<p>Bakgrund: En organisation måste fatta en mängd beslut och vilket beslut som fattas beror på dess vision och affärsidé. Ur affärsidén kan företagets kritiska framgångsfaktorer urskiljas eftersom denna anger vad organisationen skall tjäna pengar på. För att uppnå affärsidén utformar företaget en strategi och en struktur. Om det viktigaste för företaget är att uppnå kostnadsreducering kan strategin sägas vara produktionsorienterad. Resurser måste då grupperas efter kompetensområde och därför väljs en funktionsorganisation. Eftersom det uppstår en hierarki med över- och underordnande enheter kan denna struktur ses som ett vertikalt perspektiv. Om företagets kritiska framgångsfaktor istället är att skapa kundvärde intas en marknadsorienterad strategi. Kunden tillfredsställs av organisationens flöden och inte av funktioner. Därmed blir en samordning mellan enheterna viktig och processorienterade strukturer utvecklas. Eftersom intergration står i centrum kan denna struktur sägas utgöra ett horisontellt perspektiv. Organisationsstrukturer för dock med sig diverse problem. Eftersom enheterna inom funktionsorganisationen arbetar relativt självständigt kan det uppstå samordningsproblem när arbetsinsatserna skall sammanfogas. I en processorganisation kan istället ansvarsproblem uppstå då inte ansvarsstrukturen är lika tydligt definierad. Ett annat problem är kompetensutveckling eftersom individer med differentierade kunskaper integreras. Då processorganisationen främst sätter kunden i fokus kan dessutom lönsamheten komma i skymundan. </p><p>Syfte: Syftet med denna forskningsrapport är att ur ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur funktionsorganisationer och processorganisationer hanterar de problem som är förknippade med respektive organisationsstruktur. </p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av fyra fallföretag, varav två utgjorde funktionsorganisationer och två processorganisationer. </p><p>Resultat: De problem som uppstår i samband med valet av en organisationsstruktur hanteras med hjälp av olika styrmedel. Oavsett organisationsstruktur används liknande styrverktyg. Syftet med dessa skiljer sig emellertid åt beroende på att strukturerna för med sig olika problem. Funktionsorganisationerna använder styrmedel främst i ett horisontellt syfte eftersom denna struktur för med sig samordningsproblem. Till skillnad från detta använder processorganisationerna styrverktygen i ett vertikalt styfte för att lösa de problem som förknippas med denna struktur. På så sätt beaktas både ett vertikalt och ett horisontellt perspektiv. För att vara ett framgångsrikt företag krävs att båda perspektiven uppmärksammas. Renodlade funktions- och processorganisationer är därmed inte vanligt förekommande, utan istället tenderar de båda ytterligheterna att dra sig mot varanda.</p>

<p><p>The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of ideal types. With four for this purpose formed types of planning, the ideal is compared with the real documents from Kristinehamn. The analysis here made can not verify the hypothesis. Instead of being a hierarchial and vertical form of planning, this reserch shows how the local planners had a more temporal and horizontal view on their effort. This result might even clarify that the intention behind the swedish welfare society, "Folkhemmet", were not as centrally planned as often assumed by critics.</p></p>

Bakgrund: En organisation måste fatta en mängd beslut och vilket beslut som fattas beror på dess vision och affärsidé. Ur affärsidén kan företagets kritiska framgångsfaktorer urskiljas eftersom denna anger vad organisationen skall tjäna pengar på. För att uppnå affärsidén utformar företaget en strategi och en struktur. Om det viktigaste för företaget är att uppnå kostnadsreducering kan strategin sägas vara produktionsorienterad. Resurser måste då grupperas efter kompetensområde och därför väljs en funktionsorganisation. Eftersom det uppstår en hierarki med över- och underordnande enheter kan denna struktur ses som ett vertikalt perspektiv. Om företagets kritiska framgångsfaktor istället är att skapa kundvärde intas en marknadsorienterad strategi. Kunden tillfredsställs av organisationens flöden och inte av funktioner. Därmed blir en samordning mellan enheterna viktig och processorienterade strukturer utvecklas. Eftersom intergration står i centrum kan denna struktur sägas utgöra ett horisontellt perspektiv. Organisationsstrukturer för dock med sig diverse problem. Eftersom enheterna inom funktionsorganisationen arbetar relativt självständigt kan det uppstå samordningsproblem när arbetsinsatserna skall sammanfogas. I en processorganisation kan istället ansvarsproblem uppstå då inte ansvarsstrukturen är lika tydligt definierad. Ett annat problem är kompetensutveckling eftersom individer med differentierade kunskaper integreras. Då processorganisationen främst sätter kunden i fokus kan dessutom lönsamheten komma i skymundan. Syfte: Syftet med denna forskningsrapport är att ur ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur funktionsorganisationer och processorganisationer hanterar de problem som är förknippade med respektive organisationsstruktur. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av fyra fallföretag, varav två utgjorde funktionsorganisationer och två processorganisationer. Resultat: De problem som uppstår i samband med valet av en organisationsstruktur hanteras med hjälp av olika styrmedel. Oavsett organisationsstruktur används liknande styrverktyg. Syftet med dessa skiljer sig emellertid åt beroende på att strukturerna för med sig olika problem. Funktionsorganisationerna använder styrmedel främst i ett horisontellt syfte eftersom denna struktur för med sig samordningsproblem. Till skillnad från detta använder processorganisationerna styrverktygen i ett vertikalt styfte för att lösa de problem som förknippas med denna struktur. På så sätt beaktas både ett vertikalt och ett horisontellt perspektiv. För att vara ett framgångsrikt företag krävs att båda perspektiven uppmärksammas. Renodlade funktions- och processorganisationer är därmed inte vanligt förekommande, utan istället tenderar de båda ytterligheterna att dra sig mot varanda.

Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes genom ett både strategiskt och snöbollsurval för att få en översikt av hur samordning, insatser och stöd var utformat i kommunen. Respondenterna i studien var en kurator inom landstinget, en biståndshandläggare, en LSS-handläggare, en demensspecialiserad undersköterska och en anhörigkonsult på kommunen. Som analysmetod användes Grounded Theory då forskningsmaterialet om unga personer med demenssjukdomar inte var tillräckligt omfattande. Resultatet visade att det saknades samordning i kommunen kring denna typ av frågor samt insatser för unga personer med demenssjukdomar. Den vård och de insatser som fanns att ta del av var riktade till äldre personer. Unga personer med demenssjukdomar är en bortglömd grupp som tenderar att bli stigmatiserade.

The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of ideal types. With four for this purpose formed types of planning, the ideal is compared with the real documents from Kristinehamn. The analysis here made can not verify the hypothesis. Instead of being a hierarchial and vertical form of planning, this reserch shows how the local planners had a more temporal and horizontal view on their effort. This result might even clarify that the intention behind the swedish welfare society, "Folkhemmet", were not as centrally planned as often assumed by critics.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas. Metod • Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien? • Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna? • Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting? Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades. Resultat Generellt har ökning av intresse för förskrivning och FaR skett. För de med sämre socioekonomisk status finns hinder med FaR som är lättare att åtgärda jämfört med de andras. De med bättre status visar överlag ett bredare intresse samt insikt i problematik medan intresset att öka förskrivning lyfts mer hos landstingen med sämre status. De med bättre status har inte FaR-samordning med viktiga nätverk så som de andra landstingen. Slutsats Det finns för och nackdelar kopplat både till lägre, högre och oberoende av socioekonomisk status i studien. Samordning är en nyckelfunktion som framförallt finns i de landsting som har lägre socioekonomisk status och insikt gällande socioekonomisk status är mer omfattande för landstingen med bättre socioekonomisk status.

No description available.

Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sina kostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra till att värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som vill kunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna som en kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller. På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ett vanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärder av största vikt. Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket att leva upp till. För att behålla positionen är det därför viktigt att ta miljön i beaktande och konstant arbeta för olika lösningar som har positiv inverkan på miljön. Samtidigt är kostnaderna viktiga att tänka på eftersom en kommun inte har obegränsade resurser och det finns många olika verksamheter som måste hållas igång. Växjö kommun överväger att införa en samordnad distribution för kommunens verksamheter för att minska sina utsläpp och kostnader för distributionen av varor. För att kunna avgöra om detta är ett bra projekt för Växjö kommun krävs en genomgripande jämförelse mellan dagens distributionsstruktur och en möjlig framtida struktur med samordnad distribution.

Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation. / With an increasing number of patients cared for at home, coordination between different health care actors requires to work in order to offer the patient a good and safe health care. Purpose of this study was to describe the district nurses experiences of coordinating health care for patients cared for at home. A qualitative method was used and as data collection method, interviews where used. Six district nurses from a township in western Sweden where interviewed. The study-results can be assigned to five categories: shifting and complex care to be coordinated; coordination based on the patients needs and situation; difficulties in coordinating health care when the holistic view breaks apart; coordination of a patient´s medical situation demands accessibility to a doctor which can be consulted and satisfaction for both patients and district nurses when coordination works. Results showed that in order to provide a good and safe nurse care, the coordination of health care between district nurses has to work. Depending on how the coordination between different care actors happens, the nursing of the district nurses around the patient is affected in both negative and positive directions. The study shows that there is a need of understanding between the different care services to insure the quality of the coordination between different care actors and their effect on district nurses care of patients at home. When the coordination fails it affects not only the care of the patients but also the districts nurses work situation.

<p>Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar. Resultatet visade att för att kunna ge en god och säker omvårdnad till patienterna behöver distriktssköterskornas samordning av vården fungera. Beroende på hur samordningen sker mellan olika vårdaktörer, påverkas distriktssköterskornas omvårdnad runt patienten i både positiv och negativ bemärkelse. Studien visar att det behövs förståelse ute i vårdverksamheterna för vikten av en fungerande samordning mellan olika vårdaktörer och dess påverkan på distriktssköterskornas vård av patienter i hemmet. När samordningen inte fungerar drabbar det patienternas omvårdnad, men även distriktssköterskornas arbetssituation.</p> / <p>With an increasing number of patients cared for at home, coordination between different health care actors requires to work in order to offer the patient a good and safe health care. Purpose of this study was to describe the district nurses experiences of coordinating health care for patients cared for at home. A qualitative method was used and as data collection method, interviews where used. Six district nurses from a township in western Sweden where interviewed. The study-results can be assigned to five categories: shifting and complex care to be coordinated; coordination based on the patients needs and situation; difficulties in coordinating health care when the holistic view breaks apart; coordination of a patient´s medical situation demands accessibility to a doctor which can be consulted and satisfaction for both patients and district nurses when coordination works. Results showed that in order to provide a good and safe nurse care, the coordination of health care between district nurses has to work. Depending on how the coordination between different care actors happens, the nursing of the district nurses around the patient is affected in both negative and positive directions. The study shows that there is a need of understanding between the different care services to insure the quality of the coordination between different care actors and their effect on district nurses care of patients at home. When the coordination fails it affects not only the care of the patients but also the districts nurses work situation.</p>