• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 94
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 97
  • 41
  • 35
  • 35
  • 26
  • 24
  • 24
  • 23
  • 22
  • 19
  • 17
  • 17
  • 14
  • 14
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Upplevelser av organisatorisk och social arbetsmiljö hos tandhygienister inom privat sektor : En kvantitativ enkätstudie för tandhygienister inom en region i södra Sverige / Experiences of organizational and social work environment among dental hygienists working in the private dental sector : A quantitative survey for dental hygienists in a region in southern Sweden

Ivarsson, Clara, Flink, Alma January 2020 (has links)
Bakgrund: Systematiskt arbetsmiljöarbete kan förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatser. Genom god arbetsmiljö kan kvalitén på utfört arbete öka, arbetet göras mer hållbart för arbetstagare och vården mer patientsäker. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur tandhygienister inom privat tandvårdssektor upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Metod: Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av tandhygienister inom privat sektor i en region i södra Sverige. Insamlade data analyserades i SPSS med Spearman’s Rho korreationsanalys. Resultat: Enkäten besvarades av 28 tandhygienister som generellt visade positiva upplevelser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö [OSA]. Fler antal anställda tandhygienister gav ökade upplevelser av att utvecklas i arbetet ( = 0,404, p = 0,033) och att behöva arbeta utöver planerad arbetstid ( = –0,477, p = 0,010). Fler yrkesaktiva år som tandhygienist ökade upplevelsen av meningsfullt arbete ( = 0,404, p = 0,033). Slutsats: Utöver de identifierade salutogena faktorerna i resultatet sågs utvecklingspotential för OSA inom dimensionen förändringsarbete. För att få förståelse och orsak till upplevd OSA kan vidare forskning via kvantitativ ansats vara av värde för att identifiera salutogena faktorer som kan bidra till förbättrad OSA. / Background: Systemically work environment enhancing work can prevent illness and accidents among employees at workplaces. Maintaining a good working environment can improve the quality of performed work, become more sustainable and increase patient safety. Aim: To investigate how dental hygienists in private dental sector experience their organizational and social work environment. Method: A cross-sectional study with questionnaire as measuring instrument was performed. The sample consisted of dental hygienists in private dental sector in Sweden. Data were processed in SPSS through Spearman’s Rho correlation analysis. Results: 28 dental hygienists responded to the questionnaire and reported positive experiences regarding organizational and social work environment [OSA] in general. A higher number of employed dental hygienists reported more positive experiences of work development ( = 0,404, p = 0,033) and required to work beyond working hours ( =–0,477, p = 0,010). More professional years as dental hygienist increased positive experiences of meaningful work ( = 0,404, p = 0,033). Conclusion: In addition to the identified salutogenic factors in the results, protentional for development regarding OSA was found in the dimension reorganization. To gain understanding and reasons for experienced OSA, research via qualitative approach would be valuable to identify salutogenic factors that may contribute to improved OSA.
82

“Skolan har ju ett fostrande uppdrag och ett främjande uppdrag” : En kvalitativ intervjustudie om skolans arbete med psykisk hälsa i mellanstadiet ur ett lärarperspektiv / "The school has a nurturing and a promoting mission" : A qualitative interview study about school's work with mental health in middle school from a teacher's perspective

Fasth, Moa-Lee, Spahija, Hidajete January 2023 (has links)
Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, studiervisar att ungdomars psykiska ohälsa debuterar redan innan 14-årsåldern och forskning harvisat att hälsoundervisning i skolan har en positiv påverkan på elevernas välbefinnande. Barn och unga spenderar stor del av sin vardag i skolan vilket gör skolan till en bra arena för attfrämja hälsa och förebygga ohälsa. Med utgångspunkt i det folkhälsovetenskapliga arbetetsyftar studien till att undersöka hur skolor arbetar med psykisk hälsa i mellanstadiet ur ettlärarperspektiv. Studien hade till avsikt att besvara frågeställningen: Hur vill lärare arbeta medpsykisk hälsa i skolan? Vilka hinder uppfattar lärare att det finns för att tillämpa psykisk hälsai skolan? En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design tillämpades för att få insikt ilärarnas erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Vi samlade in empirin genom 10semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom med mellanstadielärare runt om ilandet. Informanterna valdes ut genom ett avsiktligt urval där mellanstadielärare medvetetvaldes ut för att de besitter förmågan att belysa ett specifikt fenomen. Inklusionskriterierna fördeltagandet var att arbeta som mellanstadielärare inom friskolor och kommunala skolor. Degenomförda intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna Salutogenes och Organizational citizenship behavior. Resultatet av studien visar att lärare saknar stöd, kompetens och resurser för att kunna arbetahälsofrämjande med elevers psykiska hälsa. Skolornas arbete med psykiskt arbete skiljer sigåt skolor emellan, likaså skiljer lärarnas arbetssätt åt i ämnet. Detta tycks bero på att skolornasaknar en gemensam kunskapssyn i arbetet samt att de aktuella riktlinjerna i läroplanen intebetonar hur man ska arbeta med elevers psykisk hälsa utan lämnas för fri tolkning. / Mental illness among children and youth is a major public health problem in today's society,studies show that young people's mental illness begins before the age of 14 and research hasshown that health education in school has a positive impact on students' well-being. Childrenand young people spend a large part of their daily life at school, which makes school a goodarena for promoting health and preventing ill-health. Based on public health science work, thestudy aims to investigate how schools work with mental health in middle school from ateacher's perspective. The study intended to answer the question: How do teachers want towork with mental health in school? What barriers do teachers perceive there to be inimplementing mental health in schools? A qualitative method with an inductive approach and descriptive design was applied to gaininsight into the teachers' experiences in the subject area. We collected the empirical evidencethrough 10 semi-structured interviews that were conducted via Zoom with middle schoolteachers around the country. The informants were selected through purposive sampling wheremiddle school teachers were deliberately selected because they possess the ability to shedlight on a specific phenomenon. The inclusion criteria for participation were to work as amiddle school teacher in independent and municipal schools. The conducted interviews weretranscribed and analyzed with a qualitative content analysis. The study is based on thetheoretical starting points Salutogenesis and Organizational citizenship behavior. The results of the study show that teachers lack support, competence, and resources to be ableto work health promotion with students' mental health. The schools' work with psychologicalwork differs between schools, as do the teachers' working methods in the subject. This seemsto be due to the fact that the schools lack a common view of knowledge in the work and thatthe current guidelines in the curriculum do not emphasize how to work with students' mentalhealth but are left to free interpretation.
83

"Det är ett samhällsproblem och inte ett skolproblem" : En studie av mellan- och högstadielärares upplevelse av sin roll och ansvar i relation till elevers skolnärvaro / "It´s a societal problem and not a school problem" : A study of middle school and high school teachers' perceptions of their role and responsibilities related to pupils' school attendance

Skoglund, Christina January 2023 (has links)
I denna studie undersöks lärares förståelse av fenomenet skolfrånvaro/skolnärvaro utifrån ramsättningarna: roll och ansvar. Då fenomenet är komplext, sammanvävt inom ömsesidiga relationella beroenden mellan elev, lärare, skola, familj, vänner, hälsa, juridik, politik, och så vidare, sker studien genom kvalitativ tematisk analys för att undersöka empirin. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med mellan- och högstadielärare i kommunala grundskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats i ljuset av tidigare forskning samt med hjälp av teorier som på olika vis utgår från en systemisk förståelse. Forskningsfrågorna kunde besvaras genom studien och resultatet som följer visar att meningsskapande och förståelse för det sammantagna fenomenet polariseras av respondenterna. Frånvaro betraktas ur ett patogent perspektiv, likt något som behöver botas, och närvaro ur ett salutogent perspektiv, något som kan främjas. Implikationerna som kan följa av detta resultat är de mest intressanta produkterna från studien, vilka kan ge upphov till idéer för möjlig fortsatt forskning. / This study examines teachers' understanding of the phenomenon of school absence/attendance based on the frameworks: role and responsibility. Since the phenomenon is complex, interwoven within mutual relational dependencies between student, teacher, school, family, friends, health, law, politics, and so on, the study uses qualitative thematic analysis to examine the empirical data. Semi-structured interviews have been conducted with middle and high school teachers in municipal primary schools in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material has been analyzed in the light of previous research and with the help of theories that in various ways are based on a systemic understanding. The research questions could be answered through the study and the results that follow show that the creation of meaning and understanding of the overall phenomenon is polarized by the respondents. Absence is considered from a pathogenic perspective, as something that needs to be cured, and presence from a salutogenic perspective, something that can be promoted. The implications that can follow from this result are the most interesting products of the study, which can give rise to ideas for possible further research.
84

Att bära en osynlig börda : MRSA-bärarskap ur ett salutogent perspektiv / To carry an invisible burden : MRSA colonisation from a salutogenic perspective

Hellberg, Erika January 2023 (has links)
Introduktion: Antibiotikaresistens är ett globalt problem och inkluderar MRSA, meticillinresistenta stafylokocker. Det saknas översiktsstudier som sammanfattar viktiga resultat gällande upplevelser av att bära på antibiotikaresistenta bakterier, främst gällande MRSA-bärare. För att bedriva ett effektivt folkhälso- och smittskyddsarbete är det viktigt att undersöka upplevelser, resurser och strategier kring bärarskapet hos dessa individer. Syfte: Att undersöka hur individer som bär på MRSA upplevde MRSA-bärarskapet ur ett salutogent perspektiv utifrån känsla av sammanhang (KASAM), med avseende på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod: En strukturerad litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklar analyserades genom tematisk analys utifrån ett salutogent perspektiv. Resultat: Elva subteman identifierades och relaterades till tre teman som utgjordes av de främsta komponenterna av KASAM: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet beskriver hur individen uppfattar sin situation som MRSA-bärare och utgörs av subtemana ”Pestsmittad, smutsig och invaderad”, ”Chock, rädsla och skam”, ”Utanförskap, ensamhet och stigmatisering”, ”Okunskap, osäkerhet och ett gåtfullt hot” och ”Nuet störs, framtiden påverkas”. Hanterbarhet beskriver hur individen försöker hantera MRSA-bärarskapet och utgörs av subtemana ”Skydda andra från smitta”, ”Söka information” och ”Informera och utbilda vårdpersonal”. Meningsfullhet utgörs av MRSA-bärarnas beskrivningar av vad som ger dem engagemang och motivation och utgörs av subtemana ”Ta kontroll över situationen”, ”Tid, aktivt lärande och reflektion” och ”Goda möten och relationer”. Slutsats: Upplevelsen av MRSA-bärarskapet innebär ofta ett stort lidande för individen med flertalet begränsningar av livet. Att leva med MRSA är att befinna sig på ett kontinuum av salutogenes/patogenes, där möten och relationer med vårdpersonal spelar en avgörande roll för var individens hälsa positioneras. Det finns en outnyttjad salutogen potential i vårdpersonalens möten och interaktioner med MRSA-bärare. / Introduction: Antibiotic resistance is a global problem and includes MRSA, methicillin-resistant Staphylococcus aureus. Reviews summarising important results concerning experiences of being colonised with MRSA are lacking. For efficient public health and infection prevention work, it is important to examine the experiences, resources, and strategies these individuals have regarding colonisation. Aim: To explore how individuals colonised with MRSA experienced this from a salutogenic perspective, based on Sense of Coherence (SOC), with respect to comprehensibility, manageability, and meaningfulness. Methods: A structured literary review was conducted where 10 scientific articles were analysed through thematic analysis from a salutogenic perspective. Results: Eleven subthemes were identified and related to three themes composed from the main components of SOC. “Comprehension” describes how the individual perceives their situation as colonised with MRSA and consists of the subthemes "Plague infected, dirty and invaded", "Shock, fear and shame", "Exclusion, loneliness and stigmatisation", "Ignorance, uncertainty and a mysterious threat" and "The present is disrupted, the future is affected". “Manageability” describes how the individual tries to manage the MRSA colonisation and consists of the subthemes "Protect others from infection", "Seek information" and "Inform and educate healthcare workers". “Meaningfulness” consists of the descriptions of what gives the commitment and motivation and consists of the subthemes "Take control over the situation", "Time, active learning and reflection" and "Good encounters and relationships". Conclusion: The experience of being colonised with MRSA often involves immense suffering for the affected individual. Living with MRSA is to exist on a continuum of salutogenesis/pathogenesis, where encounters and relationships with healthcare professionals play a key role in where the individual's health is positioned. There is an untapped salutogenic potential in healthcare professionals' encounters and interactions with MRSA carriers.
85

Innebörden av ett upplevt förbättrat munhälsobeteende sett utifrån ett patientperspektiv - En fenomenologisk deskriptiv intervjustudie

Östergård, Gun-Britt January 2013 (has links)
För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data. Det gjordes ett urval från patienter på en privat praktik för allmäntandvård.Resultatet visade fenomenets generella struktur med dess åtta inbördes bestånds-delar som i korthet är: a) förändring som en successiv ökning, b) förändrad syn på egenvård, c) detaljerad förståelse, automatisk rutin, och förbättring, d) uppmaningar och feedback upplevs förstärkande, e) goda tankar och tillfredställande känsla över sin egen förmåga, f) medverkan och tilltro till expert samt stimulans och upprätthållande, g) negativa erfarenheter och begränsningar, h) relatera sig själv till dåtid, nutid, framtid och andra.Diskussion: Ett salutogent patientcentrerat perspektiv framträdde. Det visade ett komplext samspel mellan förstärkande inre och yttre faktorer som slutligen resulterade i ett förbättrat munhälsorelaterat välbefinnande samt en egenvårdsrutin som upplevs som väl integrerad i vardagen. Resultatet tyder på att en förbättrad egenvård ger en ökad munhälsorealterad livskvalitet som kan behöva undersökas närmre. / For individuals with parodontal disease self-care is important for the prognosis. To be able to prevent progression of oral diseases health promotion and preventive interventions should be seen in a larger context. An insight in the patient´s experiences of her improved self-care could be valuable for a better understanding of what it´s like to move towards the direction of a better health.The aim was to describe the meaning of a perceived improved oral health related behavior from the patients´ perspective.Study population & method: Descriptive phenomenological method (Giorgi) was chosen for collection and analysis of data. A selection from patients in a private dental practice was made.The result showed the general structure and its eight constituents: a) change as a successive increase, b) a changed view on self-care, c) a detailed understanding, an automatic routine, and improvement, d) motivating challenges and feedback are perceived as strengthening, e) good thoughts and a satisfying feeling over own capacity, f) complicity and credence to an expert, and stimulation and maintenance, g) negative experiences and limitations, h) relating yourself to past time, present time, future and other people.Discussion: A salutogenic patient-centered perspective appeared. It showed a complex interaction between strengthening internal and external factors which finally resulted in improved oral health related wellbeing and a self-care routine which was experienced as well integrated in the everyday life. The result indicates that improved self-care results in increased oral health related quality of life which needs further investigation.
86

Den ensamma immigranten : En kvalitativ studie om stadsdelsmammans utbildning och sociala nätverk ur ett hälsopedagogiskt perspektiv / The lonesome immigrant : A qualitative study on the neighbourhood mothers education and social network from a health educational perspective

Sjöstrand, Pernilla, Nilsson, Tommy, Kreku, Jessica January 2020 (has links)
Stadsdelsmammor 2.0 i Helsingborg anordnar utbildning för invandrarkvinnor. Utbild­ningen leder till att kvinnorna får uppdrag som stadsdelsmammor i ett bostadsområde. Syftet är att dessa stadsdelsmammor ska dela med sig av sina kunskaper och öka delaktigheten bland de boende i området. Denna studies syfte var att utforska främ­jandet av deltagarnas hälsa genom utbildningen samt hur stadsdelsmammorna bygger upp och upprätthåller sociala nätverk i bostadsområdet. Studien baseras utifrån ett salutogent synsätt och använder ”Känsla av sammanhang” (KASAM) som modell för analys tillsammans med det transformativa och livslånga lärandet. Studiens empiri bygger på enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär baserat på KASAM. Resultatet från de 11 intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv synliggjordes att diplomering till stadsdels­mamma ger ökad legitimitet och stärker stadsdelsmammornas position i samhället och roll som vägvisare. Utbildningen möjliggör för de kvinnor som önskar att få vara en vägledare. Dessutom leder lärandet till transformativ och personlig utveckling. Dels genom nya kunskaper och erfarenheter, men också genom möjligheten till socialt stöd via den process som utbildningen startar. Stadsdelsmammorna upplever också positiva känslor av utbildningen samt efterföljande uppdrag. De sociala nätverken i bostads­området kan skapas och bestå genom stadsdelsmammans närvaro, spridande av infor­mation samt allmänhetens kännedom om stadsdelsmamman. De sociala nätverken som stadsdelsmamman möjliggör existerar utifrån olika nivåer; sociala band, sociala broar och sociala länkar. Både stadsdelsmammorna och boende i bostadsområdena har fått ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket därmed främjar känsla av sammanhang. / Stadsdelsmammor 2.0 in Helsingborg provides education for immigrant women. The education leads to women being assigned as neighbourhood mothers in a residential area. The purpose of this study was to explore the promotion of participants’ health through education and how the neighbourhood mothers build and maintain social networks. The study is based on a salutogenic approach and uses ”Sense of Coherence” (SOC) as a model for analysis together with transformative and lifelong learning. The study’s empirical data is based on individual interviews of a semi-structured nature based on SOC. The results of the 11 interviews were analyzed on the basis of a qualitative content analysis. From a health educational perspective, it was made clear that diplomacy for neighbourhood mothers gives increased legitimacy and strengthens the neighbourhood mothers’ position in society and role as a guide to life. The education makes it possible for the women who want to be a guide to life for others. In addition, education leads to transformative and personal development. Partly through new knowledge and experience, partly through access to the social support given by the educational network. The neighbourhood mothers also experience positive feelings about the education as well as subsequent assignments. The social networks in the residential area can be created and consist through the presence of the neighbourhood mother, dissemi­nation of information and the public’s knowledge of the neighbourhood mother. The social networks exist on different levels; social bonds, social bridges and social links.
87

"... att göra världen begriplig..." : Betydelsen av KASAM för barn inom institution och öppenvård / "... to make the world understandable..." : The importance of SOC for children within institution and non-institutional care

Bernlo, Malin, Boman, Christine January 2010 (has links)
<p>Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande. KASAM-begreppet är högst närvarande i de metoder som används inom verksamheterna, även om personalen inte talar om det i termer av KASAM.</p><p> </p>
88

"... att göra världen begriplig..." : Betydelsen av KASAM för barn inom institution och öppenvård / "... to make the world understandable..." : The importance of SOC for children within institution and non-institutional care

Bernlo, Malin, Boman, Christine January 2010 (has links)
Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande. KASAM-begreppet är högst närvarande i de metoder som används inom verksamheterna, även om personalen inte talar om det i termer av KASAM.
89

Där eleverna är : Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa

Warne, Maria January 2013 (has links)
Hälsa skapas inte i ett vakuum utan i relation mellan individer och omgivning. Skolan är därför en viktig arena för barn och ungdomar eftersom de tillbringar större delen av sin vakna tid där. Tidigare forskning har framförallt riktats mot riskfaktorer relaterade till barn och ungas psykiska ohälsa, mindre mot vad som främjar och stärker möjligheterna till deras positiva hälsa. Genom ett salutogent perspektiv kan kunskap erhållas om faktorer som bidrar till en stödjande miljö för hälsa. För att få förståelse för nya generationers behov och värderingar behöver elever göras delaktiga i studier och utveckling av sin egen vardagsmiljö. Avhandlingens syfte var att studera skolan som en stödjande miljö för hälsa genom att involvera elever och att finna metoder för att studera de positiva aspekterna av hälsa. Artiklarnas syften inkluderade utmaningar och möjligheter att använda en metod för ökad delaktighet, fördjupa förståelsen om aspekter som främjar hälsa och lärande, med särskilt fokus på delaktighet och stöd samt hur positiv hälsa kan mätas. Elever på en gymnasieskola valdes som deltagare i två kvalitativa studier. Metoden photovoice studerades genom ljudinspelning av elevernas dialog under arbetet med photovoice och deras och lärarnas synpunkter under fokusgruppsintervjuerna. Data analyserades med innehållsanalys (I). Grundad teori användes för att studera elevernas syn på vad som var viktigt för hälsa och lärande (II). En enkät användes för att ta fram en positiv hälsoskala och för att studera faktorer associerade till hälsa bland elever årskurs 6-9. Enkäten besvarades av 1527 elever (52,3% flickor, 47,7% pojkar) i årskurs 6-9 i skolorna i Östersunds kommun. Svarsfrekvensen var 80%. En principalkomponentanalys användes anpassa och validera en positiv hälsoskala till åldersgruppen 12-16 år (III). För att studera associationen mellan faktorer som kunde vara associerade till positiv hälsa valdes multipel logistisk regressionsanalys (IV). Resultatet visade att photovoice fungerade som en metod i gymnasieskolan för ökad delaktighet i frågor relaterade till hälsa och lärande. Metoden behövde dock anpassas till elevgruppen. Photovoice upplevdes som stimulerande men också utmanade av både lärare och elever. Kritiska aspekter för metodens användbarhet var knutna till lärarrollen och den demokratiska organisationen (I). Elevernas syn på vad som främjade hälsa och lärande var relaterat till bemötande, personligt och pedagogiskt stöd samt möjligheter till återhämtning. Resultatet visade också att eleverna upplevde att skolan bidrog till att skapa skillnad mellan dem som upplevde sig vara låg- respektive högpresterande (II). Den positiva hälsoskalan (PHS) visade sig vara valid för elever 12-16 år och skalan bör kunna användas i ett sytematiskt hälsofrämjande arbetet där utgångspunkten är ett salutogent perspektiv (III). Faktorer associerade till positiv hälsa bland flickor och pojkar, 12-16 år, var: upplevd delaktighet i klassrummet, stöd från lärare och kamrater samt stöd från båda föräldrarna. Socioekonomisk status, mätt som att ha pengar som kompisar, visade sig vara oberoende associerat till positiv hälsa (IV). Slutsatsen var att betydelsefulla faktorer för en stödjande miljö för hälsa i skolan är; elevers upplevelse av och möjlighet till delaktighet i klassrummet och i skolans arbetsmiljö, personligt stöd från lärare såväl som stöd i undervisningen, stöd från kamrater och förutsättningar för återhämtning under och efter skoldagen. Samtidigt visade resultatet att det finns skillnader mellan olika grupper av elever relaterat till hälsa och stöd. För att utveckla en stödjande miljö för hälsa i skolan kan photovoice användas för att involvera eleverna och upptäcka unika aspekter på den enskilda skolan. Med hjälp av den positiva hälsoskalan (PHS) kan främjande faktorer kartläggas, vilket ökar möjligheterna till ett systematiskt hälsofrämjande arbete med ett salutogent perspektiv. / Health is not created in a vacuum but in the relationship between individuals and their surroundings. School is therefore an important arena for children and youth since they spend the majority of their waking hours there. Earlier research has been particularly focused on risk factors related to mental illness in children and youth, rather than what promotes and strengthens their possibilities for positive health. Through a salutogenic approach, one can obtain knowledge about factors that contribute to a supportive environment for health. In order to gain understanding of the needs and values of new generations, students need to be made a part of their studies and the development of their own everyday environment. The aim of the dissertation was to study school as a supportive environment for health by involving students and finding methods of studying the positive aspects of health. The aim of the articles included challenges and possibilities for using a method to increase participation, deepen the understanding about aspects that promote health and learning, with a special focus on participation and support and how positive health can be measured. Students in a high school were chosen to be the participants in two qualitative studies. The method of photovoice was studied through sound recordings of the students’ dialogue during their work with photovoice and their points of view as well as the teachers’ during the focus group interviews. Data was analyzed by using content analysis (Paper I). Grounded theory was used to study the students’ view of what is important to health and learning (Paper II). A survey was used to create a positive health scale and to study factors associated with health among students in grades 6-9. The survey was taken by 1527 students (52,3% girls, 47,7% boys) in grades 6-9 in schools in the municipality of Östersund. The response rate was 80%. A principal component analysis was used to adjust and validate a positive health scale for the age group 12-16 (Paper III). In order to study the association between factors that might be associated with positive health, a multiple logistic regression was chosen (Paper IV). The results showed that photovoice worked as a method in high school to increase participation in matters related to health and learning. However the method needed to be adjusted to the student group. Photovoice was perceived as stimulating but also challenging by both teachers and students. Critical aspects were tied to the teacher role and the democratic organization (Paper I). The students’ view of what promoted health and learning were related to treatment, personal and pedagogical support and the potential for recovery. The results also showed that students regarded school as something that creates distinction between those who perceived themselves as under or over achievers (Paper II). The positive health scale (PHS) proved to be valid for students 12-16 years old and the scale should be useful for work with systematic health promotion where the starting point is a salutogenic perspective (Paper III). Factors associated with positive health among girls and boys age 12-16 were: a perceived participation in the classroom, support from teachers and friends and support from both parents. Socioeconomic status, measured as having as much money as pupils, was shown to be independently associated with positive health (Paper IV). The conclusion was that important factors for a supportive environment for health were; students’ perception of and possibility to participate in the classroom and in the school’s work environment, personal support from teachers and support in their education, support from friends and conditions that permit recovery during and after school. At the same time the results showed that there are distinctions between different groups of students in relation to health and support. In order to develop a supportive environment for health in schools, photovoice can be used to engage students and discover unique aspects of the individual school. With the help of the positive health scale (PHS), promoting factors can be examined, which increases the possibilities for systematic health promoting work with a salutogenic perspective.
90

“När arbetsgivaren bjuder till med tiden för vårt välbefinnande så ökar den goda känslan för att sen ta över helt.” : en kvalitativ studie om hur ett friskvårdsprojekt har inverkat en arbetsgrupp utifrån fysisk aktivitet och ett fokus på salutogent perspektiv.

Hellstrand, Julia, stark, Frida January 2018 (has links)
Background: Working life has an impact on the health of many individuals during a larger part of life, therefore a big significance for public health. Work environment is important for the well-being of the employees and the development of the business and unhealthy lifestyles can increase absence for example. Being physically active can contribute to comprehensive benefits, such as a better focus and performance at the workplace. Even research has shown increased awareness and interest in health promotion and its effects, the workplace becomes a central arena for these efforts. Aim: The aim was to study what impact a healthcare project has had on a working group on physical activity with a focus on salutogenic perspective Method: A qualitative study was conducted with focus groups as a method. A non-random selection was conducted by the study’s gatekeeper. A content analysis was conducted when the result was analyzed. Result: The study found that employee well-being and community had increased and strengthened. They had become more aware of the benefits of physical activity. They felt secure when they felt support from the employer. There was also some negative experience to the healthcare project linked to its activities performed on work related time or was prevented to be a part because of physical difficulties. Conclusion: The workplace is an important place for the health of the individual and the importance of working with health promotion has been shown more. Both for the individual and for the group, but also from a social perspective, as it has a value for public health. Where physical activity is an initiative that not only prevents people's diseases but also promotes social interaction and interaction between individuals. Therefor, physical activity is a good way to work with health promotion. / Bakgrund: Arbetslivet har en inverkan på många individers hälsa under en större del av livet, därav en stor betydelse för folkhälsan. Arbetsmiljön är viktig för medarbetarnas välbefinnande och verksamhetens utveckling, dels kan ohälsosamma livsstilar öka frånvaro exempelvis. Genom att vara fysiskt aktiv kan det bidra till omfattande fördelar som ett bättre fokus och prestationer på arbetsplatsen. Även då forskning har visat på en ökad medvetenhet samt intresse för det hälsofrämjande arbetet och dess effekter, så blir arbetsplatsen en central arena för dessa insatser. Syfte: Syftet var att studera vilken inverkan ett friskvårdsprojekt har haft på en arbetsgrupp avseende fysisk aktivitet med ett fokus på salutogent perspektiv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgrupper som metodval. Urvalet genomfördes av studiens gatekeeper. En innehållsanalys genomfördes när resultatet analyserades. Resultat: Studien kom fram till att arbetsgruppens välbefinnande och gemenskap hade ökat och förstärkts. Samt att de hade fått en större medvetenhet kring nyttan av fysisk aktivitet. De upplevde en trygghet då de kände ett stöd från arbetsgivaren. Det fanns även en negativ upplevd känsla av friskvårdsprojektet kopplat till aktiviteter som genomfördes på arbetstid eller hindrades av fysiska svårigheter. Konklusion: Arbetsplatsen är viktig för individens hälsa och betydelsen av att jobba hälsofrämjande har synliggjorts mer. Både för individen och för gruppen men även utifrån ett samhällsperspektiv, då det har ett värde för folkhälsan. Där fysisk aktivitet är en insats som inte enbart förebygger folksjukdomar utan främjar även det sociala samspelet och interaktion mellan individer. Därav är fysisk aktivitet ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande.

Page generated in 0.0677 seconds