanfogar resultatet från både litteraturstudien och intervjustudien som genomförts. Utifrån diskussionen dras sedan slutsatsen att regionerna som tillfrågats har bra säkerhet och uppfyller de flesta av rekommendationer som publicerats av svenska myndigheter. Inte desto mindre resulterar studien i några uppslag till förbättringar i säkerhetsrutiner. / Statistics show an increase in ransomware activity in recent years. The increase is mainly due to the ongoing Covid-19 pandemic. Cybercriminals take advantage of the fact that hospitals worldwide are overloaded with caring for seriously ill patients in Covid-19 and perform ransomware attacks. This thesis examines how Swedish hospitals experience and handle the increased threat of ransomware. The bachelor’s thesis consists of a literature study and some in-depth interviews. The literature study is investigating ransomware as a phenomenon and finding out why it is a successful method for cybercriminals to use in digital extortion. The purpose is also to investigate how Swedish hospitals relate to the fact that the healthcare sector has become an attractive target for cyber-attacks. The interview study examines the hospitals' IT security to determine whether they are sufficiently resistant to ransomware attacks. The interview results are discussed and analyzed against the background of the literature. The conclusion of this analysis is the basis for the proposed countermeasure. The results show that the hospitals surveyed have suitable IT security. The most central security mechanisms for the hospitals are their backup and recovery routines in the fight against ransomware. The discussion in this work combines the results from the literature and interview studies carried out. Based on the discussion, the conclusion is that the hospitals surveyed have good security and meet most of the recommendations published by Swedish authorities. Still, there is room for some improvement which is indicated.

Dette prosjektet utforsker hvordan bruken av ulike rutiner kan påvirke og dempe forekomsten av musikalsk prestasjonsangst (MPA). Målet er å finne en måte å håndtere prestasjonsangsten på, slik at den ikke påvirker spillegleden og uttrykket. Studien jeg har utført viser at bruken av enkle rutiner som god søvn, yoga og mosjon medførte at prestasjonsangsten sank drastisk. Dette har jeg dokumentert ved hjelp av pulsmålinger, tilpassede målinger og kartleggingsskjemaet Kenny Musical Performance Anxiety Inventory (K-MPAI). Tiltakene førte etter min opplevelse til forbedret spilleglede og uttrykk. Forhåpentligvis kan denne studien være til hjelp for musikere og musikkstudenter som opplever prestasjonsangst som en utfordring i arbeidet. / This study explores how the usage of routines can affect and lower the occurrence of Musical Performance Anxiety (MPA). The main aim is to find a way to handle the performance anxiety, so that it doesn't affect the musical expression and the performer's way of playing. The study shows a correlation between the usage of simple routines such as; good sleep, yoga and light exercise, and descending levels of Musical Performance Anxiety (MPA). Documentation is done by heart rate measurement, customized measuring and Kenny Musical Performance Anxiety Inventory (K-MPAI). The usage of routines, in my opinion, led to improved musical expression in the performances. I hope this study may help other musicians and music students struggling with the challenge of performance anxiety.

The purpose of this study is to investigate the guidelines, methods and strategies of social workers supporting children and young people who live with honour-related problems – in order to deepen the knowledge of tensions between the guidelines of social work and its practices. The result of the study has emerged from qualitative interviews with six social workers working with children and young people and three local authority documents containing guidelines and routines. The social workers were asked questions about their experiences of guidelines and routines and their current work situation. To analyse and understand the results a thematic method was used along with theories on discretion. The result shows that social workers use different assessment manuals in order to assess that a child/young person is exposed to honour-related problems, but their experience is that the manuals are not complete and adapted to children and young people who live with honour-related problems. Therefore, many social workers have a discretion, where they can take available methods and adapt them to the honour-related cases. The social workers have several different voluntary and family-oriented interventions to offer, but in honour-related cases the interventions are not optimal. The social workers experience difficulties with working with the families of children and young people with honour-related problems because they are not receptive to change, which was the first tension that could be identified. The overall experience of the interviewed social workers regarding honour-related cases shows that their work is complex in relation to laws, guidelines and methods. Thereby another tension was discovered in the result and analysis between forced interventions relating to the laws and guidelines and principles of the child's best interests. The social worker experiences are that it is difficult to motivate forced interventions as it does not always improve the situation of the child.

Hypotermi är en vanligt förekommande intraoperativ komplikation. Intraoperativ hypotermi är konstaterat i samband med såväl anestesiologiska som kirurgiska interventioner. Ett hypotermt tillstånd har stor inverkan både för patientens fysiska och psykiska status under hela det perioperativa förloppet. Komplikationerna vid intraoperativ hypotermi är många och välkända men intraoperativ hypotermi kan relativt enkelt förebyggas genom god planering och konkreta omvårdnadsåtgärder. Anestesisjuksköterskan har en grundläggande roll i detta arbete för att bedriva en säker vård. Syfte: Att kartlägga de rutiner och omvårdnadsåtgärder som tillämpas av anestesisjuksköterskor vid förebyggandet av intraoperativ hypotermi. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in via en egenkonstruerad webbenkät och analyserades i Statistical Package for Social Science (SPSS). Studien genomfördes på 14 utvalda operationsavdelningar. Resultat: Majoriteten av anestesisjuksköterskorna kände till de hypotermiförebyggande rutiner som fanns på arbetsplatsen. Det fanns vissa skillnader gällande de omvårdnadsåtgärder som användes för att förebygga hypotermi vid korta respektive långa ingrepp. Flera metoder tillämpades för att mäta temperaturen, den vanligaste metoden var örontermometer. Mätfrekvensen varierande, men oftast genomfördes temperaturmätning under pågående ingrepp. Mätning vid induktion förekom i något mindre utsträckning, majoriteten mätte temperaturen innan väckning. Inget signifikant samband fanns mellan upplevd följsamhet till rutiner på enheten och om deltagarna mätte temperaturen inför induktion eller väckning. Slutsats: Resultatet indikerar att det finns medvetenhet bland anestesisjuksköterskorna om rutiner och omvårdnadsåtgärder för att förebygga intraoperativ hypotermi på de studerade operationsavdelningarna. Vidare studier skulle behövas för att tydligare kartlägga faktorer för mätmetoder och mätintervaller. Även kartläggning för huruvida åtgärder varierar med den kirurgiska kontexten, samt om individuella bedömningar görs utifrån patientens riskfaktorer erfordras. Tydligare nationella riktlinjer skulle underlätta utformandet av standardiserade och evidensbaserade rutiner.

Healthcare is generally characterized by deep traditions, old working methods, and clear hierarchies. A central part of medical wards is the so-called “round”. During the round, physicians and nurses visit the patients and decide on further action. The round is a central process at wards and affect the rest of the working day, both for physicians and nurses. In this study, the round process was observed at Ward 4 at Norrtälje Hospital. The staff at Ward 4 experienced high-stress levels and this was related to an ineffective round according to a prestudy conducted by Clinical Innovation Fellowships. The project aimed at producing a new optimized round routine that would reduce the high-stress levels. The study was conducted through observations, dialogue with staff, interviews, surveys, comparative observations at other wards at Norrtälje Hospital and other hospitals as well as theoretical studies. The main difficulties discovered in our study with the round process at Norrtälje Hospital were that (i) information was communicated dual, (ii) the round process was too time-consuming, (iii) late decision-making, (iv) inefficient role for nurses and the (v) priority of work. The study resulted in a recommendation of a new round routine in which we have taken the staff’s interests into account as well as literature and research within the field of how developing healthcare processes. Our target was to increase communication and collaboration between physicians and nurses and furthermore exploiting human resources in the best possible way. Our main recommendation was to introduce a seated pre-round prior to commencing the daily round routine and to introduce a reconciliation meeting afterwards. / Sjukvård är generellt sett präglat av inrotade traditioner, gamla arbetsmetoder och tydliga hierarkier. En central del på medicinska avdelningar är den så kallade ronden. Under ronden besöker läkare och sköterskor patienterna och beslutar om vidare åtgärder. Arbetet under ronden påverkar sedan resten av arbetsdagen, både för läkare och sköterskor, eftersom den är en väldigt central del av arbetsdagen på en medicinavdelning. I denna studien så undersöktes rondprocessen på avdelning 4 på Norrtälje Sjukhus. Bakgrunden till detta var att personalen präglats av höga stressnivåer och att det varit ett resultat av en ineffektiv rond. Detta framkom från en förstudie utförd av Clinical Innovation Fellowships. Vår studie syftade i att producera en ny effektivare rondrutin som i sin tur skulle minska stressen hos personalen. Detta genomfördes med hjälp av observationer, dialog med personal, intervjuer, enkätundersökningar, jämförande observationer på andra avdelningar och andra sjukhus, och teoristudier. Dom största problemen som upptäcktes i vår studie var att (i) information kommuniceras dubbelt, (ii) ronden tog för lång tid, (iii) att beslut inte fattas tillräckligt fort, (iv) sköterskans roll under ronden och (v) prioritering av patienter. Studien resulterade i ett förslag till en ny rondrutin som strävar efter att öka kommunikation och samarbete mellan läkare och sköterskor, och samtidigt utnyttja personalresurser på ett optimalt sätt. Vår främsta rekommendation var att införa en sittrond före gåronden och avsluta med ett avstämningsmöte.

Informationssäkerhet är ett ämnesområde som berör hur olika typer av information ska hanteras på ett säkert sätt. En av de större utmaningarna berör hur de individer som arbetar med informationssäkerhet ska förmås att följa de regler, riktlinjer och rutiner som etablerats. Studien syftar till att studera detta fenomen närmare, och framförallt undersöka det uppföljande arbetet som sker kring de insatser som görs. Det görs inom en kontext av offentliga organisationer. Forskningsfrågan är: Hur arbetar svenska offentliga organisationer med (1) efterlevnad av riktlinjer inom informationssäkerhet och (2) hur mäts eller utvärderas detta? Studiens empiri består av 10 semistrukturerade intervjuer med centralt placerade personer från olika offentliga organisationer, samtliga med ansvar för verksamhetens informationssäkerhet. Data har analyserats med hjälp av teoribildning om organisatoriska rutiner varvid tre övergripande teman har identifierats: säkerhetsarbete, förändring och utvärdering. Studiens diskussion klargör att eftersom arbetet med efterlevnad av informationssäkerhet till stor del handlar om att utveckla rutiner som svarar mot de organisatoriska behoven måste praktiken ges ett tydligt företräde framför teorin. Det är med andra ord nödvändigt att utvärderingar och mätningar utformas så att dessa ges möjlighet att fånga upp faktiska förhållanden och inte endast policyer och riktlinjer. / Information security is a field that describes how different types of information should be handled in a secure manner. One of the major challenges concerns how the individuals working with information security should be encouraged to follow the rules, guidelines and routines which have been established. The study aims to study this phenomenon more closely, and above all, to examine how the different efforts made are evaluated. This is done within the context of public organisations. The research question is: How do Swedish public organisations work with (1) compliance with information security guidelines and (2) how is this measured or evaluated? The study's empirical data consists of 10 semi-structured interviews with centrally located people from different public organisations, all of whom are responsible for the organisation's information security. The data has been analysed with the help of theory of organisational routines whereby three themes have been identified: security work, change, and evaluation.  The study's discussion clarifies that since information security compliance work is largely about developing routines that respond to organisational needs, practice must be given clear precedence over theory. In other words, it is essential that assessments and measurements are designed to capture actual conditions and not just policies and guidelines.

Bakgrund: Organisatoriska rutiner utgör ett fundament för organisationers arbetssätt. För organisationers överlevnad krävs en adekvat anpassningsförmåga när omvärlden förändras, som exempelvis vid en samhällsomvälvande kris. Individer har en avgörande roll i denna omställning. Tidigare forskning redogör för hur individer påverkar organisatoriska rutiner, men det omvända förhållandet lyser med sin frånvaro. Dessutom saknas forskning på hur organisationer återgår till en vardag utan kris och vad som då sker med organisatoriska rutiner. Dessa förhållanden är betydelsefulla att studera, för att utökaorganisationers förståelse för hur de kan bidra med rätt stöd till individer inom organisationer, under och efter en extern kris.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka organisatoriska rutiners roll för gymnasielärare i svenska gymnasieskolor under och efter en extern kris. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi baserad på ett konstruktionistiskt perspektiv. Empirin har insamlats med hjälp av nio stycken semistrukturerade intervjuer i en små-N-studie. Intervjupersonerna har valts utifrån ett mål- och kriteriestyrt urval. Dataanalysen har utförts genom tematisk analys.  Slutsats: Organisatoriska rutiner spelar en avgörande roll för gymnasielärare i tider av kris. De är en källa till stabilitet internt och möjliggör för organisationsöverskridande samarbete externt. Därutöver utgör organisatoriska rutiner ett verktyg i arbetet att uppnå ett tillfredsställande resultat i tider av kris, samtidigt som de sparar gymnasieläraremerarbete i jämförelse med om de inte existerat. Organisatoriska rutiner spelar även en betydelsefull roll för hur gymnasielärare uppfattar sin yrkesroll, varpå de utgör en drivkraft för fortbildning. Vid återgång till vardag utan kris förblir organisatoriska rutiner intakta, med undantag för justeringar i sekvenser som visat sig fungera bättre i den kontexten.  Nyckelord: Organisatoriska rutiner, Kris, Covid-19 pandemin, Gymnasielärare, Svenska gymnasieskolor, Distansundervisning / Background: Organizational routines constitute a foundation for the way organizations operate. The survival of organizations requires adequate adaptability when the world around them changes, as in the case of a societal crisis. Individuals play a crucial role in this transition. Previous research addresses how individuals influence organizational routines, however, the reverse relationship is lacking. Furthermore, there is a gap in research regarding how organizations recover from crisis and what effect this has on organizational routines. Such relationships are important to study, in order to expand organizations' understanding of how they can provide the appropriate support to individuals within organizations, during and after an external crisis. Purpose: The purpose of this paper is to investigate the role of organizational routines for upper secondary school teachers in Swedish upper secondary schools during and after an external crisis. Methodology: The study was conducted using a qualitative research strategy based on a constructionist perspective. The empirical data was collected using nine semi-structured interviews in a small-N study. The interviewees were selected on the basis of a purposive and criterion-driven sampling. Data analysis was carried out through thematic analysis. Conclusion: Organizational routines are essential for upper secondary school teachers in times of crisis. They are a source of stability internally and enable cross-organizational cooperation externally. Organizational routines are a tool for achieving satisfactory results in times of crisis, while saving upper secondary school teachers' workload in comparison to not having them. Organizational routines play an important role regarding how uppersecondary school teachers perceive their professional role, thus providing an incentive for further learning. When returning to everyday life without a crisis, organizational routines remain intact, except for adjustments in sequences that function better in the current context. Keywords: Organizational routines, Crisis, Covid-19 pandemic, Upper secondary school teachers, Swedish upper secondary schools, Distance education