Teman som uppstod var; patienters handhygien - ett synligt/osynligt fenomen, förbud mot att klippa naglar, känslor av äckel, tidsbrist, rutiner/ansvar samt etik/integritet.Det är i vissa situationer som patienternas handhygien blir uppmärksammat och då framförallt hos patienter beroende av hjälp och ur smittspridningsperspektiv snarare än patientens välbefinnande. / The purpose of this study was to describe the thoughts about patients hand hygiene among nurses and assisting nurses. Interviews were performed and the result were analyzed by content analysis.

Syftet med denna studie var att, utifrån ett chefsperspektiv, undersöka vilka lagar, styrdokument, riktlinjer och rutiner som används inom LSS-verksamheter gällande sexualiteten hos personer med funktionsnedsättning. Syftet var också att analysera hur enhetschefer förhåller sig till och arbetar med dessa dokument. Anledningen till det valda chefsperspektivet är att detta inte påträffats i någon större utsträckning i tidigare forskning. För att besvara studiens syfte genomfördes dels sex semistrukturerade intervjuer i kombination med vinjetter, med enhetschefer som arbetar inom LSS-verksamheter samt en ”tilläggsintervju” med en projektledare för ett aktuellt projekt om sexualitet. Vidare analyserades datamaterialet utifrån socialkonstruktivismen samt normaliseringsprincipen som ”analysverktyg”. Resultatet visade att det är LSS-lagen som enhetscheferna upplever är den starkaste lagen och som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet. Det betonades också att inga ”renodlade” styrdokument, riktlinjer eller rutiner finns inom LSS-verksamheterna, vilket bidrar till att enhetscheferna fann sina egna ”lösningar” på att arbeta med sexualitet i verksamheten. Slutsatserna från studiens resultat visar att enhetscheferna själv väver samman LSS-lagens målformulering med sexualitetsområdet för att vidare konstruera LSS-lagens be-grepp och dess innebörd, vilket bidrar till att besvara frågan hur enhetscheferna förhåller sig till och arbetar med frågor som rör sexualitet hos personer med funktionsnedsättning. / The purpose of this study was to, from managers perspectives, examine which laws, regulatory documents, guidelines and routines that are being uses in LSS- organizations regarding the sexuality of people with disabilities. The purpose was also to analyze how unit managers relate to and work with these documents. The reason why I chose the manager perspective is that this cannot be found in any greater extent in earlier research. To answer the purpose of this study, six semi-structured interviews in combination with vignettes, was conducted with unit managers that work within LSS-organizations, this was complemented with an ”additional interview” with a project leader who works with an onegoing project about sexuality. After this, an analysis of the date was preformed using social construcktivism and with the normalization principle as analytic. The results showed that it is the LSS-law, which the unit managers experiences to be the most powerful law, that makes it possible for people with disabilities to express, shape and admit their sexuality. They underline that there is an absence of regulatory documents, guidelines and routines within the LSS-organizations. This forces the unit manager to make up their own solutions on how to work with sexuality in the organizations. The conclusion of the results of this study shows that the unit managers combine the formulation of goals in the LSS-laws with the sexuality area on their own to create the LSS-laws concept and meaning. This answers the questions about how the unit managers relate to and work with questions regarding the sexuality of people with disabilities.

Idag är det kanske viktigare än någonsin tidigare att uppnå en hållbar konkurrenskraft. Ett litet företag vill nu automatisera sin produktion för att uppnå konkurrenskraft. Detta företag är GreenFeed AB som tillverkar små höbalar på 20 kg genom att skala ner från vanliga höbalar som ligger på en vikt mellan 200 och 500 kg. För att uppnå en automatisering vill de investera i en robotarm som kommer avlasta de anställda genom att eliminera lyftmoment. Syftet med denna studie är att undersöka hur en sådan automation kan se ut samt vilka fördelar som denna maskin kommer att bidra med. Syftet är också att undersöka vilka stödfunktioner som kan underlätta i en automatiserad produktionslina.   Den forskningsmetod som kommer att användas är abduktiv vilket innebär att växla mellan teori och empiri för att undvika att en av dem blir styrande av resultatet. De datainsamlingsmetoder som används är kvalitativa och genomförs genom intervjuer och observationer på ett företag som en undersökande fallstudie. Efter intervjuerna har fyra problemområden uppmärksammats på företaget och dessa är inom produktivitet, ergonomi, layout och rutiner och dessa är de styrande momenten i denna studie. Teorier angående dessa problemområden har tagits fram och dessa är inom automation, manuella lyft och lean production.   Slutsatsen för denna studie är att en automation är passande för GreenFeed AB då det kommer minimera deras problem genom att förbättra produktiviteten och ergonomin på produktionslinan. Rutiner bör dock ändras och läggas till för att automationen ska uppnå dess fulla potential. Att implementera andra lean teorier kan dessutom underlätta för att uppnå en hållbar konkurrenskraft.

Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser kring barns användning av skärmmedier. Med utgångspunkt i struktureringsteorin, cultural studies och identitetsteorin har uppsatsförfattaren undersökt frågor som berör föräldrar och barns relationer. Några frågor som har undersökts är om föräldrar använder begränsad skärmtid till barn, om föräldrar ansåg att skärmar skapade beteendeförändringar och konflikter och om barn mött faror på nätet. Undersökningen ville belysa föräldrars positiva och negativa bild av barns skärmanvändning. För att besvara frågorna användes en surveyundersökning som delades i föräldragrupper på Facebook där 323 föräldrar svarade. I analysen fick uppsatsförfattaren bland annat reda på att föräldrar engagerar sig i barns skärmmedia, föräldrar spelar spel, ser film och serier med barn och föräldrar upplever att barn införskaffar sig kunskap via media. Föräldrar läser ämnesrelaterad litteratur för barn om faror på nätet med förhoppning om att de ska våga berätta om de möter något obehagligt på nätet. Föräldrar märkte även av en del konflikter och beteendeförändringar hos barn. / The purpose was to investigate parents' experiences of childrens use of screen media. Based on structuring theory, cultural studies and identity theory, the essay author has investigated issues that affect parents and childrens relationships. Some questions that have been investigated are whether parents use limited screen time for children, whether parents considered that screens created behavioral changes and conflicts and whether children encountered dangers online. The survey wanted to shed light on parents' positive and negative image of children's screen use. To answer the questions, a survey was used that was divided into parent groups on Facebook where 323 parents answered. In the analysis, the essay author found out, among other things, that parents get involved in children's screen media, parents play games, watch movies and series with children and parents experience that child acquire knowledge via the media. Parents read subject-related literature for children about dangers online with the hope that they will dare to tell if they encounter something unpleasant online. Parents also noticed some conflicts and behavioral changes in children.

Sjukvården i regionen arbetar med att förbättra patientsäkerheten inom olika områden med hjälp av resurser/ombud som finns i verksamheterna. Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive hindrar införandet av förbättrade rutiner via reurser/ombud på vårdavdelningar inom sjukhusvård. Syftet ledde fram till följande frågor: Vilka faktorer påverkar hur ombud/resurser kan förmedla kunskap till sina arbetskamrater? Vad leder till att kunskapen används i praktiken? Fokusgruppsmetoden användes. Tre fokusgrupper deltog i undersökningen, en med resuser/ombud, en med chefer och en med annan personal. Ett flertal faktorer som påverkar hur resurser/ombud kan bidra till förbättrade rutiner inom vårdavdelningar framkom. Det handlade till exempel om möjligheten att nå all personal. För att kunskapen som resurser/ombud kan bidra med också ska användas i praktiken framträdde bland annat en vilja att göra rätt som en viktig grund. Resurser/ombud har en central roll som kan fördjupas ytterligare genom att utveckla möjligheten till reflektion i vardagen.

I denna studie vill vi forska om hur barns delaktighet kan bli synlig. Vårt syfte är att undersöka ifall barnen ges delaktighet i den planerade verksamheten. Vi har använt oss av forskning om barns delaktighet, rutiner, fostran, barn som demokratiska medborgare, barns perspektiv och barnperspektiv. Det teoretiska perspektiv som vi har fokuserat på att utgå ifrån i våra diskussioner är det utvecklingspedagogiska perspektivet. De centrala begrepp som vi valt att koppla till det utvecklingspedagogiska perspektivet är relevansstruktur och lärandets objekt. För att kunna genomföra denna studie har vi tagit intervjuer till hjälp och analyserat dessa. Det var tre barn och tre förskollärare som deltog i studien. Det som var intressant i våra intervjuer var att se likheten mellan barnen respektive förskollärarnas intervjusvar. Vi kom fram till att förskollärarna arbetar mycket med barns delaktighet i verksamheten men däremot att det finns vissa rutiner som är viktiga att hålla och rätta sig efter. Under processen av vår studie har vi märkt att det är viktigt att låta barnen vara delaktiga i olika beslut i verksamheten och låta barnen påverka sin vistelse på förskolan. / In this study we want to do research and see how children's participation may become visible. The aim of this study is to investigate if the children gives participation in preschool. We did research on children's participation, routines, education and children as democratic citizens, child perspective and children’s perspective. The theoretical perspective that we have focused on as a starting point for our discussions is the developing educational perspective. Keywords we can connect to the developing educational perspective in our study is relevance structure and learning objects. In order to implement our study we did interviews and analyzed these. There were three children and three preschool teachers who participated in our study. What was interesting in our interviews was that the children and preschool teachers perceived the interview questions in a similar way. However, the children didn’t see preschool as a learning environment, but instead more like a play environment. Our conclusion was that the preschool teachers work a lot with children's participation in activities but that certain types of routines exist and are important to follow. During the process of our study, we have noticed that it is important to allow children to be involved in various decisions and let the children affect their stay in preschool.

Titel: Extra anpassningar i tre skolor – En studie om arbetet med extra anpassningar beträffande elevers läs- och skrivutveckling. Additional adjustments in three schools – a study about the work with additional adjustments concerning students reading and writing developmentFörfattare: Johanna HanssonHandledare: Elaine KotteExaminator: Marie JedemarkUtbildning: Speciallärarprogrammet, inriktning språk-, läs- och skrivutveckling (90 hp)Datum: 2017-05-22Förväntat kunskapsbidrag: Uppsatsen kan bidra till en ökad medvetenhet om hur arbete med extra anpassningar kan se ut och hur det kan utvecklas.Syfte: I juli 2014 infördes begreppet extra anpassningar i skollagen för första gången. Hösten 2016 publicerade Skolinspektionen sin första granskning av extra anpassningar och de hade då granskat arbetet på femton svenska skolor. Denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning men fokuserar inte på extra anpassningar generellt. Istället är syftet med denna studie att undersöka extra anpassningar för en mer specifik elevgrupp: elever i läs- och skrivsvårigheter som riskerar att inte nå kunskapskraven. Studiens syfte är att identifiera och beskriva elevernas extra anpassningar samt skolans rutiner kring arbetet med att utveckla och följa upp dessa. Syftet med studien är även att undersöka och beskriva upplevelser av samarbete mellan lärare och elevhälsa då Skolinspektionens granskning antydde att detta kunde vara en viktig del i ett fungerande arbete med extra anpassningar.Frågeställningar: Vilka exempel på extra anpassningar för att utveckla mellanstadieelevers läs- och skrivutveckling förekommer på skolorna i studien? Vilka rutiner finns på skolorna i studien gällande utveckling och uppföljning av extra anpassningar? Hur uppfattar lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna i studien samarbetet kring utveckling och uppföljning av extra anpassningar?Teori: Empirin i denna undersökning tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tre perspektiv relaterade till specialpedagogik: kategoriskt, relationellt och discourse of inclusion.Metod: Insamlingen av empiri genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tre lärare och tre speciallärare/pedagoger intervjuades. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ textanalys genom kodning.Resultat och slutsatser: Resultatet är indelat i fyra underkapitel utifrån den kodning som gjordes av den insamlade empirin. Det första heter Extra anpassningar och däri sammanställs de extra anpassningar som används av informanterna i studien. De extra anpassningar som används av alla är lärverktyg via dator eller Ipad såsom stavnings- och ordpredikationsprogram samt specialundervisning, då främst intensivläsning. Både lärverktyg och intensivläsning lyfts fram som framgångsfaktorer i den forskning som beskrivs i forskningsbakgrunden. Det andra underkapitlet heter Ansvar och samarbete och där framgår det att ansvaret för de extra anpassningarna ligger hos klassföreståndaren/mentorn på de undersökta skolorna. Det framgår även att rutinerna för samarbete mellan lärare, elevhälsa och vårdnadshavare är olika men att det förekommer utvecklingsområden för samarbete på alla tre skolor i undersökningen. Det tredje underkapitlet heter Diagnoser och däri presenteras de svårigheter informanterna ser med extra anpassningar för exempelvis elever som har mer än en diagnos. Resultatet indikerar att elevhälsans främjande arbete på de tre skolorna visar utvecklingsmöjligheter kring elevers språkutveckling samt att diagnosen i sig inte är avgörande för arbetet med diagnosticerade elever. Det fjärde och sista underkapitlet heter Språkutvecklande arbetssätt. Undersökningens resultat tyder på att arbetet med elever som riskerar att inte nå kunskapskraven oftast fokuserar på individnivå. Den forskningsbakgrund och de teorier som undersökningen lutar sig på lyfter istället fram fördelar med att arbeta på gruppnivå.Implikationer: En specialpedagogisk implikation som lyfts är ett utökat samarbete mellan lärare och elevhälsa och därmed ökad delaktighet för speciallärare i arbetet med extra anpassningar. En ytterligare specialpedagogisk implikation är speciallärarens medansvar för att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt och därigenom flytta fokus från individ till grupp och från kompenserande insatser till lärande.Nyckelord: elevhälsa, extra anpassningar, rutiner, samarbete, sociokulturellt perspektiv, språkutvecklande arbetssätt.

I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen. Vi hoppas att lärare kan ta hjälp av vår studie i sitt arbete med elever med ADHD. Slutsatsen är att alla eleverna med ADHD har olika behov som måste tillgodoses. Även om alla har samma dia-gnos så är behoven väldigt individuella.

Att arbeta hållbart blir allt viktigare, inte minst i byggbranschen som länge har kämpat för att skapa säkra arbetsplatser. För att vara en attraktiv arbetsgivare måste företag arbeta med hållbarhet ur fler aspekter av sina anställdas hälsa. Tillsammans med ökade krav på hållbarhet ökar även förväntningarna på mående på arbetsplatsen. Företag har goda skäl att ta hänsyn till detta även ur en produktivitetssynpunkt då forskning visat både att arbetet påverkar hur anställda mår och att deras mående påverkar deras prestation och i förlängningen projektets produktivitet. Studiens syfte är att bättre förstå hur projektorganisationer och dess medlemmar arbetar för att etablera socialt hållbara arbetsprocesser i uppstarten av produktion i ett infrastrukturprojekt. För att göra det kommer framväxten av rutiner samt vilka konsekvenser tröghet och splittring får för projektmedlemmarna studeras med fokus på välmående. I en kvalitativ intervjustudie undersöktes uppstarten av produktion i tre infrastrukturprojekt i Stockholm. Det visade sig att välmående och andra mjuka parametrar är mycket viktiga för projektens medlemmar och att rutiner i uppstarten av produktion inte reflekterar det. En del av orsaken kan förklaras ur ett rutinperspektiv: organisationen har en tröghet som gör det svårt för dem att byta ut sina rutiner och en ibland även splittring som gör det svårt att komma överens om gemensamma rutiner. Det är lättare för projektmedlemmarna att arbeta mot kortsiktiga mål än mot långsiktiga mål vilket blir tydligt när det kommer till arbete med välmående och andra mjuka parametrar. / Working sustainably is becoming significantly more important, especially in the construction industry which has struggled to create safe working environments for a long time. In order to be an attractive employer companies must work with sustainability from many aspects of their employees’ health. Sustainability demands have increased along with expectations of well-being in the workplace. Companies have reason to consider this also from a productivity perspective, research has shown that work affects the well-being of employees and well-being affects their performance which in turn affects project productivity. The purpose of this study is to better understand how project organizations and its members work to establish socially sustainable work processes in the start-up of production in an infrastructure project. To do so the development of routines along with the consequences of inertia and fragmentation have on the members of the project will be investigated, with a focus on well-being. In a qualitative interview study, the start of production in three infrastructure projects in Stockholm were investigated. It turned out that well-being and other soft parameters are very important to the project members and that project routines in the start of production do not reflect that. Partly the reasons for this can be explained from a routine perspective: the organization contains inertia which makes it difficult for them to change routines, in some cases they are also fragmented which makes it difficult to agree upon common routines. It is easier for the members of the projects to work towards short term goals than long term goals, which becomes clear when it comes to work aimed towards well-being and other soft parameters.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur fyra förskollärare ser på och arbetar med barnens språk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser på barngruppens betydelse för barnens språkutveckling. Syftet är också att beskriva de språkliga svårigheter som kan förekomma i samlingen och på vilket eller vilka sätt pedagogerna ser på och löser dessa. Frågorna som vi utgick från var följande: Vilka aktiviteter och rutiner använder sig förskollärarna av under samlingen som de anser gynnar barnens språk? Vilken roll anser förskollärarna att de spelar för barns språkliga framsteg? På vilket eller vilka sätt anser förskollärarna att gruppen är viktig för barns lärande? Vad menar förskollärarna att det finns för språkliga svårigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemområde vi berör i vår studie är om förskollärare prioriterar och stimulerar barns språkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lär sig språk på olika sätt. Studien genomfördes i en storstad i södra Skåne och metoderna som vi använde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollärare när de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrån den observerade samlingen samt vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet av studien visade att samlingen är komplex och består av flera delar som alla är viktiga för att stödja barns språk, gruppsammansättningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen. Vi anser att det sammanfattande resultatet av vår undersökning är att samlingen är gynnsam för barns språkliga framsteg.