With the anthropogenetic impact on the climate, previous research has emphasized the need for climate adaptation in order to mitigate the effects and reduce the risk induced by climate change in the future. In order to implement solutions and get good coordination there is a need for long-term funding and security in financing according to research. Studies have also shown the need for regional actors and coordination in order to achieve successful implementation. In Sweden the county administrative boards are responsible for the coordination of climate change adaptation but have recently been faced with budget cuts aimed specifically for coordinating climate adaptation at the regional level. The purpose of this study is therefore to examine how the county administrative board's work with regional coordination for climate change adaptation has worked overtime, and how the work is affected by the budget decision. In order to examine this, semi-structured interviews with six employees from six geographically dispersed county administrative boards have been conducted. The analysis shows nine themes related to the coordination assignment and the effects of the government's decision to discontinue with the targeted funds for climate adaptation. The results of the study show that the discontinuation of funds have affected the county administrative board's work with the coordination assignment and that differences in the allocation of funds have given rise to different conditions for each county administrative board. It is clear from the analysis that funds aimed specifically for climate adaptation are essential for the county administrative boards to be able to maintain the coordination work and to ensure the continuity needed to address an ever-changing climate. / Med den antropogena påverkan på klimatet har tidigare forskning understrukit behovet av klimatanpassning för att mildra effekterna och minska risken för framtida klimatförändringar. För att implementera lösningar och få en god samordning behövs långsiktig och varaktig finansiering enligt forskning. Studier har också visat på behovet av regionala aktörer och samordning för att uppnå ett framgångsrikt genomförande. I Sverige ansvarar Länsstyrelserna för samordningen av klimatanpassningen men har på senare tid ställts inför budgetnedskärningar som specifikt syftar till att samordna klimatanpassningen på regional nivå. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Länsstyrelsens arbete med regional samordning för klimatanpassning har fungerat över tid. Och hur arbetet påverkas av budgetbeslutet. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex anställda klimatanpassningssamordnare från sex geografiskt spridda Länsstyrelser. Analysen visar nio teman som berör samordningsuppdraget och regeringens beslut att avveckla riktade medel för klimatanpassningsarbete. Resultatet av studien visar att avvecklingen av medel har påverkat Länsstyrelsernas arbete med samordningsuppdraget och att skillnader i medelstilldelningen gett upphov till olika förutsättningar för respektive Länsstyrelse. Det är tydligt utifrån analysen att öronmärkta medel är väsentligt för att Länsstyrelserna ska kunna upprätthålla klimatanpassningsarbetet och för att säkerställa kontinuiteten som behövs för att ta itu med ett ständigt förändrat klimat.

This thesis explores Swedish military branches views on Joint Operations in the context of the evolving scope of warfare and Sweden being on the onset of NATO integration. It examines joint operations through the lenses of synergy, coordination, and interoperability among the traditional military branches Army, Navy, and Air Force. Using a qualitative methodology, the study analyses military doctrines and senior leader interviews, identifying a shared belief in the necessity of joint operations for future mission success. However, it also notes challenges due to the differing operational environments and capabilities of each branch. The results underscore the importance of developing a unified approach to training and operations to overcome these challenges and enhance operational effectiveness in a multi-domain battle space. The findings contribute to understanding how joint operations can address complex military challenges in an era where inter-domain cooperation is increasingly essential.

Under 1800-talet skedde en stor folkomflyttning och urbaniseringen tog fart i Sverige. Sedan dess har befolkningen fortsatt växa i storstäderna och krympa på landsbygden. Allt eftersom ekonomiskt drivna verksamheter har blivit mindre beroende av nationsgränser, har regionaliseringen ökat och blivit alltmer aktuell. I Sverige har regional fysisk planering pågått sedan mitten av 1900-talet då det infördes i Stockholm. Det är dock först under 2000-talet som regional planering har blivit lagstadgad och fått ett större genomslag. Regional planering syftar till att minska regionala klyftor och att bidra till tillväxt i regionen. Med utgångspunkt i regionernas fokus på tillväxt undersöker studien om tillämpning av regionplanen är möjlig i landsbygdskommuner. Föreliggande studie har utgått från intresset att undersöka hur regional planering kan påverka landsbygdskommuners arbete med fysisk planering. Studiens syfte är att undersöka hur landsbygdskommuner använder sig av och har nytta av regionplanen samt att förstå vilken betydelse den regionala planeringen har för landsbygdskommuners arbete med fysisk planering. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och använder kvalitativ dokumentstudie och intervju som datainsamlingsmetoder. I studien har två kommuners översiktsplaner undersökts och tre kommunrepresentanter har intervjuats. Studien har avgränsats till Skåne eftersom det är en av de regioner som ska ta fram och anta en regionplan enligt plan- och bygglagen, samt för att Skåne har en kombination av landsbygdskommuner och storstadskommuner. De två undersökta kommunerna är Örkelljunga kommun och Simrishamns kommun. Ytterligare två intervjuer har genomförts med Osby kommun respektive Region Skåne. Undersökta och intervjuade kommuner är definierade som landsbygdskommuner enligt Tillväxtverket (u.å.). Med bakgrund i forskningsläget och den kunskap som redan finns inom ämnet har ett teoretiskt ramverk skapats, som sedan varit utgångspunkt i studien. Studiens resultat visar att landsbygdskommunerna som undersökts har haft nytta av översiktsplanen som planeringsunderlag vid framtagandet av översiktsplanen. Landsbygdskommuner tenderar vidare att vända sig till delregionen i sitt arbete med översiktsplanering. Resultatet visar även att kommunernas behov av regionen och regionplanen påverkas av hur utvecklat underlag som finns i respektive delregion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan fungerar och upplevs av olika yrkesgrupper från landsting och kommun som arbetar utifrån den så kallade Södertäljemodellen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta yrkesverksamma på en rehabiliteringsenhet för individer med psykossjukdomar. Studiens empiri analyseras med hjälp av samverkan som ett teoretiskt begrepp samt organisationsteori. Resultatet visar att samverkan fungerar genom formella och informella möten samt när de professionella behöver beakta andra yrkesgruppers bedömningar i det egna beslutsfattandet. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att Södertäljemodellen leder till att yrkesgrupperna får en bättre förståelse för varandras arbetssätt, ett bättre samarbete och att insatser snabbare når patienterna/klienterna. Dock visar resultatet att de problem som informanterna upplever med denna typ av modell för samverkan är att den exempelvis leder till en otydlig arbetsfördelning samt svårigheter i att strukturera arbetsdagen. / The aim of this study is to examine how collaboration works and is experienced by health and social care workers in a psychiatric care unit. We have conducted qualitative interviews with eight professionals at a psychiatric care unit for individuals with mental illness, that work on the basis of Södertäljemodellen. The empirical data is analyzed using collaboration as a theoretical concept along with organization theory. The results show that collaboration works through formal and informal meetings and also when the professionals need to consider assessements made by other professionals in their decision making. Furthermore, the results show that the professionals experience that they have gained a better understanding of each other’s work, better cooperation and that assistance faster reaches the patients/clients. However, the study also sheds light on some of the problems experienced by the professionals, for example, that co-location can contribute to an indistinct division of labor and difficulties with the structure of the workday.

Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor. Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

<p>The purpose of this paper is to provide an overview of how cooperation functions between the health services and social services within Sollentuna County Municipal area regarding clients and simultaneous or double diagnoses. Focusing more specifically; the paper also aims to provide additionally, an inquiry as to how the implementation of the Gemensam Individuell Vårdplan (GIVP) (The Integrated Individual Service Care Programme or (GIVP) functions within the Sollentuna Municipal County Area. The questions asked in the paper are: How do the Municipal and County Council personnel experience how the (GIVP) system functions in Sollentuna? How do the Municipal Council and County Council personnel respectively describe their own and their cooperative sister services rolls in terms of the implementation of the GIVP system in practice? The projection activates a hypothesis and tries to explain how the cooperation functions and provides an assessment as to how it functions or not as may be the case in practise. The authors attempt to achieve this using a combination of methodologies. Partly through data based collection and collation through the use of a vignette-focus-study and partly through the use of a questionnaire. A combination of methods has been used to collate both quantitative and qualitative data. The analysis and interpretation of the data is managed through the use of Bengt Berggren’s (1982) cooperative model, incorporating both cognitive theory as well as meta-cognitive theory. The purpose and application of the theories is designed both to individually and collectively nuance interpretations of the relevant data. The investigations primary results show the existence of a strong willingness to cooperate. It shows that cooperation is widely regarded as being important, and that in addition, GIVP is regarded as a useful system for an improved integrated service. It additionally suggests that cooperation can be improved amongst the relevant services to an even greater extent.</p>

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

The purpose of this paper is to provide an overview of how cooperation functions between the health services and social services within Sollentuna County Municipal area regarding clients and simultaneous or double diagnoses. Focusing more specifically; the paper also aims to provide additionally, an inquiry as to how the implementation of the Gemensam Individuell Vårdplan (GIVP) (The Integrated Individual Service Care Programme or (GIVP) functions within the Sollentuna Municipal County Area. The questions asked in the paper are: How do the Municipal and County Council personnel experience how the (GIVP) system functions in Sollentuna? How do the Municipal Council and County Council personnel respectively describe their own and their cooperative sister services rolls in terms of the implementation of the GIVP system in practice? The projection activates a hypothesis and tries to explain how the cooperation functions and provides an assessment as to how it functions or not as may be the case in practise. The authors attempt to achieve this using a combination of methodologies. Partly through data based collection and collation through the use of a vignette-focus-study and partly through the use of a questionnaire. A combination of methods has been used to collate both quantitative and qualitative data. The analysis and interpretation of the data is managed through the use of Bengt Berggren’s (1982) cooperative model, incorporating both cognitive theory as well as meta-cognitive theory. The purpose and application of the theories is designed both to individually and collectively nuance interpretations of the relevant data. The investigations primary results show the existence of a strong willingness to cooperate. It shows that cooperation is widely regarded as being important, and that in addition, GIVP is regarded as a useful system for an improved integrated service. It additionally suggests that cooperation can be improved amongst the relevant services to an even greater extent.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.

Det primära syftet med detta examensarbete kan sägas vara att skapa en uppfattning hos Skanska Väg &amp; Anläggning Sydost, som är initiativtagare till detta examensarbete, om vad BIM (Building Information Model) är och hur det lättast kan implementeras i deras arbetsprocesser. Det skulle vara omöjligt att täcka in alla aspekter av BIM under den korta tid som funnits till förfogande och inom ramen för detta examensarbete, därför har de aspekter som ansetts vara viktiga för företaget samt författaren lyfts upp för utredning. För att kunna nå dit har examensarbetet till uppgift att kartlägga och synliggöra de skillnader som finns mellan dagens byggprocess och BIM (Building Information Model) och utifrån det föreslå möjliga sätt att implementera denna arbetsmetod hos Skanska Väg &amp; Anläggning Sydost. I examensarbetets första kapitel ges en kort introduktion och bakgrund till hur byggprocessen förändrats under tidens gång. Ett syfte och en frågeställning formuleras och en avgränsning för examensarbetets omfattning görs. I examensarbetets andra kapitel ges den teoretiska bakgrunden till dagens byggprocess. Viktiga aspekter av dagens byggprocess lyfts fram och förklaras. Därefter följer en presentation av begreppet BIM och vad det innebär. Därefter görs en kort genomgång för hur arbetet med BIM ser ut hos Skanska Sverige AB och generellt i byggbranschen. I examensarbetets tredje kapitel presenteras hur BIM används idag på vägprojekt utanför Katrineholm i ett projekt kallat för Förbifart Katrineholm där BIM tillämpats i viss utsträckning. Skillnaderna som finns mellan dagens byggprocess och BIM samt de för- och nackdelar som kan konstateras hos BIM i relation till dagens byggprocess presenteras. I examensarbetes fjärde kapitel besvaras frågeställningarna och resultatet analyseras samt diskuteras ur viktiga aspekter för byggande, för att i det femte kapitlet komma med konkreta förslag på hur en implementering av BIM i Skanska Väg &amp; Anläggning Sydosts arbetsprocesser kan se ut. / The primary purpose of this thesis can be said to be to create a perception at Skanska Civil Southeast, which is the initiator of this thesis, on what BIM (Building Information Model) is and how it can most easily be implemented in their work processes. It would be impossible to cover all aspects of BIM in the short amount of time that has been available and in the context of this thesis, therefore, the aspects that were deemed important to the company and to the author has been picked up for investigation. To achieve this, the task of the thesis is to identify and highlight the differences between today's construction process, and BIM (Building Information Model) and from that suggest possible ways to implement this way of working to Skanska Civil Southeast. The thesis first chapter provides a brief introduction and background to the construction process and how it has changed over time. A purpose and questions on which the thesis is being based on are formulated and a boundary for the thesis is done. The thesis second chapter provides the theoretical background to today's construction process. Key aspects of today's construction process are highlighted and explained. This is followed by a presentation of the concept of BIM and what it means. After that, a brief review of how the work with BIM looks at Skanska Sweden AB and in the construction industry generally. The thesis third chapter presents how BIM is currently used on a road project just outside of Katrineholm in a project called Förbifart Katrineholm where BIM is being applied to some extent. The differences that exist between today’s construction process and the BIM and the pros and con that can be observed in BIM relative to today's construction process is presented. In the thesis fourth chapter answers the questions and the results are analyzed and discussed on important aspects of construction, to, in the fifth chapter make concrete proposals on how an implementation of BIM in Skanska Civil Southeast work processes may look like.