Inledning: Att känna sig trygg i sin vardag och i sin stad eller bostadsområde är viktigt för de allra flesta. Samtidigt kan ett tryggt och välfungerande samhälle fungera som en motståndskraft mot yttre negativ påverkan. Upplevelsen av otrygghet och risken för att utsättas för brott i samhället har under de senaste decenniet ökat, vilket inte bara kostar samhället enorma kostnader i eftervård utan resulterar även i både fysiska och psykiska följder för de som drabbas. I juli 2023 träder en lag i kraft som lägger ansvaret för brottsförebyggande arbete och samverkan på kommunen tillsammans med polisen. Samtidigt har en ny metod för kunskapsbaserat och systematiskt arbete tagits fram, Effektiv samordning för trygghet – EST. Metoden ska verka som ett stöd för kommuner och polisen att skapa samverkan med relevanta aktörer samt få en bättre lägesbild av läget i kommunen. I Västmanlands län introducerades metoden 2018 och har implementerats i flera kommuner. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kommun och polis i tre kommuner i Västmanlands län har implementerat EST-metoden, samt vilka barriärer och facilitatorer som påverkar lokal samverkan och samordning inom EST-metoden. Metod: Studien är en processutvärdering med en kvalitativ multipel fallstudiedesign som utgår från en induktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys där innehållet analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Urval av intervjupersoner och dokumentation har skett genom ett generiskt målstyrt urval med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Teoretiska utgångspunkter för jämförelse mellan teori och empiri har Consolidated Framework for Implementation Research och Cochranes m.fl. (2009) ramverk använts. Resultat: Studiens resultat påvisar att implementeringen av EST-metoden skiljer sig mellan de tre studerade kommunerna. Där den större kommunen implementerat metoden i mindre geografiska områden medan det i de mindre kommunerna genomsyrar allt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare framkommer att faktorer så som extern och internt stöd, nätverkande och utbildning fungerat som facilitatorer för implementeringen av EST-metoden. Fyra framträdande barriärer som framkommit är brist på ekonomi, tid, personal och kunskap. Slutsats: EST-metoden har implementerats på olika sätt i olika kommuner då det inte finns någon ”one size fits all”. En annan slutsats är att metoder som ska implementeras behöver vara flexibla samt att det är viktigt att det finns både kunskap internt och externt vad gäller brottsförebyggande arbete och EST-metoden. Studien påvisar också att det behövs mer studier inom implementeringsforskningen för att få ökad förståelse för barriärer och facilitatorer. / Introduction: Feeling safe in your everyday life and in your city or residential area is important for most of us. At the same time, a safe and well-functioning society can act as a force of resistance against external negative impact. The perception of insecurity and the fear of being exposed to crime in society has increased over the past decade, which not only renders enormous costs for society in aftercare, but also generates both physical and psychological consequences for those affected. A law will be enforced in July 2023 that puts the responsibility of crime prevention and cooperation on the municipality and the police. Since 2016 a new method for knowledge-based and systematic crime prevention, Effektiv Samordning för Trygghet – EST, has been developed. The method is meant to act as a support for municipalities and the police to create cooperation with relevant actors and to get a better picture of the situation in the municipality. In the county of Västmanland, the method was introduced in 2018 and has been implemented in several municipalities. Purpose: The study aims to investigate how three different municipalities and local police in Västmanland County have implemented the EST-method, as well as which barriers and facilitators affect local cooperation and coordination within the EST-method. Method: The study is a process evaluation with a qualitative multiple case study design based on an inductive approach. Data collection was done through semi-structured interviews and document analysis and then analysed by qualitative content analysis. Sampling of interviewees and documents was done by generic goal-directed selection using inclusion and exclusion criteria. The Consolidated Framework for Implementation Research and Cochrane’s et al. (2009) framework acted as a theoretical starting point for comparison between theory and empirical study. Results: The results of the study show that the implementation of the EST-method differs between the municipalities in question, where the larger municipality has implemented the method in smaller areas, while in the smaller municipalities it permeates all crime prevention and safety promotion interventions. Furthermore, it appears that factors such as external and internal support, networking and education functioned as facilitators, while lack of finances, time, personnel and knowledge is seen as four prominent barriers for a successful implementation. Conclusion: The EST-method has been implemented in different ways in different municipalities as there is no “one size fits all”. Another conclusion is that methods to be implemented need to be flexible and that it is important that there is both internal and external knowledge regarding crime prevention and the EST-method. The study also shows that more studies are needed regarding implementation research in order to gain an increased understanding of barriers and facilitators for implementation of interventions and methods.

Syfte – Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala tidsbokningar i sjukvården används i nuläget, identifiera brister och ta fram förbättringsförslag för att skapa en effektivare tidsbokningsprocess. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Hur används digitala tidsbokningar i nuläget? 2. Vilka brister finns det i den digitala tidsbokningsprocessen som påverkar effektiviteten? 3. Hur kan den nuvarande digitala tidsbokningsprocessen effektiviseras? Metod – För att kunna uppnå studiens syfte har en fallstudie genomförts på kvinnohälsovården i Jönköping. Fallstudien bestod utav deltagande observationer och dokumentstudier. Även en litteraturstudie har genomförts vilket har legat till grund för det teoretiska ramverket som använts för analys av empiriska data. Resultat – I studien framkom det att kvinnohälsovården till viss del använder sig av digitala tidsbokningar. Fyra brister identifieras i tidsbokningsprocessen som påverkade effektiviteten. Dessa var schemaläggning, begränsat utbud på 1177, bristande användning av prognoser samt samordning. Efter att dessa brister identifierats kunde tre förbättringsförslag formuleras med syfte till att effektivisera tidsbokningsprocessen. Det första förbättringsförslaget gäller ett utökat utbud av tillgängliga tider på 1177. Det andra förbättringsförslaget handlar om hur prognoser kan användas i större utsträckning vid schemaläggning och planering av tillgängliga tider på 1177. Slutligen handlar det tredje förbättringsförslaget om hur en större samordning kan bidra till minskad tid för administration för barnmorskorna. Implikationer – I studien har brister identifierats och förbättringsförslag har tagits fram gällande hur tidsbokningsprocessen ska effektiviseras. Genom användning av förbättringsförslagen kan verksamheten bli mer samordnad och med hjälp av prognoser kunna tillgodose den efterfrågan som finns. Förbättringsförslagen skulle innebära nya arbetsrutiner för kvinnohälsovården. Ingen ny teori har skapats utifrån studien då den är baserad på redan existerande teori. Begränsningar – Studien utfördes endast på ett fallföretag vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Förbättringsförslagen gällande hur tidsbokningsprocessen kan effektiviseras har enbart beskrivits på ett teoretiskt plan och inte testats i praktiken. Studien har även främst varit av kvalitativ karaktär vilket medför att inga mätningar har gjorts gällande hur förbättringsförslagen har bidragit till en effektivare tidsbokningsprocess. / Purpose – The purpose with this study is to chart the using of digital appointment bookings in the health care, identify deficits and to generate suggestions for improvements for a more efficient process regarding appointment bookings. To fulfil the purpose three research questions have been formulated: 1. How are digital appointment bookings currently being used? 2. What deficits are there in the digital appointment booking process that affects the efficiency? 3. In what way can the current digital appointment booking process be more efficient? Method – To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at women’s health care in Jönköping. The case study consisted of participatory observations and document studies. A literature review was also conducted to establish the theoretical framework that was used to analyze the empirical data. Findings – The study showed that digital appointment bookings are partly being used in the women’s health care. Four deficits that affected the appointment booking process were identified. The deficits were scheduling, a limited supply of appointments at 1177, limited using of forecasts in the scheduling and planning of appointments and lack of coordination. Once these deficits were identified, three suggestions for improvements to a more efficient appointment booking process were formulated. The first suggestion was to extend the supply of appointments at 1177. The second suggestion was regarding how forecasts can be used for scheduling and planning of appointments at 1177 in a greater extent. Lastly, the third suggestion mentioned how a greater use of coordination can contribute to reduced administration for the midwives. Implications – The study identified deficits and suggestions for improvements regarding how the appointment booking process can become more efficient. By using the suggestions, the organization can become more coordinated and by using forecasts be able to meet the demand. The suggestions for improvements would lead to new work procedures for the women´s health care. No additional research has been developed through this study as it was based on already existing theories. Limitations – the study was only executed at one case company which can affect how generalized the results are. The suggestions for improvement regarding how the appointment booking process can become more efficient are only described in the theory and have not been tested in the reality. The study has mainly been a qualitative research which means that no measurements has been performed regarding on how the suggestions for improvements would lead to a more efficient appointment booking process.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes. Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp. I samma veva uppstod en insikt om att behovet att föra in förebyggande underhåll i större omfattning var stort. Med tanke på de kunskaper författarna införskaffat sig under sin utbildning gällande förebyggande underhåll, var det lite av en chock att upptäcka hur underhållet på järnvägen sköts tidigare. Järnvägsaktörer med olika verksamheter på järnvägen, är formellt oberoende av varandra för att uppnå en fungerande järnväg och därmed en utökad samverkan. Dialog och samverkan var två nyckelord som ofta förekom och en idé om att införa rutiner för en utökad samverkan i form av dialog, antogs kunna vara början till en lösning på problematiken.  När arbetet med rapporten fortlöpte, upptäckte författarna att järnvägsbranschen är en bransch under en pågående förnyelse. Ett förbättringsarbete pågår i form av renodlade roller på riksdagens beslut nu i år och Forum för Framkomlighet (FFF) är ett forum som arbetar för just en utökad samverkan. I forumet träffas beställare, entreprenörer och trafikutövare för att genom dialog uppnå en utökad samverkan, där det första mötet inträffade i april nu i år.  En hel del har hänt under rapportens gång och författarna har utvecklat en samverkansstrategi i bästa mån utefter befintliga förutsättningar för att strategin ska vara applicerbar. Strategin är uppdelad i tre faser för att införas successivt, där Fas 3 innebär en samverkan över ett helt distrikt. Det om något, är en total samverkan. / During the writers literature study they received a clearer perception of the problematics that is embossed in the Railway industry. Several larger reorganisations had created an industry with unclear responsibilities and unclear roles resulting in several protracted litigations between the client and the contractor. The mood was described as bleak and compromises between the operators did not occur by the necessary means, the operators mostly considered only their own activities in the industry. A change had to be done. This report is limited to three key operators with connections to the maintenance on the railway. These key operators are: the client, the contractor and the transport operator. The report focuses on the all too reoccurring corrective maintenance those results in traffic-disturbances and traffic-stops. In the same time an insight occurred that a large need for implementing a preventive maintenance on a larger scale existed. Considering the knowledge the writers had acquired during their education about preventive maintenance, it slightly shocked them to see how the railway maintenance was carried out on the railway. Different operators in different organisations on the railway are dependant of each other to accomplish a functional railway, thus an increased interaction between the operators is achievable. Dialogue and interaction were two keywords that often reoccurred and the idea to, by an increased dialogue, introduce routines for an extended interaction was considered being a first step to solving the issues that exists on the railway. During the writers work on this report, they discovered that the railway industry is an industry under renewal. A process for improvement is currently going on, in the form of purer roles which was carried on after a decision was made by the Parliament of Sweden. The Forum for Accessibility (FFF) is a forum, which had their first meeting in April this year, they are currently working on increasing the interaction on the railway. In this forum the client, contractors and transport operators form a dialogue to achieve this increased interaction between one and another. A lot has happened during the writers work on this report and they have developed an interaction-strategy in the best way possible to make this strategy applicable considering the current conditions on the railway today.

Problem finns inom hälso- och sjukvårdens hantering av sjukskrivningsärenden och har visat sig vara extra stora inom primärvården. Många sjukskrivningar löper risk att bli långvariga, rehabiliteringsärenden drar ut på tiden och missförstånd uppstår mellan patienter och myndigheter samt myndigheter emellan. Mellan 1 september 2009 och 31 maj 2011 har man på Gotland bedrivit ett projekt med syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen med hjälp av Rehabkoordinator i primärvården. Denna studie utgör den kvalitativa utvärderingen utav projektet. Syftet med denna studie var att utvärdera om sjukskrivningsprocessen har underlättats för de samverkande aktörerna och för patienter efter inrättandet av Rehabkoordinator. Detta har genomförts genom en explorativ metod genom intervjuer och enkät.   I studien beskrivs och analyseras införandet av Rehabkoordinator som ett förbindelseorgan mellan primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten för bättre samordning kring patienter. Resultatet av studien visar att merparten av aktörerna upplever arbetsformen som positiv och gynnar samarbete och samordning vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktörerna upplever att processen, effektiviteten och kvalitén i arbetet runt patienten har förbättrats. Kommunikationen och samordningen mellan berörda aktörer har underlättats och den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats även om det framgår att det är för lite resurser för rehabiliteringssamverkan.   Patienterna upplever det positivt med Rehabkoordinatorns stödjande, förmedlande och koordinerande insatser vilket ses vara en framgångsfaktor för patienten. Majoriteten känner att de blivit respektfullt bemötta, känt sig delaktiga i sin rehabilitering samt fått det stöd och den information som de behövde av Rehabkoordinatorn.   Studien visar också att merparten av aktörerna har funnit fungerande rutiner för sin arbetsform och samverkan. Kvarstående hinder tycks bero på framförallt organisatoriska faktorer som till exempel förankring av verksamheten i de samverkande organisationerna, kunskap och kommunikation om och mellan olika professioner och organisationer, samt incitament och legitimitet för deltagande i rehabiliteringssamverkan. / The identified problems within the health care management concerning cases of sickness have proven to be particularly severe in the area of primary care. A large number of sick leaves are at risk of being long term, cases of rehabilitation drags on, and misunderstandings occur both between authorities and patients, and authorities. Between 1 September 2009 and 31 May 2011 Gotland has pursued a project with the intention to streamline the process of sick leave with the help of a Rehab coordinator in primary care. This study is the qualitative evaluation of the project. The aim of this study was to evaluate whether the process of sick leave have been facilitated both for the interacting actors and for the patients, after the establishment of the Rehab coordinator. This has been implemented through an exploratory approach through interviews and questionnaires.   This study describes and analyzes the introduction of a Rehab coordinator as a liaison body between primary care, social insurance, employment service and social services for a better coordination concerning the patients. The results of this study show that the majority of actors experience that the method is positive and benefits cooperation and coordination of vocational rehabilitation. The actors feel that the process, the efficiency and the quality of work around the patient has improved. The communication and coordination between actors have been facilitated and the psychosocial work environment has improved, although it is clear the there are not enough resources for the rehabilitation agreement.   The patients finds the support, the mediating and coordinating actions of the rehab coordinator positive, which is considered a factor of success to the patient. The majority feel they have been met with respect, felt involved in their rehabilitation and received the support and information they needed by the Rehab coordinator.    The study also shows that majority of the actors have found successful routines to support their method of work and collaboration. The remaining obstacle appeared to be particular organizational factors for example the anchoring of activities for the collaborating organizations, knowledge and communication about and between different professions and organizations, as well as incentives and legitimacy for participation in the rehabilitation agreement.

In sign-language interpreting and conference interpreting it is common for interpreters to work in pairs and well-established norms exist for how that cooperation is carried out. Working in pairs is becoming more common in Swedish courts for spoken language interpreting. Yet how court interpreters collaborate in these situations is not well described. This study, based on 29 hours of audio-files, examines how interpreters working in English and Swedish cooperate during consecutive interpreting when defendants are questioned in Swedish courts. Using Goffman’s terms, the interpreters can be said to be either ratified or bystander at any given point. Five types of cooperation were identified. Two show prompted support - the ratified interpreter either explicitly asks for support or her communicative behaviour makes the bystander conclude that support is needed, two show how the bystander interpreter self-selects to provide support. The fifth covers situations when a bystander interpreter is using non-renditions to explicitly coordinate the interaction. The study can confirm that interpreters are more noticeable in the courtroom than the traditional view of a good interpreter allows. It also shows how a team of two interpreters together can solve communicative problems related to the interpreter’s parallel tasks of translating and coordinating. / Inom teckenspråkstolkning och konferenstolkning är det vanligt att två eller fler tolkar arbetar tillsammans. Det finns väletablerade normer för hur samarbetet ska genomföras. Svenska domstolar anlitar ibland två tolkar till uppdrag i talade språk, men det saknas forskning om hur domstolstolkar samarbetar. Föreliggande studie, baserad på 29 timmar inspelat material undersöker på vilket sätt tolkar med engelska som arbetsspråk samarbetar vid konsekutivtolkning av förhör med tilltalade i svenska domstolar. Med Goffmans terminologi kan tolkarna sägas vara antingen ratified eller bystander vid varje given tidpunkt. Studien identifierar fem typer av samarbeten. Två av dem innefattar efterfrågat stöd där tolken som är ratified antingen ber om stöd eller agerar kommunikativt på ett sätt som får tolken som är bystander att dra slutsatsen att stöd behövs. Två andra kategorier beskriver situationer där tolken som är bystander tar initiativ att erbjuda en rättelse eller ett tillägg. Den femte kategorin täcker situationer där en tolk som är bystander använder sig av icke-återgivningar för att explicit samordna interaktionen. Studien bekräftar att tolkar tar mer plats i en rättssal än vad den gängse uppfattningen är, men också att samarbetande tolkar för det mesta smidigt löser kommunikativa problem relaterade till tolkens två parallella praktiker, att översätta och samordna.

Studiens syfte är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom vuxenutbildningens utbildning i svenska för invandrare (sfi) verkar tillsammans inom ramarna för verksamheten. Genom individuella intervjuer framkommer möjligheter och svårigheter. Empiri har bearbetats genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är en modell om samarbete, samordning och samverkan genom olika grader av vertikal respektive horisontal integrering av styrningsmekanismer och frivilliga initiativ. Resultatet visar att det förekommer en mängd olika tillfälliga samarbeten. De intervjuade ger exempel på yrkeskategorier som möts i det vardagliga arbetet. Dessutom sker arbete mellan olika yrkeskategorier i en mer samordnad form genom team. Vidare synliggörs respondenternas upplevelser av värdet av att samarbeta, exempelvis stärkta relationer och en bättre arbetsmiljö. Ett annat värde som lyfts fram är den ökade möjligheten för personal att identifiera behov av stöd hos eleverna, som leder till bättre anpassningar av undervisningen. Resultatet visar också hur verksamheten samordnas genom team, samt potential för samverkan. Samverkan mellan yrkeskategorier uppnås inte fullt ut idag inom sfi. Slutsatserna visar att det finns en samsyn hos chefer och övriga yrkeskategorier gällande vilka mekanismer som försvårar respektive möjliggör samverkan. Rutiner för samverkan saknas. Det medarbetarna också efterfrågar är någon som leder arbetet och beslutar att man ska samarbeta och hur det ska gå till. Det vill säga någon som bär ansvaret för att planera, genomföra och följa upp samverkan. / The aim of this study is to investigate how different occupational categories within adult education in Swedish for immigrants (SFI) interact within the framework of their common business. As a method for carrying out the study, I have used qualitative interviews. The data material presents opportunities and difficulties that appear around working together. The empirical material has been processed through thematic analysis. The theoretical starting point for the study is a model of different degrees of vertical and horizontal integration for understanding collaboration. The result shows that there are a variety of temporary collaborations. Through interviews the study give examples of professional categories that meet in everyday work. In addition, work takes place between different professional categories in a more coordinated form through teams. Furthermore, the respondents' experiences of the value of collaborating, such as strengthened relationships and a better working environment, are made visible. Another highlight that is mentioned is the increased possibility for staff to identify the need for support from the students, which leads to better adaptations of teaching. The result also shows how the business is coordinated through teams, and the potential for collaboration. Cooperation between professional categories is not fully achieved today within sfi. The conclusions show that there is a consensus among managers and other occupational categories considering which mechanisms make it difficult or possible to cooperate. There are no routines for collaboration today. What employees also demand is someone who leads the work, makes decisions and bears the responsibility of planning, implementing and following up the collaboration.

Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att både lyckad och misslyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte är därför att utveckla kunskap om och förståelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen är en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats. Den huvudsakliga datainsamlingstekniken har varit observation av chattande, men direkta observationer, intervjuer och reflektionsmöte har också genomförts. Resultaten visar hur popbandet organiseras i projekt och på vikten av komplexitet och den gemensamma mening som det kan skapa. Stöd har tagits i Czarniawskas organiseringsteori och Weicks teori om meningsskapande. Slutsatsen dras att ihållande och sammanhängande organiseringsprocesser är förbundna med kollektiva meningsprocesser. Strävan efter gemensam mening är en strävan efter att förverkliga organisationen som ett kollektiv. Implikationerna för välfungerande verksamhet i mindre organisationer föreslås vara att sträva efter komplexitet genom att involvera alla deltagares mest meningsfulla projekt i varandra, att schemalägga träffar och att sätta multipla deadlines, samt att undvika enväldigt ledarskap, att undvika konkurrerande kompiskollektiv, att undvika delegering och tilldelning av ansvarsområden och att undvika strävan efter en gemensam syn på verksamheten. / There is a gap between thought and action in smaller organizations. Unawareness of its own activities has led to misleading explanations for both successful and unsuccessful organizing. This study therefore aims to develop knowledge and understanding of processes of organizing in smaller organizations and specifically in pop bands. The research design is a longitudinal case study of a pop band. The methodology was inspired by ethnography and has an abductive approach. The main source for data collection has been observation of chatting, however direct observations, interviews and a meeting of stimulated recall has also been conducted. The results show how the pop band is organized in projects and the importance of complexity and the collective sense that it can make. Analysis is based on Czarniawska's theory of organizing and Weick's theory of sensemaking. It is concluded that sustained and coherent processes of organizing are associated with processes of collective sensemaking. An endeavor for collective sense is an endeavor to realize the organization as a collective. The implications for well-functioning activities in smaller organizations proposed to be to endeavor for complexity by involving the most sensible projects according to all participants into one another, and to schedule meetings and to have multiple deadlines, and avoid authoritarian leadership, avoid competing buddy collective, avoid delegation and allocation of areas of responsibility and avoid the pursuit of a common view.

Förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik framhålls numeraofta som en förutsättning för delaktighet på lika villkor i samhällslivet. Näraförknippat med detta är de insatser som görs för att överbrygga digitala klyftor isamhället. IKT har gjort deltagandet i samhällslivet mer möjligt för personer medsynnedsättning. Tillgång till teknik innebär dock inte alltid att den kan användas ivardagen. I denna avhandling analyseras den förmedlingsprocess som sker när barnmed grav synnedsättning, genom förskrivning på syncentraler, får tillgång tilldatortekniska hjälpmedel, samt hur barnen därefter tillägnar sig tekniken genom att,med olika stödpersoners hjälp, använda den i skolan och hemmet. Åtta barn (mellan7-18 år) från två syncentralers upptagningsområden deltog i studien, tillika medderas föräldrar, stödpersoner i skolan samt personal (datortekniker och anpassningslärare)från syncentralerna. Undersökningsmaterialet har samlats in genom intervjuer,samtal och observationer. Barnen har skrivit aktivitetsrelaterade dagböcker. Förmedlingsprocessen involverar många personer från flera organisationer och ärutsträckt i tid och rum. Olika rationaliteter ställs mot varandra när professionelltverksamma från syncentral och skola, tillsammans med föräldrar ska möjliggöra förbarnen att ta tekniken i bruk. Med utgångspunkt från datorn som hjälpmedel diskuterastre projekt vars mål är viktiga för barnet att nå: att lära sig, att bli socialtdelaktig och att bli självständig. Dessa projekt står ofta i konflikt med varandra, tillexempel barnens önskan att träna på datorn samtidigt som de vill leka med sinakamrater. Med en tidsgeografisk ansats analyseras situationer där konflikter uppstår,samt vilka avvägningar och försök till samordning som görs av de inblandadeparterna. Skolan utgör ett område där den övergripande samhälleliga ambitionen omett liv på lika villkor ska konkretiseras. Analysen pekar på att uppmärksamhet börriktas såväl mot den individcentrerade kompensatoriska användningen av tekniskahjälpmedel, som mot skolans uppläggning av undervisningen (strukturell förändring förtillgänglighet). Ett helhetsperspektiv på förmedlingsprocessen möjliggör långsiktigplanering där tidsrumsliga dimensioner betraktas och dess fragmentering minskas. / The ability to use information and communication technology is regarded today as acondition for participation in society. Closely associated with this are measurestaken to reduce the digital divide in society. Computer technology is accepted asmaking it possible for people with disabilities to manage most things on their ownthat previously required some help of others. However, access to technology doesnot necessarily equal usability. This thesis explores and analyses the mediationprocess that occurs when children with visual impairment, access assistive computertechnologies, and how these, by the help of support persons, are used in home and atschool. Eight children (between seven and eighteen years of age) were included inthe study, as well as their parents, support persons in school and professionals fromthe Low Vision Clinics. Research data have been collected through interviews,conversations, observations and activity oriented diaries. The mediation processinvolves a number of persons and organisations and is both organisationally complexand extended in time and space. Different rationalities are set against eachother, when professionally active persons from the Low Vision Clinics and schools,together with parents make it possible for the children to use the assistive devices.From the standpoint of the computer as an aid, three projects are discussed whosegoals are important for the child to achieve to be able to, in the short and long run,live life to the full. These projects are ‘learning’, ‘becoming socially involved’ and‘becoming independent’. The projects can often be in conflict with each other; forexample the children’s desire to practice on the computer against their wanting toplay with their friends at the same time. With a time-geographic approach,situations in which conflicts and trade-offs arise, as well as the coordination effortsmade by those involved, are analysed. The school constitutes an area in which theoverreaching societal ambition of a life on equal terms is realised. This studydiscusses how compensation for the individual as well as structural change foraccessibility manifests itself in organisation, structures and supportive efforts.

Manufacturing firms are realising the customer value and competitive edge that can be captured through digitalisation. Manufacturing firms are therefore striving to integrate digital technologies on the existing product range to create an ecosystem of connected products to create, monitor and manage the aftermarket product services. The integration introduces multiple conflicting innovation regimes into the organisation namely product innovation and digital innovation regime. This changes the way traditional manufacturing companies work with dynamics business models and dynamic market conditions requiring a new approach to maintaining customer relationships, rethinking the organizational structure and product developmental processes. The current study focuses on the product development challenges to which the manufacturing companies are exposed while developing connected products. Physical development processes are characterised by physical materiality, long lead times, upfront planning, early binding following a linear development framework while digital innovation is characterised by digital materiality, shorter lead time, multiple launches, late bindings which follows an iterative agile model of development. The contrasting characteristics create challenges for executing physical-digital product development projects. A Swedish manufacturing company is considered as a case study company and 19 process challenges are identified and reported in the current study through interviews with 26 stakeholders from diverse functions along with secondary data observations from project interaction meetings. These challenges are prioritised and group into five overarching challenges which are lack of integrated development process, coordination issues, integration issues, knowledge gap and resources issues. Three external companies are interviewed to compare challenges in the physical-digital product development process and identify process and practices adopted by the companies to mitigate those challenges. Based on the insights from the literature study, interviews from the case company and external companies, six recommendations were proposed. The recommendations include defining clear roles and responsibilities, creating a TRL chart for connectivity, strengthen front-loading activities, developing connectivity integrated NPD process, creating a flexible framework for functions to coordinate and develop connectivity integrated testing process. / Allt fler tillverkningsföretag inser det ökade kundvärdet och konkurrenskraften som digitalisering kan medföra. Tillverkningsföretag strävar därför efter att integrera digital teknik i det befintliga produktsortimentet för att skapa ett ekosystem av digitalt uppkopplade produkter för att utforma, övervaka och hantera produkter och tjänster på marknaden. Integrationen kan skapa konflikter mellan företagets innovationsregimer i organisationen, såsom produktinnovation och digital innovationsregim. För att kunna upprätthålla kundrelationer samt omstrukturera organisationen och produktutvecklings-processerna krävs en ny strategi, eftersom integrationen förändrar hur traditionella tillverkningsföretag arbetar med dynamiska affärsmodeller och dynamiska marknadsförhållanden. Denna studie fokuserar på de utmaningar i produktutveckling somn tillverkningsföretag möter i utvecklandet av uppkopplade produkter. Utvecklingsprocesser för fysiska produkter kännetecknas av långa ledtider, planering i förväg samt tidiga beslut utifrån ett linjärt utvecklingsramverk, medans digital innovation kännetecknas av kortare ledtider, flera lanseringar, och senare beslut som följer en iterativ, agil utvecklingsmodell. Skillnaderna i utvecklingen av digitala och fysiska produkter skapar utmaningar för att genomföra fysisktdigitala produkttvecklingsprojekt. En fallstudie utfördes på ett svenskt tillverkningsföretag där 19, olika processutmaningar identifieras och rapporteras i denna studie. Studien baseras på intervjuer med 26 intressenter från olika avdelningar, samt sekundära dataobservationer från projekmöten. Utmaningarna prioriteras och grupperas i fem övergripande problemområden; utmaningar avseende samordning, integration, kunskap, respektive resurser, samt avsaknad av en integrerad utvecklingsprocess. Tre externa företag intervjuas för att jämföra utmaningar i den fysiskt-digitala produktutvecklingsprocessen samt för att identifiera processer och metoder som företagen har använt för att hantera dessa utmaningar. Baserat på litteraturstudien, intervjuer från företaget och de externa företagen föreslås sex rekommendationer. Dessa inkluderar att definiera tydliga roller och ansvarsområden, skapa ett TRL-diagram för anslutningar, stärka front-loading-aktiviteter, utveckla en integrerad produktuvtvecklings process för uppkopplade produkter samt skapa ett flexibelt ramverk för funktioner för att samordna och utveckla en integrerad testprocess för uppkopplade produkter.