Bakgrund: Skolan är en viktig plattform i arbetet med folkhälsa och ska utgå från ett salutogent perspektiv. Det är under skolåren som elevers hälsovanor grundläggs. Skolsköterskor upplever ibland sin profession som osynlig eftersom lärarna kan vara negativt inställda till det hälsofrämjande elevarbetet. Genom det tvärprofessionella samarbetet mellan skolsköterska och lärare främjas elevers hälsa. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av samarbete med lärarna i det hälsofrämjande och hälsoförebyggande elevarbetet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har genomförts med semi-strukturerade intervjuer och femton skolsköterskor inom Västra Götaland, Sverige, har deltagit i studien. Som analysmetod till datamaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet visade att rektors inställning till det hälsofrämjande arbetet var av betydelse för hur samarbetet fungerade på skolan. Skolsköterskan och lärarna behövde ha förståelse för varandras förutsättningar eftersom de utgick från olika kompetensområden. Det var av essentiell vikt att kunna ge och ta i relationen och bjuda in till varandras världar för att uppnå ett bra samarbete. Slutsats: Att samarbeta med lärare är en stor del av skolsköterskans dagliga arbete. Den viktigaste förutsättningen för att främja ett samarbete med lärarna är hur rektor organiserar sin verksamhet till allas bästa. Överlag är skolsköterskorna nöjda med samarbetet med lärarna men att det alltid kan utvecklas till det bättre. / Background: The school is an important place when it comes to public health and must be centered around a salutogenic approach. The health habits of the students' are founded during their early school years. Sometimes, the school nurses feel their profession goes unnoticed, on account of that the teachers, sometimes, have a negative attitude to the health-promotion work. The health of the students will be encouraged through an interdisciplinary collaboration between school nurses and teachers. Aim: The aim of this study was to examine school nurses' experiences of collaboration with teachers regarding the health promotion and health prevention work for the students. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used. The data collected was analyzed through a qualitative content analysis. Semi-structured interviews were performed with fifteen school nurses in the district of Västra Götaland, Sweden, participated in the study. Results: The study showed that the attitude which the principal of the school had towards the health promotion work, had a big impact on the collaboration. The school nurse and the teachers had to have an understanding for each other's different professions. To achieve a good collaboration, it was essential for the school nurse and teachers to be able to give and take in their relation. Conclusion: Collaborating with teachers is a major part of the school nurses' daily work. The most important thing for establishing a good collaboration between the school nurse and teachers depends on how well the principal has organized his school to be suitable for every different profession. Overall, the school nurses are satisfied with the collaboration with the teachers but pointed out it can always develop further and get even better.

No description available.

Bakgrund: Lärare är en yrkesgrupp som påverkas av politiska beslut, olika reformer samt krav från elever och föräldrar. Lärares arbetsmiljö påverkas till stor del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syfte: att beskriva hur grundskollärare upplever sin arbetssituation utifrån ett salutogent perspektiv. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av en digital enkät, baserad på WEMS (Work Experience Measurement Scale), skickades ut via mail till 71 grundskollärare. Resultat: Totalt 67 enkäter besvarades, vilket gav en svarsfrekvens på 94%. Standardiserade indexvärden för varje frågedimension visade på att lärarna hade höga värden på dimensionerna individuella inre upplevelser, stödjande arbetsförhållanden samt ledarskap. Dimensionen tidsupplevelse fick det lägsta värdet i undersökningen och indikerar att lärarna har mindre god upplevelse av arbetssituationen inom denna dimension. Slutsats: Respondenternas svar visar på höga värden inom viktiga områden när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kopplat till ett salutogent perspektiv, exempelvis ledarskap och stödjande förhållanden.

Denna uppsats problematiserar tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i en kommunal äldreomsorg. En kritisk granskning utförs då uppsatsens ansats är att salutogenes är ett komplext begrepp och därför kan problem uppstå vid implementeringen och tillämpningen av förhållningssättet. Med en kontrustruktionistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och inslag av kritisk granskning söks svaren på uppsatsens syfte som är att synliggöra, analysera och diskutera tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Insamlad data i uppsatsen har varit intervjuer och olika kommunala dokument. Uppsatsens resultat och analys visar på olika svårigheter och problem med tillämpningen av ett salutogent förhållningssätt i en kommunal äldreomsorg. Dessa problem och svårigheter uppstår med grund i förståelsen och tillämpningen av begreppet salutogenes samt den metod kommunen valt för att lära sin personal om salutogenes.

The purpose of the study was to investigate whether being with rabbits affected the well-being of the elderly. Well-being was measured using a quantitative questionnaire answered by caregivers in a somatic home for the elderly, which was divided into two groups: an experimental group (n=5) and a control group (n=5). A Wilcoxon Ranked Sign test showed a significant (p=,043) increase in the well-being of the experimental group, after the rabbits had been introduced to the elderly. Salutogenesis was used as a theoretic model for the significant increase in well-being through strengthened general resistance resources and a stronger sense of coherence. The biophilia hypothesis was used as a theoretic model to illustrate how contact with animals, in this case rabbits, can affect human well-being. / Syftet med studien var att undersöka om samvaro med kaniner påverkade äldres välbefinnande. Välbefinnandet mättes med hjälp av en kvantitativ enkät som besvarades av omsorgstagare på ett somatiskt boende för äldre, som delades in i två grupper: en experimentgrupp (n=5) och en kontrollgrupp (n=5). Ett Wilcoxon signed-rank test visade på en signifikant (p=,043) ökning av experimentgruppens välbefinnande, efter att kaninerna hade blivit introducerade på boendet. Salutogenes användes som förklaringsmodell till den signifikanta ökningen av välbefinnandet genom stärkta generella motståndsresurser och en starkare känsla av sammanhang. Biophiliahypotesen användes som förklaringsmodell för att belysa på vilket sätt kontakt med djur, i detta fall kaniner, kan påverka människors välbefinnande.

I dagens arbete har lärare för hög arbetsbelastning och därför har deras arbetssituation försämrats. På arbetsplatser har psykiska, fysiska och sociala hälsan en viktig roll för att människor ska uppleva hälsa på arbetsplatser. På högskolor runt om i Sverige kan flera arbetsrelaterade problem äga rum som kan bidra till att lärarnas arbetsförmåga kan försämras. I avseende till detta kan lärarnas arbetssituation bli ett lidande problem som kan resultera till ett bristande stöd från sin verksamhet. Syftet med studien var att belysa hur lärarna upplever sin hälsa på arbetsplatsen och hur HR- avdelningen kan stötta dem för att kunna möjliggöra deras arbetsuppdrag på högskolan. Studiens tar sitt teoretiska utgångsläge i tvåfaktorsteorin, community of practice, det salutogena perspektivet och KASAM. Studiens material utgick från semistrukturerade intervjuer och analyserades utav en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade bland annat att lärarna uppskattar flexibla arbetstider och möjligheter att arbeta självständigt eller i grupp och det finns en efterfrågan av kunskapsmetoder som främjar arbetsmiljön. Upplevelsen i nuläget är att det saknas hälsofrämjande insatser från högskolans ledning för att arbetsengagemang inte är tillräckligt. Däremot kan ett utvecklat HR-arbete skapa bredare möjligheter för att förbättra anställdas hälsa vilket kan resultera i att hälsa på arbetsplatsen kan öka och bidra till delaktighet i arbetsuppdrag hos de anställda på högskolan. Sammanfattningsvis upplever lärare att det finns en god arbetshälsa och arbetsmiljö.

The aim of this qualitative study is to examine foster parents’ experiences and view on their perceived challenges with the task, their resources to manage the task and how they achieve well being in their everyday life as a foster parent. The study has been carried out through qualitative semi-structured interviews with eight foster parents. The results were then analyzed through Antonovsky’s salutogenic perspective with the concept sense of coherence (SOC) and generalized resistance resources (GRRs), along with previous research. The study’s result shows that perceived challenges with the task are among other things the constant change of social workers, having an “open foster home” for birth parents and the lack of knowledge of foster parenting when taking on the task. Resources to manage the task are good support from the social services, daily recovery from the task, practical experiences and one’s own personal qualities such as adaptability and understanding. Well being in everyday life as a foster parent can be achieved through involvement in the foster kids life, as well as being able to have one’s own interests. Furthermore the study’s result indicates that the motive to help and support children in need is strongly connected to achieve well being in the role as a foster parent.

This is a candidate’s thesis for the programme for Social Workers at the Linneaus University in Växjö. This study has the purpose to understand what protective-factors that may be important for children who grow up in a risk environment. This has been done through reading autobiographies written by adults who have been born and raised in destructive environments. The data has been collected with the use of a narrative analysis. The result has then been viewed and analyzed with the help of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. The results from this candidate’s thesis shows that we have been able to identify protective factors in three major categories; Individual attributes, relationships and factors that exists outside of the family environment. These factors have been analyzed and explained through the perspective of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. Our findings suggest that there exists several important relationships between our result, the previous research and what the theories suggest is important for children as protective factors. They are: basic need of security, need of development and understanding and finally an importance in the needs for children to have a sense of coherence.

Elderly people with a different cultural background than swedish is now a targeted group that is becoming more relevant in elderly care. The swedish elderly care has also focused much of the work to be carried out according to a salutogenic approach and several development projects in this perspective has been practiced in many parts of the country's municipalities. The purpose of this study was to create a greater understanding of the care managers work with foreign-born elderly people from a salutogenic approach. For us to be able to answer the purpose of the study we collected empirical material through semi-structured interviews from five care managers from two different municipalities in central Sweden. The results are presented and analyzed based on the collected empirical data that we then tied together with the key concepts and previous research. The results showed that the challenges that the care managers encounter in their salutogenic approach is the language deficiencies and demands for action because they differ from the Swedish culture. In the discussion we write our thought about the future development concidering the care managers work with foreign-born elderly. / Äldre med en annan kulturell bakgrund än svenskt är idag en målgrupp som blir allt mer aktuell inom äldreomsorgen. Den svenska äldreomsorgen har även på senare år fokuserat mycket på att arbetet ska utföras genom ett salutogent förhållningssätt och flera utvecklingsprojekt inom perspektivet har utövats i flera delar av landets kommuner. Syftet med föreliggande studie var att skapa en ökad förståelse för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre utifrån ett salutogent förhållningssätt. För att besvara studiens syfte inhämtas studiens empiri genom semistrukturerade intervjuer från fem biståndshandläggare från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet presenteras och analyseras utifrån insamlad empiri som binds ihop med centrala begrepp och tidigare forskning. Resultatet visar till att de utmaningar som biståndshandläggare stöter på utifrån sitt salutogena förhållningssätt är språkbrister och krav på insatser som skiljer sig från den svenska kulturen. Slutligen lyfts en diskussion om framtidens utveckling för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre.

Vårt intresse för äldreomsorgen och psykisk ohälsa i samhället grundar idén till denna uppsats. Uppsatsen riktar sig till sjukfrånvaron och vilka faktorer som är hälsofrämjande på en arbetsplats inom äldreomsorgen. För att få fram ett rikt resultat valde vi etnografi och semistrukturerade intervjuer som forskningsmetoder. Urvalet gjordes efter att statistik jämfördes på olika enheter inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Vi genomförde observationer, enligt etnografisk metod, samt intervjuer på den valda enheten. Vi har valt att använda nya begrepp, osjuk och ofrisk eftersom de förklarar gråzonen mellan att vara sjuk och frisk och begreppen kan vara en del i att öka förståelsen för sjukfrånvaron inom äldreomsorgen. Studien visar att den mest betydande friskfaktorn på vår valda arbetsplats är trivsel i arbetsgruppen, samhörighet, teamkänsla samt de nya rutiner som införts angående sjukanmälan. Ledarskap som tidigare forskning visar är en stor bidragande del till sjukfrånvaro på en arbetsplats, visade sig inte vara lika betydelsefull som vi först trodde efter vår analys av vår studies resultat. / The idea for this bachelor thesis was founded by our interest in elderly care and psychiatric illness in the community. This paper addresses absenteeism and the factors that are health promoting in the workplace in elderly care. To obtain representative results, ethnography and semi-structured interviews were selected as research methods. The selection was made after we compered the statistics from different units within elderly care in the municipality. We made observations based on ethnographic methods and semi-structured interviews within the selected unit. We have chosen to introduce two new terms, ”unsick” and ”unhealthy”, because they both explain the grey area between being sick and being healthy and can be used for increasing the understanding of absenteeism in elderly care. The study shows that the most significant health determinants was appreciation of the work group, solidarity, team spirit along with new routines regarding reported sickness. Leadership, that previous research shows is a major contributing part of absenteeism in the workplace, proved in this study, not to be as significant as above mentioned factors.