Denna uppsats handlar om hur förskolorna inkluderar musik och rörelse för de yngsta barnen för att främja språkutvecklingen. Syftet med uppsatsen är att erövra kunskap kring hur pedagogerna arbetar med musik och rörelse och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Observationer utfördes på två avdelningar på en förskola i en kommun i norra Sverige. I materialet ingår också en jämförande studie som genomfördes i två kommuner i södra Sverige för att se likheter och skillnader i det pedagogiska arbetet med de båda uttrycksformerna musik och rörelse. Totalt intervjuades fem pedagoger på fyra olika förskolor. Det empiriska materialet tolkades sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer samt videoinspelning av aktiviteterna. Resultatet visar att förskolorna genomgående arbetar med musik och rörelse och inkluderar dessa som ett viktigt ämne inom verksamheten. De samarbetar för att de estetiska lärprocesserna ska vara väl synliga i verksamheten för att främja barnens språkutveckling.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka de äldre barnens möjligheter till rytmikutövande i förskolan. Studien syftar även till att undersöka eventuella skillnader i förskollärares och barns syn på rytmikutövande. Studiens syfte är angeläget då det enligt min uppfattning finns en avsaknad av planerade musikaktiviteter i förskolan samtidigt som förskollärarna är skyldiga att arbeta i enighet med läroplanens mål och riktlinjer. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt fokusgruppsamtal med barn där materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Utifrån studiens resultat framgick det att ramfaktorer som tid, materialresurser, barngruppens storlek samt förskolans styrdokument, påverkar förskollärarna i deras utformning av musikundervisningen. Ramfaktorerna påverkar även barnens inställning och möjligheter till rytmikutövande i förskolan. Studiens resultat visar även att förskollärarnas syn på sin musikaliska kompetens påverkar deras förmåga att kunna omsätta hinder till möjligheter vid utformning av rytmikaktiviteter i förskolan. Studiens resultat visar utmärkande skillnader i förskollärarnas och barnens syn på musik och rytmik. Detta genom att förskollärarnas beskrivningar är starkt kopplade till deras eget intresse, förmåga samt erfarenhet, medan barnen ger olika förslag på instrument som inte alltid är kopplade till deras eget musicerande. Resultatet visar även skillnader i förskollärare och barns syn på hinder vid rytmikutövande, där vissa förskollärare uttrycker en viss tveksamhet kring sin musikaliska förmåga som de beskriver som ett hinder för deras rytmikutövande i förskolan. Detta skiljer sig i förhållande till barnens uppfattningar då barnen inte lyfter sin musikaliska förmåga som ett hinder för rytmikutövande utan deras syn på hinder vid rytmikutövande grundas i deras uppfattningar kring ljudnivån i förskolans lokaler samt antal barn som deltar i musikaktiviteterna.

West coasty The purpose of this study was to examine if there are any specific patterns regarding how a westcoast song might be constructed, and how one might use those patterns to write their own songs. The study was performed by analyzing westcoast songs from the period of 1978-82, sheet music as well as sounding material. Interviews with prominent writers and producers of the era, as well as of today has been conducted for an insight on their view. The results show similarities not so much of theoretical, but of sound aspects.

<p>Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet.</p><p>Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality.</p><p>Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier. Vi har studerat de intervjuade pedagogernas syn på rytmik och musikalitet samt likheter och olikheter i deras uppfattningar.</p><p>Det vi har sett under arbetets gång är att vissa begreppsdefinitioner inte var så självklara som man först kunnat tro. Pedagogerna ser olika på begrepp beroende på vilken erfarenhet de har bakom sig. Sedan kan man ställa sig frågan hur djupgående man ska definiera vissa begrepp. Risken är kanske att man fastnar i begreppsdefinitioner istället för att komma till kärnan, som i denna uppsats är att ta reda på tre rytmikpedagogers syn på begreppet musikalitet.</p><p>Ämnesord: Musikalitet, musikalitetssyn, rytmik, Jaques-Dalcroze, von Bülow.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är: - Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan? - Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling? Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet. Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker. Musik förbättrar barnens motorik, kroppsuppfattning och koordination. Musik har också stor betydelse för barnens språkutveckling, då den tycks ha en satsmelodi som är lättare att förstå och härma. Den glädje, gemenskap och rytm som uppstår i musikutövandet tillsammans är en orsak till att språket främjas. Musik kan också ge barnen möjlighet att bli delaktiga i aktiviteter och förskollärarna framhäver att barn tycker om musik, de blir glada av den och vill ha musik i sin vardag.

Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet. Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality. Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier. Vi har studerat de intervjuade pedagogernas syn på rytmik och musikalitet samt likheter och olikheter i deras uppfattningar. Det vi har sett under arbetets gång är att vissa begreppsdefinitioner inte var så självklara som man först kunnat tro. Pedagogerna ser olika på begrepp beroende på vilken erfarenhet de har bakom sig. Sedan kan man ställa sig frågan hur djupgående man ska definiera vissa begrepp. Risken är kanske att man fastnar i begreppsdefinitioner istället för att komma till kärnan, som i denna uppsats är att ta reda på tre rytmikpedagogers syn på begreppet musikalitet. Ämnesord: Musikalitet, musikalitetssyn, rytmik, Jaques-Dalcroze, von Bülow.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med att integrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studerat rytmik och arbetar med det i någon utsträckning. I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrera rytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan få bearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges eleverna möjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden. Lärarna menar att en fördel med rytmikämnet är att då eleven arbetar med olika sinnen och dessutom får kunskapsstoff presenterat för sig på olika sätt gör att kunskapen befästs på ett djupare plan. Den enda nackdelen lärarna kan komma på med att integrera rytmik på enskilda lektioner är att det inte finns tid till att göra detta. De känner sig redan stressade då de har lektioner á 20 minuter och att då lägga till ytterligare ett moment (rytmikämnet) som ska hinnas med gör att det skulle bli ännu mer stressigt.

Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har. Därigenom kan eleverna ges möjlighet att använda sången i gemensamt musicerande.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är:</p><p>- Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan?</p><p>- Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling?</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet.</p><p>Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker. Musik förbättrar barnens motorik, kroppsuppfattning och koordination. Musik har också stor betydelse för barnens språkutveckling, då den tycks ha en satsmelodi som är lättare att förstå och härma. Den glädje, gemenskap och rytm som uppstår i musikutövandet tillsammans är en orsak till att språket främjas. Musik kan också ge barnen möjlighet att bli delaktiga i aktiviteter och förskollärarna framhäver att barn tycker om musik, de blir glada av den och vill ha musik i sin vardag.</p>