Varje kommun har en översiktsplan som beslutsstöd till den fortsatta utvecklingen inom kommunens gränser. Kommunerna i Sverige gör på olika sätt, vissa har de i digitalt format och vissa i PDF-format. Det är både krångligt att hitta rätt dokument och kartorna är heller inte så exakta i noggrannheten. Syftet med detta arbete är då att följa en rekommendation för en databas-modell för att digitalisera Luleå kommuns översiktsplan. Målet med detta arbete är att Luleå kommuns översiktsplan ska digitaliseras till WMS-format och publiceras på en kartplattform. Det finns två frågeställningar till detta som dels behandlar hur en WMS skapas, dels om det är möjligt att skapa en digital översiktsplan i WMS-format. Arbetet planeras upp i större drag där planen är att först inhämta information och prata med externa kontakter samt handledare. Detta då det är ett stort arbete som måste avgränsas, i detta fall till den geospatiala informationen. WMS:en ska sedan tas fram, testas och utvärderas. Slutsatsen av arbetet blev att det är möjligt att skapa en digital översiktsplan med hjälp av en WMS. Det finns olika tillvägagångssätt för hur det går till och den mer komplicerade frågeställningen besvaras genom resultatet och en av bilagorna.

Denna uppsats studerar hur staden planeras och förtätas i förhållande till tankar och värderingar om hållbarhet. Frågeställningen besvaras med hjälp av en fallstudie av Kista kommun, som ingår i Stockholms strategiska satsningar i att skapa sammanhållenhet och stimulera stadsutveckling. Två semistrukturerade intervjuer har gjorts av anställda på stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret. Resultatet tyder på att det finns intentioner att förtäta med blandade funktioner. Detta innebär att det ska finnas en balans mellan service, arbetsplatser, kommunaltrafik och bostäder i det förtätade området. Det som anses hållbart med denna typ av planering är att behovet av resor ska minska, samtidigt som staden förser de boende med gångbara urbana miljöer. Utredningar genomförda av experter inom området ska bidra till byggnationens hållbarhet genom att bidra till kunskap som i sin tur kan leda till riktade resurser eller alternativa byggtekniska lösningar. Resultatet av fallstudien analyseras sedan kritiskt i förhållande till vad tidigare teori och forskning har för infallsvinkel på vad hållbarhet är och vilka konsekvenser förtätning kan mynna ut i.

Denna studie behandlar Linköpings kommuns inledande arbete med Djurgården. En ny stadsdel i Linköping, en stadsdel som ligger i linje med kommunens planer på utvidgning och strävan mot hållbarhet. Stadsdelen Djurgården är en satsning i hållbart samhällsbyggande och är tänkt att sätta Linköping på kartan. Djurgården är ett område 2,5 km från centrala Linköping och byggs på ett tidigare obebyggt område. Tanken är att området i framtiden ska bebos av 6-8000 invånare. Syftet med denna studie är att granska tjänstemännens kunskaper kring hållbar samhällsplanering. Resultatet från studien har visat på en god samsyn mellan tjänstemän och politiker inom hållbar samhällsplanering, med en hög teoretisk medvetenhet. Studien har också visat på svårigheter med att översätta de teoretiska kunskaperna till ett praktiskt plan. / This study concentrates on the connections between urban planning and sustainabledevelopment. The City of Linköping is about to launch a new project about sustainable planning, a completely new district is planned in Djurgården 2.5 km from central Linköping. The starting point of the project is to build a sustainable district for 6-8000 future inhabitants. The purpose of this study is to examine the basis of knowledge about sustainable planning within the organisation of municipality. The results of this study are that the theoretical knowledge level in the municipality is high. The problem is to transform those knowledge’s to the practical basis.

The purpose of this essay is to provide a deeper understanding of how the notion of risk and its intangible features affects the spatial planning of Karlstad Municipality with focus on how central actors (Karlstad Municipality and Länsstyrelsen Värmland) are handling the notion of flood-risks. This is interesting to study especially when considering building new living areas on ground that is troubled with floods. What becomes interesting to study is how the view on risk-management differs among actors. The methods used for conducting this research are document analysis and interviews which hopefully will bring a deeper understanding of how the notion of risk is being treated differently depending of which actor is being studied. In this study, a case-study was made on a planning-process of a new residential area located on flood-prone area. The result shows that both actors studied are not willing to take any risks when it comes to prognoses of climate change. On the other hand, for Länsstyrelsen there was a small doubt towards building on these kinds of areas. The difference in the view of risk seems to lie in which understanding we have of what we know. Länsstyrelsen seems to be skeptical to the trust in knowledge and technology that Karlstad Municipality seems to have. That view could be involuntary though, especially because of the lack of residential apartments along with the market ideals of building close to water. The problem is that they are building on attractive but yet risky areas, and to reduce these risks a flood guard has been built. The situation becomes a paradox where they want to have the cake and still eat it. This dilemma is very expensive and at the same the solutions made are not 100 % safe regarding the uncertainty of climate change. This paradox implies that risks are being created which later have to be dealt with. The central actors deal with the situation in the best way through trusting the technology and the prognoses that are provided today. / Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur riskbegreppets ogreppbarhet påverkar Karlstads samhällsplanering med fokus på hur centrala aktörer (Karlstad kommun och Länsstyrelsen Värmland) förhåller sig till översvämningsrisker. Detta är intressant att undersöka med tanke på att det byggs nya bostadsområden på mark som är översvämningsdrabbat. Det som då blir intressant att undersöka i en sådan här fråga är hur synen på risk skiljer sig olika centrala aktörer emellan. Metoderna som använts som försök för att besvara dessa frågor är dokumentanalyser som tillsammans med intervjuer förväntas ge en djupare förståelse för hur synen på risk kan se olika ut beroende på vilken aktör som studeras. I detta fall gjordes en fallstudie på en enskild planprocess tillhörande ett område som i skrivande stund planeras byggas i ett riskfyllt område. Resultatet visade att båda parterna inte är villiga att ta några som helst risker när det kommer till de prognoser vi har idag. För Länsstyrelsens del fanns dock en grundläggande skepsis mot dessa typer av byggnationer. Skillnaden i synen på risk verkar ligga i förhållandet till det vi vet. Länsstyrelsen visade sig vara skeptisk till den tillit på teknik och kunskap som Karlstad kommun verkar ha. Problemet är att det byggs på ett eftertraktat område som innebär tydliga risker och för att minska dessa risker byggs ett översvämningsskydd. På så sätt blir det ett dilemma som är väldigt kostsamt och som till 100 % kanske inte ens går att lösa med tanke på osäkerheten i klimatförändringarna. Denna paradox innebär alltså att man bygger sig till risker som sedan måste hanteras. Situationen är dock som den är idag vilket gör att de centrala aktörer som spelar en roll i denna nyexploatering helt enkelt måste göra det bästa av situationen och förlita sig på den teknik och de prognoser som finns idag.

The central aim of this thesis is to evaluate how the current system of moose hunting on the territory above the cultivation limit has affected the local hunters and members of the local Sami communities. This highlights the question of how the different sides in the study have the ability to influence the decisions that affect their actual landuse. This in turn poses three of the following questions. What historical aspects are foundational for today’s system of the double registered moose hunting on the land above the cultivation limit? What consequences have the double landuse had with regards of moose hunting on the two sides in the study? How does the two sides describe the actual problem of the current system and how could alternative system be formulated?   Historical state agendas in Sweden created a situation of two parties with claims to landuse on the same territory. This in turn created the double landuse in question of moose hunting above the cultivation limit in Västerbotten County. Juridical statements determine the conditions for how these two sides should coexist on the same land. These have been found to be the source of problematic situations in real life situations. Requirements of today’s system of a recommended consultation between the two sides have in many cases not been functional. The current system builds in high extent on the consultation between the two sides, but in context no tools for implementing this is made available in ruling documents. This consultation presupposes for example some kind of connection and common ground between the two parts. This is an aspect that in many cases is not present or obvious. The question about the double nature of the problem has under a long time been subject to many legal proposals for change. Though in present time no new changes has been made. Many arguments point to the superior function of a system that is administered and controlled locally, if the effects of the decisions have local impact. From this there are mixed feelings and several uncertainties about how to find a way to implement a system that addresses the difficulties in today’s system.

The needs of women in society has since far back in time not been taken into account. Women have been largely housebound, which resulted in a city built for men still affecting women travel patterns and behavior in public space. Since women tend to use more public transport than men, and the fact that students often have a very limited financial situation and through this may depend more on the bus than others, it felt important to highlight this particular group.The purpose of this study is to examine how five young female students experience bus travel in Umeå, a medium-sized town in northern Sweden, and what may affect their behavior in these environments.The results discovered through interviews and a thematic-narrative analysis indicates that the human absence and presence is the most crucial factor in how women experience bus travel in Umeå. The presence of other people tends to make these women more comfortable in bus travel. Other influencing circumstances were the build environment, the connection they have to the city and the people in it, and the fact that the woman considered as the weaker sex throughout history. Despite these indications, it seemed like these young women experiencing security in bus travel in the city of Umeå. Instead of seeing bus travel as a barrier they must overcome to reach their destination, they see the bus as a comfortable opportunity.

Studien syftar till att analysera processer och relationer i den nätverksstruktur som innefattar både lokala, regionala och statliga aktörer i megaprojektet Ostlänken, med tonvikt på de små kommunerna Nyköping och Trosa. Uppsatsens teoretiska förhållningssätt härrör från forskning inom nätverksstyrning (governance) och megaprojekt. Dessa forskningsteman används i den valda metodansatsen för att vidare kunna beskriva och tolka nätverksstyrning för ett megaprojekt i den lilla kontexten. Forskningsstudien utgör således en kvalitativ sådan, där insamling av primärbaserad data sker genom intervjuer med olika beslutsfattare på nationell, regional och lokal styrningsnivå. Studiens resultat visar hur de mindre kommunerna kompenserar för ett maktunderskott genom att dels tillsammans med andra lokala och regionala aktörer samverka i nätverk, dels genom att komma med ett väl genomarbetat underlag för planering av Ostlänken till staten. Relationerna inom Ostlänkens nätverksstruktur påvisar att det råder en storstadsnorm på statlig nivå. Denna norm återges av att staten låter sig uppföra krav på bland annat befolkningsmängd, för de kommuner som eftersträvar en stationslokalisering, samt att en uttalad ändpunktstrafik bör råda mellan de tre storstadsregionerna Stockholm-Göteborg-Malmö. En ytterligare konklusion är hur det anses behöva lokala och regionala påverkansnätverk för att ett projekt av en sådan dignitet ska kunna förverkligas, vilket belyser statens tillbakadragna roll och en planeringsprocess karaktäriserad av bottom-up.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genom trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Det sker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäter skillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt: dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olika kommuner. Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghet på kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund, andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringar till det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hur kommuner kan minska otryggheten för kvinnor.

No description available.

The overarching aim of this study is to contribute with new perspectives on place marketing, theoretically as well as empirically. More specifically, the aim is to characterize the place marketing research literature, describe its content and explore the extent to which it is valid in a Swedish municipal context. This basic approach is important, partly because it is difficult to comprehend the difference between central concepts and different types of research literature within the field of place marketing, partly because the research literature tend to generalize from a specific empirical material, foremost large cities in the western world. In the first part of the study a literature review is carried out. The review includes a typology which shows two broad lines of research within the field of place marketing: one which conceptualizes place marketing by examining what is being done in cities, municipalities and regions, and another one which is anchored in the discipline of marketing. The first tradition is referred to as “place” and the other one as “marketing”. The typology also shows, among other things, different approaches within each research line. The research which is referred to as place is described as empirical and/or critical. The research which is referred to as marketing is described as prescriptive and/or theoretical. The second part of the study is based on two surveys, both distributed to all 290 municipalities in Sweden. The surveys bring questions about competition and cooperation as well as entrepreneurial policy and efforts to increase the attractiveness of the municipalities in to focus. The results partly confirm and partly call for a more in-depth analysis of these phenomena. The study makes a distinction between place marketing and place selling. Place marketing is described as a demand-oriented approach in planning and place development and place selling as the opposite, i.e. as a supply-oriented approach. In the study it is argued that most place marketing research appears to be about place selling rather than place marketing. Furthermore, it is argued that efforts to increase the attractiveness of the municipalities appear to be characterized by place selling rather than place marketing. / <p> QC 20130820</p>