Modern teori kring marknadsföring har skiftat fokus från en varudominerande logik gentemot en tjänstedominerande där värdeskapande, och mer specifikt samskapandet av värde mellan producent och konsument är centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som användare i varumärkescommunities använder för att skapa värde, ofta på fanbaserade communities där användarna är beundrare av ett specifikt varumärke. Denna uppsats syftar till att utröna hur värdeskapandet för konsumenten skapas på de internetbaserade communities där både konsument och producent närvarar, och avviker därför ifrån rent fanbaserade och konsumentstyrda communities. Uppsatsens resultat härstammar ifrån en empirisk undersökning som delvis består av observation utav hundratals foruminlägg postade på The Spotify Community, ett community drivet av Spotify, det digitalt streamande musikföretaget. Utöver det har två frekventa användare av forumet intervjuats för att erhålla personliga åsikter kring communityt och värdeskapandet. Det empiriska resultatet mynnar ut i att det generellt visade sig att konsumenter anser sig delaktiga i värdeskapandet, och företagets närvaro genererar en trygghet hos konsumenterna att få svar på önskemål, problem och dylikt. Vidare resulterade empirin i att de värdeskapande praktiker som undersökts utvecklar en något annorlunda fysiologi när företaget är en aktör i communityt.

Introduktion: Konceptet samskapande av värde utvecklades inom marknadsföringslitteraturen i början av 2000-talet från Prahalad och Ramaswamy (2000). Redan då betonade författarna att ett företag som strävar efter att samskapa måste anpassa sitt ekonomiska styrsystem efter det. Trots det är forskningen om vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande bristfällig än idag. Det finns tydliga skillnader mellan fälten där litteraturen om ekonomisk styrning främst utgår från tillverkningsföretag som producerar materiella varor, medan samskapandelitteraturen utgår från att producera tjänster. Samtidigt har de två fälten olika syn på värde, vilket är vad som analyseras i den här uppsatsen för att kunna diskutera vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie beskriva vilka likheter och skillnader som finns i synen på värde mellan ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån litteraturstudien och intervjuer analyseras sedan vilken typ av styrning som är främjande för samskapande. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats där en litteraturstudie utformas. Inledningsvis förs en värdediskussion som analyserar värde inom fälten ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån värdediskussionen analyseras sedan tre ekonomiska styrinstrument som kan användas för samskapande. Därefter testas litteraturstudien mot empiri i form av semistrukturerade intervjuer med tre anställda på försäkringsbolaget Folksam. Slutsats: Värdebegreppet inom ekonomisk styrning är aktieägarvärde, vilket skapas genom ett företags interna aktiviteter. Inom samskapandelitteraturen syftar värdebegreppet till kundens upplevda nytta, bruksvärde. Bruksvärde skapas genom kundens användande. Det styrinstrument som slutligen framhävs för samskapande är personlighetsstyrning. / Introduction: The concept of value co-creation was developed in marketing literature in the early 2000s by Prahalad and Ramaswamy (2000). Even then, the authors stressed that a company that strives to co-create must adapt its governance systems to it. Despite this, the research on which management control systems that can be used for co-creating is deficient still today. The literature on management control are primarily based on manufacturing companies producing tangible goods, while literature on value co-creation are focusing mainly on services. Furthermore, the perception of value differs among the two research fields, which is what will be analyzed in this paper to discuss which management control systems can be used for co-creation. Aim: The aim of this paper is to create a literature review which describes the similarities and differences in the perception of value among the literature on management control and value co-creation. Based on the literature review and interviews analyze which type of control that promotes co-creation. Methodology: The paper has a deductive approach in which a literature review is designed. Initially, a value discussion is conducted that analyzes the perceptions on value in the fields of management control systems and value co-creation. Based on the value discussion, three types of management controls which could be used for value co-creation will be analyzed. Afterwards, the literature review will be tested against the reality in the form of semi-structured interviews with three employees at the Swedish insurance company Folksam. Conclusion: The value concept within the literature on management control systems refers to shareholder value, which is created through a company’s internal activities. Within the value co-creation literature, the value concept refers to the customer’s perceived benefits, which is called use value. The use value is created when the customer is using the product. The management control that this paper finally highlights is the personnel control.

Under det senaste decenniet har synen på värdeskapande inom marknadsföring ändrats och kunden har fått en större roll i den värdeskapande processen. Kundernas ökade inflytande har lett till att företag måste ta mer hänsyn till deras behov och preferenser. I en fysisk butik har frontpersonalens bemötande en stor inverkan på kundens upplevelse och i mötet får de även kunskap om vad kunden värdesätter. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur företag samskapar värde med kund i butik samt hur de utnyttjar frontpersonalens kunskap. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts på telekomföretaget Telia. Studien baseras på intervjuer med frontpersonal och den avdelning som utbildar personalen i kundbemötande. Resultatet visar att företagets strategi för hur de ska bemöta kunder stämmer överens med vad framträdande teorier inom tjänstelogiken säger är viktigt inom värdeskapande. Vidare visar resultatet att företaget värdesätter frontpersonalens roll men att det finns brister i hur de utnyttjar deras kunskap.

Instagram stories är en plattform som sedan lanseringen år 2016 blivit ett populärt marknadsföringsverktyg för företag, utifrån att plattformen anses öppna upp för möjligheter att kunna nyttja kundengagemang. Kundengagemang menas vidare vara användbart i skapandeprocesser, där tjänsteinnovationer på senare tid blivit allt mer omdiskuterat. Detta då värde för både företag och kund kan skapas genom att kunden görs delaktig i skapandeprocessen av nya tjänsteerbjudanden. Hur kundengagemang kan uppnås och vidare nyttjas menas dock vara kontextspecifikt: beroende på sammanhang, vilket är ett begränsat forskningsområde. Studien syftar därmed till att bidra med en större förståelse kring hur företag genom kundengagemang kan uppnå tjänsteinnovationer i en specifik kontext. Detta genom att undersöka hur studiens tre deltagande företag arbetar med samt hanterar kundengagemang för att uppnå tjänsteinnovationer i Instagram stories. Studien är av kvalitativ karaktär och består av två tillvägagångssätt: en innehållsanalys av företagens publicerade kommunikationsinnehåll på Instagram stories samt semistrukturerade intervjuer med företagen. Resultatet har visat att Instagram stories som kontext leder till olika grad av kundengagemang samt tjänsteinnovationer utifrån olika typ av interaktion. Framförallt har företagens interna strukturer samt förmågor i form av rutiner, kompetenser och processer setts vara avgörande för företagens möjlighet att omvandla kunders engagemang till gemensamt framtagna tjänsteinnovationer. Vidare ses hantering av, samt syftet med kundengagemanget, varumärksriktlinjer, samt andra möjligheter till interaktiva relationer med kunden vara avgörande för huruvida företagen i Instagram stories lyckas uppnå tjänsteinnovationer.

Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för produktplaceringsprocessen och därmed se vad produktplacering som marknadsföringskanal genererar till en film- och/eller tv-produktion. Utgångspunkten för att besvara syftet är värdeskapandeteorier tillsammans med en kvalitativ undersökning via intervjuer med sex personer inom produktplaceringsbranschen. Resultatet från undersökningen visade på att fördelarna med produktplacering är att den ger konsumenten en plattform att se en produkt eller ett varumärke i ett verklighetstroget sammanhang och därmed görs produktionen mer trovärdig. I ett större perspektiv genererar produktplacering mer än bara trovärdighet, den erbjuder ett nätverk med samarbetspartners, liksom ett värdeskapande genom kringliggande plattformar. / The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of the product placement process and to see what a marketing channel such as product placement generates to a film and/or a television production. The starting point for answering the purpose of this paper is the value creation theories together with a qualitative survey through interviews with six people in the product placement industry. The results from the survey showed that the benefits of product placement are the contribution of a platform for consumers to see a product or a brand in a realistic context and thereby making a production more reliable. In a larger perspective, product placement generates more than just credibility, it offers a network of partners, as well as value creation through surrounding platforms.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende på samvärdeskapande, tjänstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha läst forskningsartiklar och inlägg i media om ett skifte i synen på konsumenters allt viktigare roll ville vi närmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen på området och studera hur en förändrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken. Undersökningen genomfördes med empiriska fallstudier på sju kommunikationskampanjer där konsumenterna i olika grad deltagit och interagerat med företaget. Genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner bakom kommunikationskampanjerna, samt insamling av sekundärdata från konsumenter i sociala media sökte vi besvara hur konsumenter kan bidra till värdeskapande inom deltagande marknadskommunikation? Studien visade att konsumenter kan bidra genom att använda och integrera sina fysiska, sociala och kulturella operanta resurser som familjerelationer, nätverk, energi och särskilda färdigheter. De integrerar dels egna typer av operanta resurser i kampanjdeltagandet, men de integrerar också resurser med andra konsumenter och företag. Hur, och i vilken omfattning detta skedde berodde på hur företaget genom att integrera sina resurser konstruerat en interaktiv plattform genom kommunikationskampanjen. I konsumenters frivilliga deltagande, interaktion och relation med företaget kan värde skönjas som det diskuterats i litteratur om tjänstelogik och konsumenters resursintegrering. Brister i dubbelriktad kommunikation, tillgänglighet och möjlighet att påverka gör dock att kommunikationen sällan kan tolkas som samvärdeskapande.

Ett föränderligt medielandskap fordrar en anpassning från företagens sida och därmed ett nyanserat sätt att skapa marknadsföring. I en värld där konsumenter tenderar att vara alltmer aktiva i köpprocessen uppkommer nya typer av marknadsaktörer. Studien undersöker hur detta nät av aktörer samarbetar för att skapa en marknadsföringskampanj anpassad efter det rådande medieklimatet. Centrala begrepp för undersökningen är nätverk, resurser och samskapande av värde som tillsammans utgör utgångspunkten för studiens analysmodell. Med utgångspunkt från Volvos framgångsrika marknadsföringskampanj Made by Sweden har fyra intervjuer med representanter från aktörer som varit med i arbetet bakom genomförts. Studien visar att ett integrerat och organiskt samarbete där tillämpningen och integreringen av gemensamma resurser som kunskap och kompetens uppfattas som en av kampanjarbetets mest fundamentala grundstenar. Avslutningsvis kan även interaktionen med konsumenter i sociala medier ses som en viktig kunskapskälla i kampanjarbetet och en vägvisare för hur och i vilka kanaler kampanjen skulle kommuniceras. Kampanjens framgång stavas, med andra ord, inte bara Zlatan Ibrahimovic utan kräver att företag förvaltar de förutsättningar som finns för att skapa någonting större.

Uppsatsen har som syfte att identifiera utmaningar som medborgarmedverkan medför inom en offentlig verksamhet vid utveckling av offentliga digitala tjänster. Utifrån dessa utmaningar diskuteras potentiella möjligheter som uppstår när utmaningarna klaras av samt vilken roll IKT och Government 2.0 har i dessa utmaningar och möjligheter. Vidare diskuteras även Participatory Design som tjänstedesignansats utifrån identifierade utmaningar och potentiella möjligheter vid utveckling av offentliga digitala tjänster. Uppsatsens teoretiska referensram redogör främst för forskningsämnena e-Government och Government 2.0 samt tjänstedesignansatser så som Participatory Design och User-Centered Design, samskapande och vikten av att involvera användare. En fallstudie har genomförts i en svensk kommun för att öka förståelsen om medborgarmedverkan vid utveckling av offentliga digitala tjänster. Genom förståelsen av kommunens kontext identifieras nio olika utmaningar: Utmaningar: Arbete för öppenhet och transparens mot medborgare Skapa mångfald i utvecklingsprojekt Identifiera fler faktorer, utöver mångfald, för en lyckad medborgarmedverkan Sprida kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för lyckad medborgarmedverkan Tillfoga sig kunskapen om hur man når ut till medborgare på bästa sätt Motivera medborgare till att medverka (kommunicera vilket värde medverkan ger för varje enskild medborgare – dvs. kunna svara på frågan ”Varför ska just jag medverka i detta projekt?”) Bibehålla medverkande medborgare Öka datakunnigheten hos medborgare och andra aktörer Använda IKT och Webb 2.0 till dess fulla potential Dessa utmaningar ligger sedan till grund för potentiella möjligheter. Möjligheter som innebär öppenhet och transparens där offentliga digitala tjänster kan utvecklas utifrån medborgares och användes behov. Detta genom att använda sig av PD som tjänstedesignansats, IKT och Webb 2.0 – plattformar för samskapande, nätverkande, dialog och kunskapsspridning.

Denna studie syftar till att undersöka hur värdeskapande sker mellan leverantör och konsument i tidningsbranschen ur ett service dominant logic-perspektiv. Forskning visar att tidningsbranschen genomgår ett skifte mot ett allt större fokus på tjänsten i sin helhet istället för på den fysiska produkten. En anledning till att branschen förändras tillskrivs den pågående digitaliseringen, som i sig möjliggjort ett samskapande av värde mellan tidning och läsare. Med utgångspunkt i de tre faktorerna relation, kommunikation och kunskap baseras uppsatsen på intervjuer med sju olika tidningar och en oberoende person med branschkännedom. De resultat som framkommer stärker bilden av ett skifte mot SDL och tyder på att värdeskapandet påverkats av de ökade kunskapskraven och ett minskat avstånd mellan tidning och läsare.

Denna uppsats undersöker hur ett regelverk som MiFID II kan påverka förutsättningarna för samskapande i bankbranschen. Teorin i studien baseras på tjänstedominant logik och fokuserar på aspekten samskapande. För att analysera regelverkets påverkan på samskapande har studien utgått från DART-modellen, dess fyra parametrar har använts för att analysera påverkan av utvalda artiklar ur regelverket. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Företrädare för fem olika svenska banker har intervjuats om MiFID II och hur de ser dess påverkan på kundrelationerna. Resultatet visar att regelverk påverkar förutsättningarna för samskapande, framförallt avseende parametrarna Dialog och Risk/Fördelar vilka representerar förutsättning för samskapande, respektive tillgång till information för att kunna besluta om samskapande ska etableras eller inte. Uppsatsen omfattar företrädare för bankerna och deras perspektiv på samskapande relaterat till MiFID II. Författarna rekommenderar ytterligare forskning med fokus på kundperspektivet.