Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration. Detta kan enligt pedagogerna öka elevernas förståelse för matematiska ord och begrepp.

Bakgrund: Under en musikpedagogisk utbildning hade jag en rytmikpedagog, som alltid sa; "Det som fastnar i kroppen fastnar i knoppen". Mitt intresse för rytmik väcktes och sedan dess använder jag detta eftersom jag upplever att det ger eleverna bättre förutsättningar för koncentration och lärande.  Syfte: Syftet är att studera hur lärare upplever att elvernas koncentration och lärande påverkas när läraren använder avbrott med rörelse i undervisningen.  Metod: Genom litteraturstudier och en inkät har jag undersökt hur koncentration och lärande påverkas av rörelse. Resultat: Svaren visar att rytmik och rörelse påverkar elevernas koncentration och lärande i positiv bemärkelse. Det är dock viktigt att det används på rätt sätt för att inte riskerar att eleverna störs och tappar koncentrationsförmågan.  Slutsats: Respondenterna använder sig av rytmik eller rörelse i undervisningen. De är eniga om att det hjälper för både koncentration och lärandet. De noterade vikten av att använda rörelse i rätt syfte så det inte tar fokus från informationen eller stör eleven i sitt arbete. Studien visar att lärarna använder någon form av rörelse i undervisningen men det finns skillnader i hur det används. Ett annat sätt att öka elevernas koncentration är att tydligt visa hur långt det är till pauserna.  Nyckelord: Koncentration, lärande, rytmik, rörelse

Det här projektet handlar om att utveckla mitt låtskrivande och vikten av att få både input och output från mina medmusiker och därigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver låtar i genren pop/singer-songwriter men då jag själv är violinist har jag valt att spela med bara stråkinstrument och sång. Bandet består av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som även sjunger. I arbetet kan man läsa om processen genom komponerande, arrangerande och repeterande av de fyra låtarna jag har skrivit. Målet är att skriva låtar, arrangera dem, repetera dem, spela in dem i studio, mixa låtarna och sedan spela dem på en konsert. Dessutom finns det ett mål att utvecklas musikaliskt och personligt och våga stå för den musik jag skriver. Nu finns låtarna upplagda på internet (http:// soundcloud.com/violinne) och jag är mycket nöjd med resultatet. / This project is about developing my songwriting and the importance of getting both input and output from my fellow musicians and thereby inspired to compose and arrange. I write songs in the genre of pop / singer-songwriter but as I myself am a violinist, I have chosen to play with only stringed instruments and vocals. The band consists of me singing and playing the violin, a cello and a violin player who also sings. In this project, you can read about the process by composing, arranging and repeating the four songs I've written. The goal is to write songs, arrange them, repeat them, record them in the studio, mix songs and have a public play. There is also a personal goal to evolve musically and personally, and self courage of the music I write. Now there are songs uploaded on the Internet (http://soundcloud.com/ violinne) and I am very happy with the results. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

This essay tells about the meaning of eurhythmics for children’s development and why it is so difficult to draw attention to the value of eurhythmics compared to other activities in preschool. The essay builds upon a story that shows what consequences may follow when the meaning of the eurhythmics in the process of learning is not acknowledged. By looking at the relation between rhythm and human beings in a global perspective, I have examined the meaning of rhythm for the human well-being. The question I have researched is; why does eurhythmics appeal to almost every child in spite of being rejected by so many teachers? By researching the reasons behind these completely different points of views, I have tried to enhance the understanding for the different perspectives. I see a danger in the fact that the children lose a very important way to express themselves, as the eurhythmics in preschool and elementary school has to give way for other theoretical subjects. Despite the knowledge many of us possess regarding the development of children, we consent to the limitation of the different ways to express ourselves that we were born with. With my text, I want the reader to reflect over things that might otherwise have been unthought-of. The essay is a story that draws on my own experiences. I have during many years worked with eurhythmics groups in preschool and have been able to follow a positive development in the children whom have participated in my eurhythmics sessions. Yet, I have been experiencing a resistance from some pedagogues, which takes away the children’s opportunity to participate. Moreover, I have gained knowledge of the subject matter by having conversations with people who have long experience with working with children and eurhythmics/music. I have, during the process of writing, many of my thoughts confirmed; such as eurhythmics being one of the hundred languages Loris Malaguzzi talks about and how it is being jeopardized if not given attention and stimulation. By the help of literature, I have reflected over the subject and myself and my actions.

Studiens syfte är att undersöka instrumentallärares uppfattningar och erfaranheter av att arbeta med rytmik i instrumentalundervisning. Undersökningen grundar sig i intervjuer av fyra instrumentallärare. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden, rytmikinspirerad undervisning och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt har ett fenomenologiskt perspektiv med ett livsvärldsperspektiv använts för att ta del av instrumentallärarnas erfarna livsvärld i användningen av rytmikinspirerad undervisning. Metoden som används i föreliggande studie är semistrukturerade intervjuer som presenteras i metodkapitlet. Här presenteras studiens analyssätt som är tematisk analys. Metodkapitlet ger även en presentation över de fyra intervjupersoner som ligger till grund i föreliggande studie. I resultatkapitlet presenteras instrumentallärarnas användande och syn på rytmikinspirerad undervisning. Kapitlet är uppdelat i tre teman: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning, erfarandet av rytmikinspirerad undervisning ochbegränsningar. Resultatet visar att lärarna använder sig av rytmikinslag på liknande sätt men olika mycket.  Erfarandet av rytmikinspirerad undervisning som framkommer är klapp, stamp, gå i puls och att kroppen används för i utlärning av takt, periodkänsla och gestaltning. I resultatet framkommer även att de flesta lärarna vill använda sig av rytmikinspirerad undervisning, men på grund av begränsningar såsom tid, rum och okunskap gör de inte det. Dessa lärare vill även ha mer fortbildning för att lära sig mer om rytmik och hur det kan integreras med de instrument de undervisar i. I diskussionen lyfts studiens frågeställningar fram i två teman utifrån studiens frågeställningar: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning  ocherfarandet av rytmikinspirerad undervisning. / The aim of this study is to explore the instrumental teachers' perceptions and experience of working with rhythm in instrumental teaching. To investigate the this purpose, four instrumental teachers have been interviewed about rhythmically-inspired teaching. The background chapter describes the Dalcroze method, rhythmically-inspired teaching and previous research on rhythmics. The theoretical starting point for this study is a pheomenolocical perspective with a life-world perspective used to take part in the instrumental teachers' experience in the use of rhythmically-inspired teaching. The method used in this study consists of semi-structured interviews and is presented in the method chapter. Thematic analysis is also presented as the studys method of analysis. The result chapter presents the instrumental teachers' use and view of rhythmically inspired teaching. The chapter is divided into three themes: the view of rhythmically-inspired teaching, the use of rhythmically-inspired teaching andconstraints. The results show that the teachers use rhythmic themes in a similar way. However they use it in various amount. Rhythmically-inspired teaching that emerges is handclaps, stamp, pulse and the body is used for the learning of pace, periodicity and gesture. Evident in the analysis is that most teachers in the study want to use rhythmically inspired teaching but due to limitations such as time, space and ignorance, they do not. These teachers also want more education to learn more about rhythmics and how it can be integrated with the instruments they teach. In the discussion, the study's research questions are divided in two themes: the use of rhythmically-inspired teaching and the view of rhythmically-inspired teaching.

Studiens syfte är att få insikt i och identifiera lärares arbete kring rytmik och hur det inkluderas i individuell tvärflöjtsundervisning på musikskolan. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv där lärande och meningsskapande via semiotiska resurser som står i fokus. Studien är kvalitativ, och stimulated-recall-intervjuer används som metod. Fyra tvärflöjtslärare har videofilmats när de undervisar. Dessa videofilmer har legat till grund för intervjuerna. Intervjuerna har sedan transkriberats med fokus på de resurser och undervisningsdesigner som lärarna använder sig av i undervisningen. Resultatet visar lärarnas undervisningsdesigner, vilka bygger på deras förhållningssätt till samt genomförande och utvärdering av användningen av rytmikinspirerad undervisning. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av kroppsligt baserade notblad, kroppen, spelandet och talet som resurs för lärande. I diskussionen lyfts fyra övergripande mönster i lärarnas undervisning: medvetet och omedvetet arbete samt flöjtistiskt och musiskt arbete med rytmikinspirerad undervisning. / The purpose of the study is to gain insight into and identify teachers' work with eurhythmics, and how it is included in individual flute lessons at the music school. The background chapter describes the Dalcroze method and previous research on eurhythmics. As a theoretical basis the design theory perspective is used, where focus on learning and meaning making through semiotic resources are in focus. The study is qualitative, and stimulated-recall interviews are used as a method. Four flute teachers have been video documented when they teach. These videos have been the basis for the interviews. The interviews have been transcribed with focus on the resources and teaching designs the teachers use in their teaching. The result shows the teachers´ teaching designs, based on their approach to, implementation and evaluation of the use of rhythmically inspired teaching. The results also show that the teachers use a bodily based sheet of music, the body, playing and speaking as learning resources. In the discussion, four overall patterns are raised in the teachers' work: aware and unaware work, as well as education that aims to learning how to play the flute and general musical knowledge learning with rhythmically inspired teaching.

Min konsert ställdes in en gång på grund av Coronapandemin. Jag kom att revidera innehållet under tiden som följde.Konserten kom istället att till större del baseras på ett album jag arbetat med få en tematisk anknytning till Coronakrisen; särskilt att jag och mitt barn drabbades då min sambo insjuknade i ett utdraget och fortfarande pågående förlopp av debiliterande sjukdom. Ur konsertprogrammet: "Det kommande albumet är inspelat under pågående pandemi och Coronakrisens humanitära konsekvenser har varit ett tungt graviterande centrum i den personligt konstnärliga processen”. Ett konstverk behöver inget ytterligare egentligt mål, min syn på konst och musik är i denna betydelse absolut. Jag arbetar utifrån en längtan efter att ett verk ska äga rum i sin egen rätt. Men min examenskonsert som process är ett av de mer sällsynta tillfällen då jag haft som ytterligare syfte att även kommunicera musikens ontogenetiska habitat, den inre metaberättelse som omgärdat mitt konstnärliga arbete. Det har slagit mig under arbetets gång att min konst ofta är ett sätt att hantera sorg, att med Camus termer skapa en inre mening och känsla av agens där ingen reciprocitet finns att hämta. / Jag har gjort ett stilanalysarbete om Ingebjørg Liestøl (1900 - 1996), en sångerska och traditionsbärare från Åseral, Agder i Norge.  Ett utvidgat, sammansatt– litterärt-musikaliskt perspektiv på folklig sång kom att bli viktigt för mitt arbete. Att skifta fokus från musikalisk meter, perioder och indelningar till själva texten, versfötterna och de tal-lika betoningarnas samspel med melodiken ser jag som nödvändigt för att närma sig den här och liknande sångtraditioner.  Ingebjørgs musikaliska stil och tradition framstår för mig som en resilient legering av äldre och modernare element.  Hennes repertoar är en blandning av nytt och gammalt – väckelsesånger, stäv och ballader, både hennes tradition som helhet och hennes personliga stil som konstnär präglas av detta förhållande.  Jag upplever ett arkaiskt djup i hennes sång, detta är både något subtilt jag upplever som speciellt för henne som uttövare, samt viktiga drag hos hennes sångtradition som helhet: Tonaliteten, förhållandet mellan textbehandling och rytmik, asymmetri, bruk av allitteration och ekonomisk språkdräkt. Den känslomässigt investerade men icke teatrala gestaltningen som inte skriver en på näsan men äger rum i en sjungen poesi som flödar ur existentiell svärta.  Matter-of-fact som en isländsk saga.

Det här arbetet handlar om hur man kan lära sig använda överlagrade rytmer som ett nytt uttrycksmedel i ens improvisationer och hur de påverkar karaktären på dessa. Det är en idé som jag fick efter en gitarrlektion då min lärare presenterade någonting för mig som han kallade kvintoler. Men det han visade var ju inte alls kvintoler, det var någonting annat som kallas polymetrik. Det jag förväntade mig och istället blev mer nyfiken på att lära mig är en så kallad överlagrad rytm eller underdelning där, i det här fallet, fem toner fördelas jämnt över ett eller fler taktslag. För att lyckas lära mig spela överlagrade rytmer har jag tagit hjälp av två olika tillvägagångssätt. Det ena utgår från den karnatiska musiken där man övar upp olika underdelningar genom att sjunga olika stavelser. Det andra tillvägagångssättet utgår från referensrytmer som man övar på att successivt jämna ut för att skapa en överlagrad rytm. Det här har resulterat i en insikt i att överlagrad rytmik inte låter så märkvärdigt som man kanske kan förvänta sig, utan istället endast är ett extra verktyg som man kan använda sig av i sina improvisationer. Det finns däremot några få undantag som jag också diskuterar i arbetet. Under den här processen har jag skrivit tre etyder som var och en fokuserar på varsin överlagrad rytm som intresserat mig. Jag har även skrivit och spelat in en låt som ger exempel på improvisation med överlagrad rytmik.

I denna studie undersöks och jämförs hur rytmisk notläsning med barn, 5–8 år, framställs i vetenskapliga texter under 2000-talet. Fokus för studien är vilka strategier som skildras men även forskning om vilka effekter notläsning kan ha på läs- och skrivutveckling refereras. För att besvara studiens syfte och frågeställning används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med tre forskare inom neurologi. Fyra vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien. Alla har granskats kvalitets- och kunskapskritiskt. Den vetenskapsteoretiska ansatsen för studien är kulturhistorisk men min långa bakgrund som rytmikpedagog, skolad och erfaren i Dalcroze-metodik, är den vinkel jag oundvikligen betraktar resultatet ur. Ett av studiens resultat är att ämnet inte ägnats någon större uppmärksamhet från forskare under 2000-talet och det därför finns mycket att göra för att utveckla praxis. De huvudsakliga resultaten i de studerade artiklarna är att a) barn tenderar att prioritera tonhöjd framför rytm i notbilden, b) underliggande puls på rytmens minsta värde, snarare än puls som motsvarar taktens värde, förenklar för notläsningsförmågans utveckling, c) god notläsning kräver tidigt utformade strategier snarare än övning och d) rytmisk notläsning kan utvecklas på ett likartat sätt som läs- och skrivförmåga och bör stödjas ur det perspektivet med aktiviteter som innefattar ljuda, skriva och läsa. I intervjudelen framkommer bland annat att rytmisk träning kan främja tal- och skriftspråklig utveckling men att det inte förekommer några direkta transfereffekter mellan läsning och notläsning. / In this study, the 21st century scientific literature addressing rhythmic music reading in children aged 5–8 is explored and compared. The described strategies are the main focus of the study but research on music reading´s effect on the development of reading and writing skills is also discussed. In order to meet the purpose of this study and answer the scientific question, the methods general literature study with systematic approach together with informal interviews with three neurology-scientists, are applied. Four scientific articles are included in the study. They were all thoroughly reviewed from a quality- and knowledge perspective. The scientific theory used for this study is Vygotskij´s cultural-historical psychology but my own background as a teacher of eurythmics, educated and experienced in Dalcroze´s methodology, is inevitably the light in which I view the results of this study. One of the study´s results, is that this subject did not yet render much attention from researchers during the 21st century, leaving a lot of room for further development of practice. The main results of the studied articles are that a) children tend to prioritize tone before rhythm when reading notated music, b) underlying beat on the shortest note-duration in the rhythm, rather than beat that corresponds to the “worth” of the bar, simplifies the development of music reading skills, c) accomplished music reading demands early developed strategies rather than practice and d) rhythmic music reading may develop in a trajectory similar to that of language and literacy acquisition and should be fostered within that perspective through all of the following: oral and aural exercises, writing and reading. The interview-section shows, amongst other things, that rhythmic training may promote the development of articulation and writing, but there are no direct transfer effects between reading and music reading.

I denna uppsats har jag sammanställt olika teorier kring rytmik och metrik för att skapa en metod för analys av klassiska verk. Denna metod använder jag sedan på musik av Hector Berlioz för att undersöka om det finns rytmiska och metriska abstrakt som står ut. Vidare används resultatet från analysen för att skriva ett eget stycke som ska reflektera det studerade styckets rytmiska karaktär. Under projektet upptäcker jag bland annat att aspekter av frasrytm är något svårare att inkorporera i ett nytt stycke än andra aspekter och reflekterar slutligen kring hur metoden kan utvidgas och förbättras, samt kring mitt förhållande till metoden ur ett konstnärligt perspektiv.