Syfte: Kommunikationsproblem leder årligen till miljontals kronor i extrakostnader inom byggbranschen. Dörrmiljön utgör ett viktigt moment inom byggnationen där de många inblandade aktörerna skall kommunicera korrekt och i tid för att uppfylla de höga funktionskrav som dörrmiljön innefattar. Syftet med rapporten är att beskriva dörrmiljöns komplexitet, undersöka och redogöra för de huvudsakliga problemområdena som uppstår kring arbete vid dörrmiljön, samt utveckla möjliga lösningsförslag inom området. Metod: Studien har genomförts som en explorativ fallstudie där dörrmiljöns komplexitet anses vara representativ för och återkommande inom husbyggnadsindustrin. Data samlas in genom intervjuer med byggproduktions- och arkitektpersonal samt ett enkätutskick. Resultat: Genom studien har en kartläggning över dörrmiljön tagits fram som belyser och klargör för den mångfald av komponenter och aktörer som dörrmiljön innefattar. Insamlade enkätdata visar att cirka 80 procent av studiens respondenter upplever problem med dörrmiljön i varje eller de flesta projekt. Vidare har ett flertal problemområden identifierats, såsom försvårad erfarenhetsåterföring, undermåliga kravställningar och motstridande funktioner. Dessa områden har analyserats tillsammans med etablerad teori inom bland annat projektledning och kommunikation. Slutligen mynnar studien ut i lösningsförslag kring hanteringen av dörrmiljön. Både etablerandet av en ny samordningsdisciplin och utvecklandet av ett digitalt verktyg som samlar all information kring dörrmiljön diskuteras som potentiella alternativ. Konsekvenser: Dörrmiljön utgörs av en stor mängd komponenter och aktörer på en relativt liten yta. Den är en intrikat detalj från projektering till färdig installation vars helhet och fulla funktion riskerar att undgås av många av de inblandade parterna. Vidare utgör dörrmiljön ofta ett icke-prioriterat moment som saknar centraliserad samordning. För att bemöta dörrmiljöns komplexitet bör den projekteras i ett tidigt skede där alla berörda parter involveras. Begränsningar: Undersökningen begränsas till att studera arbete och rutiner inom projektering samt dess konsekvenser i produktionssammanhang. Sålunda studeras inte tillverkning, inköp, arbetsledning i produktionsfasen eller eftermarknadskonsekvenser. Vidare innebär den explorativa fallstudien att en stor del av resultatet är ny information som saknar bekräftande av tidigare undersökningar. I och med att undersökningen baseras på intervjuer och enkätsvar är den data som studien gett upphov till grundad på människors uppfattning och erfarenheter av verkligheten. / Purpose: Issues regarding communication annually generates millions of Swedish crowns in excess costs within the housing construction industry. The door – with its surrounding installations and functions – make up an important building element in which a multitude of actors require functional communication in order to fulfil its requirements. The purpose of this paper is to describe the complexity surrounding doors, to explore and explain the main problems related to the planning and installation of doors, as well as to develop feasible solutions for these problems. Method: The study is composed of an explorative case study in which the complexity surrounding doors is to be regarded as representative for and typical within the housing construction industry. Data is collected by interviewing production managers and architectural engineers, as well as by a digital survey. Findings: The multitude of components and actors associated with the planning and installation of doors are charted throughout the study. According to the survey within the study, approximately 80 percent of its respondents have experienced door-related issues in either every or most projects. Furthermore, several points of interest are identified as problematic regarding the planning and installation of doors, such as challenges with the storing of knowledge, insufficiently formulated demands, and conflicting functions. These points of interest are combined with established theories within, among other areas, project management and communication. The study resulted in two discussions regarding the handling of doors; the development of digital tools and the establishment of a new consulting role, coordinating the process behind planning and installations of doors. Implications: The door and its surrounding environment depend on many components and professionals. It makes up an intricate detail from early planning to final installation which full extent risks to elude the many actors involved. Furthermore, the importance of the area is often neglected and lack central coordination in project management. To counteract this complexity, the planning regarding doors must be prioritized early in the process and all affected actors should be involved. Limitations: The study is limited to work sets and routines associated with the planning process and its consequences in the context of the production process. Thus, the component production and procurement process, construction supervision and service and management process are not included in the study. Furthermore, the explorative nature of this case study partially amounts to new information that has not been confirmed in previous studies. As the study is achieved using responses from interviews and a survey, the data presented is based on people’s perception and experience of reality.

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning. Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats. Till viss del har även samordningen undersökts i sin helhet för att ge en klarare bild av hur resurser fördelas i ett projekt. Två stycken referensprojekt har legat till grund för detta arbete, varav ett enbart använts för att få en tydligare bild av 3D- samordning i verklig mening och inte enbart genom de litteraturstudier som gjorts på området. 3D- samordning utgör endast en liten del av detta examensarbete. Litteraturstudier har även genomförts av hur visuell planering fungerar under projekt i byggbranschen. Huvudsakligen har arbetet baserats på referensprojekt A som tydligt beskrivs under kapitel 2 - nulägesbeskrivning. Via detta projekt har fakta samlats in genom omfattande intervjuer med projektledare och konsulter, enkätundersökning och iakttagelser av det dagliga arbetet. Målet har varit att få en så tydlig bild som möjligt av hur installationssamordningen går till i dagsläget för att kunna hitta brister och därefter diskutera fram vilka förbättringar som är möjliga att genomföra. Referensprojekt A styrs av en samordnad generalentreprenad vilket givetvis påverkar samordningens uppbyggnad. Inga undersökningar har genomförts av övriga entreprenadformer inom ramen för detta examensarbete. Samordningen påverkas av resurser som läggs på projektets olika faser i form av tid och pengar. Undersökningar av hur tidplaner används i styrningen av projektet har därför gjorts genom intervjuer. Informationsflödet mellan olika aktörer och utskick av ändringar via PM har även undersökts närmare. Försök har även gjorts till att uppskatta ÄTA- kostnader som uppstår pga. samordningsmissar, något som visat sig vara svårare. Konsulterna har även fått frågan om vilka deras olika behov är och i vilka mjukvaror de själva arbetar under projekteringen. Slutligen har projektledare och konsulter fått ge sina egna förslag på förbättringar av samordningen. Samtliga resultat av den empiriska datainsamlingen presenteras under kapitel 4 - faktainsamling. / This report has been carried out as a bachelor’s thesis within the degree program "Constructional Engineering and Economics (TIBEA)" at the Royal Intitute of Technology in Haninge / Stockholm. The work was commissioned by Bengt Dahlgren AB in collaboration with a project manager at the company. The purpose of this report has been to investigate and improve the communication and coordination within the project-state of installations. It would be impossible to cover all aspects of the installation coordination during the short time given for this thesis. Therefore the issues put forward during the introductory pages of this paper has been limited down in order to get primarily at those aspects considered important and raise them for investigation. During the work process and through the analysis of the empirical data collection made, conclusions about the nature of installation coordination have been reached. To some extent, even the broader aspects of coordination have been looked at. The purpose of this has been to give a clearer picture of how resources are allocated for a project. Two reference projects have been the basis for this work. One of them has only been used to get a brighter picture of "3D-coordination", in a real world project, unlike the literature studies made on the subject. Also, "3D-coordination" is only supposed to be a small part of this thesis. In general, this thesis is based on reference project A, which is clearly described in chapter 2 - Nulägesbeskrivning (eng. Description of current situation). At this project, facts have been gathered through extensive interviews with project managers and consultants, surveys and observations of their daily work. The goal has been to get as clear of a picture as possible of how the installation coordination works today and thereby be able to pin point flaws and discuss what improvements that can be done. Reference project A is controlled by a coordinated "Design-Bid-Build" (DBB), which of course affects the coordination structure. No studies have been conducted in other forms of contract in the context of this thesis. Coordination is affected by the resources spent on the projects different phases in terms of time and money. Investigations of how different schedules are used in the management of the project have therefore been made through interviews. The flow of information between different participants in the project and the use of PMs to inform of changes has been closely looked at. Attempts have also been made to estimate the ÄTA-costs (Change costs, or non recurring costs due to changes) that arise due to flaws in the coordination, something that has shown to be hard. The consultants have also been asked the question of what their different needs in the project are and in what software’s they’re working. Finally, project managers and consultants were giving their own suggestions to improve coordination. All the results of the empirical data collection are presented in chapter 4 - Faktainsamling (eng. Fact collecting).

Organizational growth poses new challenges for top management. In small organizations, coordination and communication is spontaneous and require little structure to be efficient. However, as the organization grows, the increased number of individuals requires a larger amount of coordination and communication. In this study, our purpose is to increase understanding of why growing companies are experiencing challenges with coordination as well as to increase organizational control. To fulfill this, we study one organization in particular. In order to find a sustainable solution, we investigate why these challenges are experienced. We argue that addressing the underlying causes for experiencing these challenges is the most effective solution in the way that it ensures that the same challenges do not recur. Therefore, the relationship between the challenges that are articulated by the organization and the underlying causes for the challenges is central to our study. Our study shows that our object of study would benefit from an increased internal focus to enable for long-term growth. This finding supports several existing models for organizational growth. Our object of study currently employs few systematized internal processes and is in need of further systematization with regards to several aspects, such as strategy development and implementation and organizational control. Our study further shows that a lack of systematization on a managerial level leads to ambiguities that are translated to the operational level. This explains the discrepancies between the challenges that are expressed by the organization and their underlying causes. / Organisatorisk tillväxt innebär nya utmaningar för företagsledningen. I små organisationer sker koordination och kommunikation spontant och kräver inte särskilt mycket struktur för att vara effektiv. När organisationen växer, gör emellertid det ökade antalet individer så att mer koordination och kommunikation behövs. Vårt syfte med denna studie är att öka förståelse för varför växande företag upplever utmaningar med koordination samt att öka organisatorisk kontroll. För att uppnå detta studerar vi en specifik organisation. För att hitta en hållbar lösning, så undersöker vi varför dessa utmaningar upplevs. Vi menar att detta är den mest effektiva lösningen på så sätt att man genom att adressera de underliggande orsakerna till att utmaningarna upplevs kan säkerställa att samma utmaningar inte återuppstår vid ett senare tillfälle. Således blir kopplingen mellan de utmaningar som artikuleras av organisationen och dess underliggande orsaker en central del i vår studie. Vår studie visar på att vårt fallföretag skulle gynnas av ett ökat internt fokus. Detta ökade interna fokus skulle möjliggöra för långsiktig tillväxt. Denna upptäckt stödjer flertalet befintliga modeller för organisatorisk tillväxt. Vårt fallföretag har i nuläget få systematiserade interna processer och är i behov av ökad systematisering utav flera aspekter, bland annat strategiarbete och organisatorisk kontroll. Vår studie visar även att en bristande systematisering på ledningsnivå leder till tvetydigheter som fortplantar sig till den operationella nivån. Detta förklarar diskrepansen mellan de utmaningar som artikuleras av organisationen och dess underliggande orsaker.

Den här studien undersöker yrkesverksamma teckenspråkstolkars syn på likheter och skillnader mellan på-platstolkning och distanstolkning. Undersökningen behandlar också samordning och teckenspråkstolkars uppfattning av begreppet. Materialet består av videoinspelade intervjuer som sedan analyserats utifrån uppsatsens frågeställningar. Teckenspråket är ett visuellt språk och innehåller på så vis grammatiska delar som inte återfinns i talat språk, exempelvis teckenrummet framför den som tecknar. I denna studie undersöks vad som förändras i tolkningen när det sker via en skärm och på så vis blir tvådimensionellt i stället för tredimensionellt för mottagaren. Även påverkan på tolkningen av att tolkanvändarna inte befinner sig i samma fysiska rum som tolken tas upp i undersökningen. Resultatet visar att distanstolkning begränsar teckenspråkets referenssystem i det tredimensionella rummet, men även användandet av kroppsspråket i ett tolkmedierat samtal. Vid på-platstolkning kan tolken vrida sig mot en tolkanvändare för att diskret få kontakt med denne, men vid tolkning på distans fungerar inte denna kroppsliga orientering som resurs på samma sätt med tanke på att skärmen är tvådimensionell och att tolkanvändaren inte befinner sig i samma rum som tolken. / This study examines professional sign language interpreters view on similarities and differences between interpreting on site and remote interpreting. The study also examines coordination and the understanding of the word by sign language interpreters. The material for this study consists of videorecorded interviews which have been analysed based on the study’s research questions. Sign language is a visual language and therefore has grammatical differences to spoken language, for example the signing space in front of the person signing. This study examines what parts of interpreting that change when it is performed remotely and therefore becomes two- instead of three-dimensional for the recipient. The study also investigates how the interpreting is affected when the interpreter users are not in the same physical room as the interpreter. The results show that remote interpreting limits the reference system as well as how bodily orientation is used as a resource in an interpreted conversation. The interpreter can turn towards an interpreter user during on-site interpreting in order to get their attention discreetly, however, in remote interpreting this body turn does not work in the same way, seeing as the screen is two dimensional and that the interpreter user is not in the same physical room as the interpreter.

Bakgrund: Budget är en av de centrala delarna inom ekonomistyrning och är vanligt förekommande i många företag. Trots det finns missnöje med budgeten kring att den är tidskrävande och det är svårt att förutspå framtiden. Inte minst i en så pass snabbt föränderlig och oförutsägbar bransch som transport- och logistikföretag tillhör. Från missnöjet uppkom konceptet med budgetlös styrning, som bygger på prognoser och andra tillvägagångssätt för kontroller. Trots missnöjet använder sig företag fortfarande ofta av ett traditionellt budgetsystem, vilket väcker frågetecken kring varför det är så.    Syfte: Uppsatsens syfte baseras på undersökningar om hur budgetarbetet inom transport- och logistikföretag har påverkats av nya omständigheter i omvärlden. Det kommer utredas om det traditionella budgetsystemet numera präglas av icke budgetsystem inom ramarna för budgetlös styrning. Resultaten av denna uppsats ska sedan kunna vara en grund för andra företag att dra lärdom av och bidra med ytterligare ett synsätt för utvecklingen av budget.   Metod: För att genomföra studien har vi valt att använda oss av ett kvalitativt synsätt med semistrukturerade intervjuer. Fem personer med någon form av ekonomiansvar från fem företag med olika storlek och geografisk utbredning har intervjuats med frågor om deras ekonomistyrning, med fokus på budgeten.      Slutsats: Den slutsats som går att dra från studien är att många företag använder sig av budget. Flera av dem har implementerat kompletteringar som går att kopplas till det budgetlösa styrsättet, men har inte övergett budgeten helt. Det finns ett generellt missnöje med budgetprocessen hos respondenterna, men konceptet budgetlös styrning är förbisett, eftersom få vet vad det skulle innebära i praktiken. / Background: Budget is one of the central aspects in financial management and is used in many organizations. Although, there is a lot of dissatisfaction with the process concerning the amount of time it takes and it is difficult to predict the future. Not at least in an industry so rapidly changing and unpredictable as transport and logistics. Based on this dissatisfaction, the concept of beyond budgeting arised. Beyond budgeting focuses more on forecasts and other forms of control. Despite this dissatisfaction, organizations and companies still use the traditional budgeting systems, and the question is why that is.    Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether budgeting processes in companies in the transport and logistics industry have been affected by new circumstances in the world. It will be investigated if the traditional budgeting systems has been characterized with the beyond budgeting ideas. The results of this study will later on be a base for other companies to learn from and contribute with a new approach for the development of budget.    Method: To complete this study we have chosen the use of a qualitative approach with semi structured interviews. Five people with some kind of financial responsibility from five companies of different sizes and geographical distribution have been interviewed with questions about their financial management, with focus on the budget.    Conclusion: The conclusion drawn from this study is that many companies use budgets. Some of them have implemented improvements which can be connected to beyond budgeting, but the budget has not been completely abandoned. There is a general dissatisfaction regarding the budget process among the respondents, but the concept beyond budgeting is overlooked, since few of them do not know how it would be involved in practice.

This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees. / Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare.  Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.

Under det kalla kriget byggde Sverige upp ett omfattande totalförsvar med såväl en militär som en civil befälhavare. Efter murens fall har dock den svenska krisledningsmodellen ändrats och kan i dag anses annorlunda jämfört med många andra länder. Den svenska modellen bygger i mångt och mycket på tre ledningsnivåer (lokal, regional och nationell) med ett flertal aktörer som i princip inte har någon bestämmanderätt över andra. Detta innebär att en organisation med mandat att leda andra myndigheter inte finns. Med hjälp av ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna ska myndigheterna enbart samordna genom samverkan.  Under COVID-19 ställdes den svenska krisledningsmodellen på sin spetts kopplat till den nationella kris som pandemin utgjorde. Det har under pandemin riktats kritik mot principerna och regeringens förmåga att ansvara för det centrala ledarskapet vad gäller krisledning. Frågor om krisledningens grundprinciper och regeringens centrala ledarskap täckte krisledningsbehovet, hur det ledarskapet bedrevs samt om det var effektivt har därför diskuterats. Uppsatsens resultat påvisar att det svenska krisledningssystemet, dess egenheter och förmåga att hantera en stor nationell kris haft vissa utmaningar. Ansvarsprincipen har stundtals begränsat vissa myndigheters agerande och regeringen valde att inte axla det centrala ledarskapet då en underställd myndighet valde att inte agera. Studien föreslår bland annat att en så kallad försiktighetsprincip bör införas, att lagrummet ändras så det ger centralmakten större befogenheter i kriser samt att landets myndigheter inordnas geografiskt på ett likartat sätt.

Multi-agent information gathering (MA-IG) enables autonomous robots to cooperatively collect information in an unfamiliar area. In some scenarios, the focus is on gathering the true mapping of a physical quantity such as temperature or magnetic field. This thesis proposes a computationally efficient algorithm known as multi-agent RRT-clustered Stackelberg game (MA-RRTc-SG) to solve MA-IG. During exploration, measurements are taken along robot paths to update the belief of a Gaussian process (GP), which gives a continuous estimation of the physical process. To seek informative paths, agents first resort to self-planning: one individually generates a number of choices using sampling-based algorithms and preserves informative ones. Then, paths from different robots are combined and investigated based on a multi-player Stackelberg game. The Stackelberg game ensures robots select the combination of paths that yield maximum system reward. The reward function plays an important role in the aforementioned two steps. In our work, robots are awarded for selecting informative paths and punished for hazardous movements and large control inputs. In experiments, we first conduct variation studies to investigate the influence of key parameters in the proposed algorithm. Then, the algorithm is tested in a simulation case to map the radiation intensity in a nuclear plant. Results show that using our algorithm, robots are able to collect information in an efficient and cooperative way compared to random exploration. / Multi-agent informationsinsamling gör det möjligt för autonoma robotar att samarbeta samla in information i ett okänt område. I vissa scenarier ligger fokus på att samla in den verkliga kartläggningen av en fysisk storhet som temperatur eller magnetfält. Den här avhandlingen föreslår en beräkningseffektiv algoritm som kallas multi-agent RRT-clustered Stackelberg game (MA-RRTc-SG) för att lösa multi-agent informationsinsamling. Under prospektering görs mätningar längs robotbanor för att uppdatera tron på en Gaussisk process, vilket ger en kontinuerlig uppskattning av den fysiska processen. För att söka informativa vägar tillgriper agenter först självplanering: man genererar individuellt ett antal val med hjälp av samplingsbaserade algoritmer och bevarar informativa. Sedan kombineras och undersöks vägar från olika robotar utifrån en Stackelberg spel för flera spelare. Stackelberg spelet säkerställer att robotar väljer kombinationen av vägar som ger maximal systembelöning. Belöningsfunktionen spelar en viktig roll i de ovan nämnda två stegen. I vårt arbete belönas robotar för att välja informativa vägar och straffas för osäkra rörelser och stora kontrollingångar. I experiment genomför vi först variationsstudier för att undersöka inverkan av nyckelparametrar i den föreslagna algoritmen. Därefter testas algoritmen i ett simuleringsfall för att kartlägga strålningsintensiteten i ett kärnkraftverk. Resultaten visar att med vår algoritm kan robotar samla in information på ett effektivt och samarbetssätt jämfört med slumpmässig utforskning.

Just nu pågår många exploateringsprojekt runtomkring Stockholm, där den vanligaste arbetsformen är samverkansprojekt. För att markägarna (oftast en kommun) ska få ihop ekonomin behöver flera byggprojekt genomföras parallellt med varandra inom exploateringsområdet. Denna rapport har analyserat hur arbetsmiljö i ett sådant samverkansprojekt kan säkerställas samt utmaningar för rollen BAS-U (byggarbetsmiljösamordnare under utförande), då det saknas tidigare studier angående BASU:s roll för arbetsmiljöarbetet i ett projekt med pågående sidoentreprenader. En fallstudie utfördes genom kartläggning av begreppet samverkansprojekt och BAS-U:s roll med avseende arbetsmiljö, fyra intervjuer med projektledningen samt information från interna dokument för att få en ökad förståelse för situationen för entreprenören. Även information från Arbetsmiljöverket har använts och arbetsmiljölagen har varit en viktig grund för studien. Resultatet visade att det krävs mer av alla som är inblandade i projekt av denna storlek för att hålla en bra arbetsmiljö. Det är viktigt att se till att alla parter respekterar komplexiteten i samverkansprojektet och vilket ansvar som läggs på en BAS-U, framför allt i tidiga skeden när de flesta rutiner införs. Det gäller att ha tilltro, samarbetsvilja och god kommunikation. Det kan vara fördelaktigt att dela upp rollerna BAS-U och produktionschef mellan två personer och det är även viktigt att ha samordningsmöten mellan de olika aktörernas BAS-U för att minska konflikter på byggarbetsplatsen. Sammanfattningsvis, när det är många aktörer på en liten yta är en bra projektering och god kommunikation A och O för ett lyckat resultat. Det finns mycket kunskap och erfarenhet i branschen så med rätt inställning går det att bygga kostnadseffektivt utan att kompromissa en säker arbetsmiljö. / In Stockholm there are many urban development projects ongoing, and the most commonwork form is partnering contract. To ensure the economy the landowner (often a municipality)need to have multiple projects working parallel with each other inside the exploitation area.This report analyzed how the working environment in partnering can be ensured and thechallenges for the role of BAS-U with surrounding construction projects.A case study was made by mapping the meaning of partnering and the role of BAS-Uregarding the work environment. Four interviews were completed with the management andinternal documents were reviewed to get a higher understanding of the entrepreneur in theproject. Also information from the Swedish Work Environment Authority and the SwedishWork Environment Act has been important foundations for the case study.The results shows that more is required from everyone involved in the project to keep a goodworking environment in a project of this size. It is important that all parts respect thecomplexity of partnering and the responsibility a BAS-U must take, especially in the earlystages where most of the routines establishes. To be successful in a partnering there need tobe trust, willingness to cooperate and good communication. Preferably the roles of BAS-Uand Production Manager should be divided between two persons. It is also important to havea coordination meeting between the different actors’ BAS-U to minimize the risk of conflictsat the construction site.To summarize, when there are many actors on a small area, a good project planning andcommunication is everything. There is a lot of knowledge and experience in the buildingindustry, so with the right mindset it is possible to build cost-effectively without having tocompromise the working environment.

Inledning  Denna studie undersöker effekten av den brottsförebyggande metoden "Effektiv samordning för trygghet" (EST) i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping. Bakgrunden till studien är Klockaretorpets borttagning från listan över utsatta områden 2021 och behovet av att förstå de bakomliggande faktorerna till denna förbättring.  Metod Studien använder en mixad metod. Kvantitativa data samlades in från brottsstatistik för perioden 2015–2021, medan kvalitativa data erhölls genom intervjuer med nyckelpersoner involverade i det brottsförebyggande arbetet i Klockaretorpet. Den kvantitativa analysen fokuserar på trender i brottsfrekvensen, medan den kvalitativa delen undersöker uppfattningar om metodens effektivitet.  Resultat  Resultaten indikerar en korrelation mellan brottsförebyggande åtgärder i samverkan med lokalsamhället och minskad brottslighet inom narkotikarelaterad brottslighet. Narkotikabrottsligheten har enligt statistik och intervjumaterial minskat i Klockaretorpet under åren 2015–2021 och den minskande trenden är statistiskt signifikant. För övrig brottslighet är de minskande trenderna inte lika tydliga, brott mot person är en kategori brott där trenden är motsatt och brottsfrekvensen har ökat något. I intervjuerna framkommer ett antal åtgärder mot narkotikaförsäljning som kan ha bidragit till den minskade narkotikabrottsligheten. Dessa är situationella insatser, som ökad närvaro av polis och väktare, förändring av den fysiska miljön samt att allmänheten vistas i området frekvent.  Diskussion  Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om brottsprevention och EST-metodens teoretiska ramverk. De statistiska trender som ses i resultatdelen ställs också i relation till officiell brottsstatistik. Studien identifierar även utmaningar såsom bristande långsiktighet och behovet av kontinuerligt engagemang från alla samverkansparter samt diskuterar svårigheter kopplat till att säkerställa långsiktigt metodiskt arbete. Slutsatser Studien konkluderar att EST-metoden sannolikt har bidragit till minskad brottslighet i Klockaretorpet vad gäller narkotikabrott. Framgångsfaktorerna har identifierats som ett brottsförebyggande arbete baserat på konkreta åtgärder, som är förankrat i lokalsamhället och där samverkan mellan de deltagande parterna fungerar.