Många konsumenter strävar idag efter en mer hållbar konsumtion och företag vill därför förmedla sina gröna arbetssätt för att attrahera kunder. Frågan är om företags hållbarhetsarbete och kommunikation av detta verkligen får människor att konsumera deras varor och tjänster, eller om konsumenter samtidigt behöver inneha viss kunskap för att värdesätta företagets hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka hur kunskap om hållbarhet leder till samskapande av värde mellan producent och konsument genom tre värdeskapande aktiviteter. Studien har särskilt granskat det svenska företaget Oatly och dess konsumenter. Det empiriska underlaget har samlats in genom en webbenkät som besvarades av 994 respondenter. Resultatet visar att kunskap om hållbarhet hos respondenterna har en positiv signifikant effekt på samskapande av värde med Oatly. Värdesamskapande sker främst genom en sammanslagning av de värdeskapande aktiviteterna kunskapsförnyelse, relationsutveckling och kommunikation. Studien bidrar till en bättre förståelse kring hur konsumenter och producenter samskapar värde genom gemensamma värderingar om hållbarhet.

Att realisera en film är ett unikt och kreativt projekt där olika aktörer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie är att beskriva hur en manusförfattare använder sitt kontaktnätverk inom den svenska filmbranschen för att realisera en film. Studien redogör för vilka upplevda värden, i form av förmåner, som aktörer samskapar med manusförfattaren och hur det föranleder andra aktörer att vilja delta i filmprojektet. Studien har genomförts genom intervjuer med etablerade aktörer inom filmbranschen. Erhållen data analyseras utifrån tjänsteekosystemets ansats, enligt vilken en aktörs resurs, i form av kompetens, måste göras tillgänglig, anpassas och integreras med andra aktörers resurser för att samskapa värden. Resultatet av studien visar att manusförfattaren har tillgång till andra aktörer via sitt kontaktnätverk samt anpassar sitt manus och sociala beteende efter olika aktörernas upplevda värden. Filmskaparna som studerats upplever värden i ett kreativt och kommersiellt manus, men även i andra filmskapares erfarenheter. / The making of a film is a unique and creative project where various individual actors with different professions co-operate. The aim of this study is to describe how a screenwriter uses his or her relations in the Swedish film industry in order to create a film. The study aims to describe which benefits, defined as perceived values, different actors co-create with the screenwriter which stimulate other individual actors’ desire to participate in the film project. The study has been conducted through interviews with established actors in the film industry. Acquired data is analysed with regards to the theory of service ecosystems, according to which an actor’s resource, defined as competence, has to be made available and adjusted to the resources of various other actors in order to co-create value. The result of this study shows that the screenwriter aquires availability to other actors through networks of actors and adjusts the script and social behaviour to the other actors’ perceived values. The studied filmmakers perceive values in a creative and commercial script as well as in the merits of other filmmakers.

Titel: DART- en modell för värdesamskapande - En studie i hur fastighetsmäklare och kunder samskapar värde Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lizbet Brittsten och Sanna Pickelner Handledare: Jens Eklinder - Frick och Jonas Molin Datum: 2015 – Maj Syfte: Att kunder intresserar sig för ett värdeskapande tillsammans med företagen och vill delta allt mer i affärsprocesser, framför allt i tjänstesektorn, ligger i tiden. Då vi båda kommer arbeta i en tjänstebransch där det krävs samarbete med kunder, väcktes vårt intresse att fördjupa oss i ämnet. Syftet med den här studien är att utifrån ett företags- och kundperspektiv öka förståelsen för hur delarna dialog, access, riskbedömning och transparens påverkar värdesamskapandet i en säljprocess mellan tjänsteföretag och kunder. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod. Underlaget till studien samlades in genom semistrukturerade djupintervjuer med både fastighetsmäklare och kunder (säljare). Från intervjuerna har vi tagit ut nyckeltermer och presenterat dem i empirikapitlet. Utifrån ett deduktiv angreppssätt har det empiriska underlaget analyserats mot teorin och respondenternas svar har även jämförts sinsemellan.   Resultat & slutsats: Av de faktorer vi undersökte visade sig dialog och transparens ha ett starkare samband och vara mer framträdande vid värdesamskapande än access. Dessutom låg riskbedömning snarare till grund för de tre andra faktorerna vilket vi anser borde revideras och tydliggöras i modellen. Ett annat resultat från vår studie är att ett värdesamskapande snabbt kan övergå till ett värdeförstörande om det inte hanteras på rätt sätt igenom hela affärsprocessen.   Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att prova våra två omarbetade DART-modeller i en studie med fler respondenter då vårt urval varit begränsat i storlek. Vi finner det också intressant att se om den befintliga DART-modellen är applicerbar i en studie där  utgångspunkten är en annan tjänstebransch där risktagandet inte är av samma betydelse. Vi föreslår även att utföra studier på området med ett induktivt angreppssätt, då vår studie varit begränsad till en befintlig teoretisk modell.   Uppsatsens bidrag: Ett teoretiskt bidrag från vår studie är att DART-modellen borde omformas. Den visade sig inte applicerbar fullt ut i vår studie. Vi har därför vidareutvecklat två modeller baserat på ursprungsmodellen. Dialog och transparens visade sig vara starkt sammankopplade och viktiga verktyg för mäklarna för att få kundernas förtroende. Det ser vi som ett praktiskt bidrag då vi anser att kombinationen av dialog och transparens är central och kan vara kopplad till förtroendeskapande även i andra tjänstebranscher. Kunders helhetsupplevelse, såväl monetärt som relationsmässigt, har i vår studie visat sig vara avgörande för det upplevda värdet.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem världen över. Effektiv behandling är under utveckling. Tidigare studier undersöker i första hand fetmabehandlingens effekt på barnets BMI. Få studier belyser föräldrars upplevelse av att ingå i fetmabehandling trots att deras delaktighet anses avgörande för lyckade resultat. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av stöd från fetmateamet när barnet behandlas för fetma. Data insamlades genom åtta kvalitativa intervjuer med nio föräldrar vars barn behandlas för fetma. Analysen genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att föräldrarna behöver multidimensionellt stöd under behandlingens gång. Fem huvudkategorier framkom: Behov av kunskap för att genomföra en förändring, visar att ny kunskap stöttar familjen i genomförandet av livsstilsförändringar. Behov av individualiserad uppföljning betonar varje familjs unika behov och förutsättningar, samt vikten av att behandlingen formas utifrån det. Behov av teamets samarbete med skolan, beskriver vikten av teamets stöd i samarbetet med skolan.  Behov av ett stöttande förhållningssätt från teamet, belyser hur goda vårdrelationer, hälsofrämjande fokus och gemensam målsättning ingav förtroende. Behov av emotionellt stöd, där föräldrarna lyfter behov av stöd i sitt föräldraskap både professionellt och genom föräldragrupper.  Konklusion: Genom att arbeta med familjecentrerad samskapande omvårdnad kan fetmateamet möta familjernas behov på ett bra sätt. Förbättringspunkter som framkom var behov av anhöriginformation, föräldragrupper samt ökat samarbete med skolan. / Overweight and obesity is an increasing health issue in the world. Effective treatment is under development. Previous research explores the treatments effect on the BMI of the child, but few studies explore parents' experiences of obesity treatment programs even though it is known that parental participation is essential for a successful treatment. The purpose of the study was to illuminate parents' experiences of support from the obesity team when their child is going through obesity Treatment. Eight qualitative interviews of nine parents having children going through obesity treatment where made. Data was analyzed through content analysis with an inductive approach. The results show a parental need of multidimensional support during obesity treatment. Five main categories were found: Needing knowledge to implement change, Needing individually customized follow-ups, Needing the team to cooperate with the school, Needing supporting approaches from the team, describing how good relationships, a health focused atmosphere and shared goals made the family trust the team and the treatment, and Needing emotional support. Conclusion: Using family-centered coproductive care creates a good foundation to meeting the needs of the families going through obesity treatment. Parents need support informing relatives, cooperating with the school and through group sessions with other families.

såväl vårdens lagstiftning som i utveckling av vården får patienten allt mer central ställning och roll. Ur ett patientperspektiv pekar dock uppföljningar av lagstiftning som reglerar samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård på bristande kunskapsläge på nationell nivå. Syftet med denna studie var att genom patientens egen berättelse söka insikter om upplevelser av utskrivningsprocessen från somatisk sluten hälso- och sjukvård och tiden efter, där behov funnits av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning. Syftet var också att söka förståelse för huruvida Appreciative Inquiry kan bidra till insikter till ständiga förbättringar ur ett patientperspektiv. Med kvalitativ design och narrativ ansats genomfördes nio värdeskapande intervjuer med vuxna personer som vårdats på sjukhus 1 januari 2018. Dessa personer hade även behov av vård och/eller omsorg efter utskrivning. Intervjuguiden innehöll två huvudfrågor; “Berätta din berättelse om när du senast låg inne på sjukhus och tiden efter när du kom hem” och “Kan du berätta om en situation eller händelse som sticker ut som fungerade riktigt bra?”. Släktskapsdiagram grupperade och sorterade intervjuernas innehåll varvid fem indikatorer identifierades som viktiga i utskrivningsprocessen; Bemötande, att bli Lyssnad på, vara Informerad, uppleva att det Klaffar och upplevelse av Delaktighet. Ålder, allvarlighetsgrad på sjukdom eller behovsnivå av kommunal vård och omsorg efter utskrivning verkar inte vara faktorer som påverkar vad som är viktigt i samband med utskrivning från sluten vård. Befintlig lagstiftad process harmoniserar delvis med patientens uttryckta behov av vad som är viktigt. Patientens egen berättelse ingår i personcentrerat förhållningssätt där Appreciative Inquirys grundfilosofi såväl som värdeskapande verktyg kan bidra till processutveckling. / In both healthcare legislation and in the development of healthcare, the role of the patient is obtaining an increasingly central position. However, from a patient perspective, there appears to be a lack of knowledge at the national level about what is important during the discharge process from the hospital. The study aimed to gain insights through the patient's own story about experiences of the discharge process from closed somatic health care, including the time following discharge when additional care was needed. The purpose was also to develop understanding about in what ways the Appreciative Inquiry method can contribute to insights about the patients perspective that could serve continuous improvements. With qualitative design, and a narrative approach based on appreciative inquiry, nine interviews were conducted with adults who had been hospitalized after January 1th 2018. These individuals were also in need for care after discharge. The interview guide contained two main questions; “Tell me your story of when you were last hospitalized and the time after when you came home” and “ Can you tell me about a certain situation or event which stands out, that worked really well?”. The content from the interviews was sorted and categorized using a relationship diagram that identified five indicators as important to the discharge process; Empathetic response, being listened to, being informed, experiencing flow and experience of participation. Age, severity of illness or level of need for municipal care after discharge does not appear to be factors of importance in context of the discharge process from hospitalized care. Existing legislative process are partially in harmony with the needs expressed by patients about what is important. The patient’s own story is part of the person-centered approach where Appreciative Inquiry’s philosophy, as well as its value-creating tools, can contribute to process development. / <p>2020-06-26</p>

Sammanfattning Under år 2018 tog 1177 Vårdguiden emot tre miljoner samtal från hela Sverige. I Västra Götaland tog de emot 900 750 samtal och ungefär 33 procent av dem handlade om barn. Genom telefonrådgivningstjänsten kan föräldrar till barn som råkat ut för sjukdom eller skada ringa 1177 Vårdguiden och få medicinsk rådgivning av en sjuksköterska. Begreppet samskapande omvårdnad är av betydelse då samverkan och en god relation mellan patient och vårdare bidrar till hälsa. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning genom 1177 upplever rådgivning till föräldrar med sjuka barn. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer utfördes med tolv stycken sjuksköterskor som sedan analyserades efter en induktiv innehållsanalys på manifest nivå utifrån Elo &amp; Kyngäs (2008). Två stycken huvudkategorier bildades i resultatet: Vikten av att stärka föräldrarna i föräldrarollen; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning försökte skapa förtroende till föräldern, genom att bekräfta föräldern samt genom att förmedla kunskap och information. Kommunikationens utmaning vid telefonrådgivning; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning upplevde svårigheter i att bedöma symtom på barnet, när föräldrar hade svårt att beskriva barnets symtom och när det förekom bristande språkkunskaper. Konklusionen visar att sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning hade en betydelsefull roll för föräldrarna genom att vara stöttande vilket ökade deras självförtroende. / Summary In 2018, 1177 Healthcare guide received three million calls from all over Sweden. In Västra Götaland they received 900 750 calls and about 33 percent of them concerned children. Through the telephone call advice centre, the person or parent of children who has suffered from illness or been injured can call 1177 Healthcare guide and get medical advice from a nurse over the telephone. Co production healthcare is important as cooperation and a good relationship between patient and carer contribute good health. The purpose of the study was to describe how the nurses who give telephoneadvice through 1177 experience giving advice to parents with ill children. A qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with twelve nurses, which were then analyzed using a qualitative inductive content analysis with a manifest content based on Elo &amp; Kyngäs (2008). Two main categories were formed in the result: The importance of strengthening parents in the parent role; where the nurses who give telephoneadvice  try to create trust in the parent, by confirming the parent and by giving medical advice and information. Communication challenge in telephone advice; where the nurses who give telephoneadvice experienced difficulties in assessing the child’s symptoms, as well as when parents had difficulty describing the symptoms and when there was a language barrier. The conclusion of the study was that the nurses who give telephoneadvice played a significant role for the parents by being supportive which increased their self-confidence.

Within sports, supporters are an essential actor for how the experience at the stadiums will turn out during games. They are the primary customers while also being a part of the experience for everyone else consuming the sport. It is the supporters in the stands who creates the atmosphere through commitment and chants which complement the experience of watching the game. The aim of the study was to understand how supporters can create and destroy value for themselves and other actors, but also which factors influence their actions. The study was conducted from a Service Dominant Logic perspective since it is well suited to apply theories within co-creation and co-destruction to explain how different actors can affect each other during the value creating process. The study is conducted with supporters of the Swedish ice hockey club Färjestad BK. Twelve qualitative interviews were conducted with active supporters. The result confirms earlier research where it is stated that supporters are essential for sport clubs since they are crucial for creating the atmosphere. The study explains how supporters act as working consumers when they apply their resources to co-create or co-destroy value. The study indicates that supporters’ negative effect on value creation is a large risk for clubs and they can easily co-destroy value since active supporter groups are very influential and emotionally invested actors. It is also shown that the expectations and desires which supporters have before the games plays a major role in whether they are going to contribute to the value creation process or not. The study suggests that clubs should focus on the relationship with their active supporters since they are a major asset while also being a risk for the club. They can deliver unique value which is not possible for the club to create by themselves. / Inom sport så är supportrar en viktig aktör för hur upplevelsen blir inne på arenorna. Supportrar är både de primära kunderna och en del av upplevelsen för övriga som konsumerar sporten, då det är supportrarna på läktaren som skapar stämningen genom sitt engagemang och sång vilket kompletterar upplevelsen för alla utöver själva sporten. Studiens syfte var att skapa förståelse för hur sportsupportrar agerar som värdeskapare och värdeförstörare samt vilka faktorer som påverkar deras roll i värdeskapandeprocessen. Studien har utförts på supportrar utifrån ett Service Dominant Logic perspektiv då det möjliggör tillämpning av teorier inom samskapande och samförstörande för att kunna förklara hur olika aktörer påverkar varandra. Studien har utförts på basis av supportrar till ishockeyklubben Färjestad BK. Det har genomförts tolv kvalitativa intervjuer med aktiva supportrar. Resultatet från studien bekräftar tidigare forskning om hur viktiga supportrar är för klubbens välbefinnande då de är en väldigt stor del av upplevelsen. Studien visar indikationer på att supportrars negativa påverkan på värdeskapandet är en stor risk för klubbar, samt att supportrars förväntningar och önskemål påverkar hur de kommer arbeta för att skapa eller förstöra värde. Klubbar måste bli bättre på att tillvarata den tillgången som aktiva supportergrupper är, både för att de kan leverera unikt värde men även för att minska risken att de förstör värde för övriga åskådare.

Forskningsfrågor: Hur kan traditionella banker etablera strategiska allianser med FinTech-bolag i ett förändrat serviceekosystem? Hur kan traditionella banker med hjälp av coopetition med FinTech-bolag skapa värde till slutanvändare? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska banker följer med i den digitala samhällsutvecklingen i och med ett förändrat serviceekosystem genom att etablera strategiska allianser med FinTech-bolag, som kan leda till utveckling av innovativa lösningar. Detta för att möta kundernas förändrade kravbild om bankernas tjänster. Metod: I denna studie användes en kvalitativ forskningsmetod som baseras på banker i Sverige. Kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, där den empiriska data analyserades med en tematisk analys med hjälp av utvalda teorierna.  Slutsats: Etablering av strategiska allianser sker genom liknande eller samma värderingar, tillsammans med ett grundbehov och en problembakgrund hos båda aktörerna för att gemensamt kunna ge ett utbyte av värde. Coopetition med FinTech-bolag kommer att skapa värde till slutanvändare genom förmågan att skapa nya lösningar och tjänster som till slut ger värde till slutanvändare. / Research questions: How can traditional banks establish strategic alliances with FinTech-companies within a changed service ecosystem? How can traditional banks coopete with FinTech-companies, to deliver value to the end users? Purpose: The purpose of this thesis is to investigate to what extent Swedish banks establish strategic alliances with FinTech-companies to adapt to the digital societal development driven by a changed service ecosystem. This has a possibility of resulting in a development of innovative solutions which is crucial to meet customers' changing demands for the bank's services. Method: A qualitative research method, based on banks located in Sweden, is used for the thesis. The qualitative data was collected through semi-structured interviews and the empirical data was analysed through a thematic analysis with help from selected theories. Conclusion: The establishment of strategic alliances occurs through similar or equal values, accompanied by a basic need and a problem background that exists within both actors to jointly provide exchange of value. Coopetition with FinTech-companies allows to create value for the end-users through the ability to introduce new solutions and services

Bakgrund: Transpersoner är en del av samlingsnamnet HBTQI och inkluderar alla personer som anser att deras könsidentitet inte stämmer med deras kön vid födseln. Stigma och juridiska hinder präglar transpersoners värld vilket kan vara några anledningar till att transpersoner inte vill söka vård. Syfte: Syftet är att beskriva transpersoners erfarenheter av fysiska vårdmöten med sjuksköterskor inom primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som utgått från tolv artiklar med kvalitativ design med fokus på transpersonernas perspektiv. Artiklarna publicerades mellan 2016–2022 och samlades in från Cinahl, Medline och PsycINFO. Analysen gjordes med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudteman; diskriminering, sjuksköterskans kompetens och bristen på samskapande vård. Identifieringen av sex subteman gjordes; integritet och respekt, att bli felaktigt könsidentifierad, bristande kunskap hos sjuksköterskor, att utbilda sjuksköterskor, beroendeställning till sjuksköterskor och könsspecifik vård. Slutsats: Arbetet indikerar att en förändring kring bemötande med transpersoner måste ske för att öka tilliten till vården. En ökad tillit till vården kan leda till en ökad vilja att söka vård vid behov. Förslag till vidare forskning är en intervjustudie som kartlägger utbildningsbehovet kring könsspecifik vård. / Background: Transgender people are part of the collective name LGBTQI and include all people who feel that their gender identity does not match their gender at birth. The existence of the refusal to seek care due to various reasons, such as stigma and legal obstacles, characterizes the world of transgender people. Aim: The aim is to describe transgender people's experiences of physical care meetings with nurses in primary- and inpatient care. Method: A literature review based on twelve articles with qualitative design focusing on trans people's perspective. The articles were published between 2016–2022 and were collected from Cinahl, Medline and PsycINFO. The analysis was done with Friberg's analysis model. Result: The result showed three main themes; discrimination, the nurse´s competence, and the lack of co-creative care. The identification of six subthemes was done; integrity and respect, to be incorrectly gender-identified, lack of knowledge among nurses, to train nurses, dependence on nurses and gender-specific care. Conclusion: The literature review indicates that a change in treatment of transgender people must take place to increase trust in healthcare. Increased trust in care can lead to an increased willingness to seek care when needed. Proposals for further research are an interview study that maps the educational need for gender-specific care.

Bakgrund: Vintern 2019 vårdades en gosse på ett barnsjukhus i Sverige där språksvårigheter och viss kulturell kontextuell diskrepans försvårade kommunikationen. Missförstånd och okunskap ledde till att gossen avled. Eftersom personalen inte hade tillräcklig kunskap och tillräckliga redskap för att kommunicera med patienter från olika kulturer och med hjälp av tolk äventyrades patientsäkerheten med katastrofala följder. Att ta del av patienterfarenheter innan och under nya förbättringsarbeten bör ses som självklart för att vården ska utformas för barnet i centrum och avsågs införas på barnsjukhuset med fokus på tolkanvändning. Syfte: Det övergripande syftet för förbättringsarbetet är att utifrån verksamhetens mål införa samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv på H.K.H Kronprinsessan Victorias barn och ungdomssjukhus för ökad patient delaktighet och ökad patientsäkerhet. Förbättringsteamet avser förbättra tolkanvändningen på BAVA och Barnakuten. Studiens syfte var att beskriva avgörande händelser enligt medlemmar i ett samskapande förbättringsteam med fokus på interkulturellt perspektiv samt hur utveckling sker i teamet över tid. Metod: Ett samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv sattes samman och genomförde ett förbättringsarbete med metod inspirerad av Tänk om i 4 steg. Studiens genomförs inspirerat av Critical incident metoden (CIT) genom fokusgruppsintervjuer.Resultat: Med enkla medel så ökade antalet tolksamtal efter införandet av förenklad bokningsmetodoch tolkarnas utvärdering av tolksamtalen påvisade att samtalen hade god kvalitet. Medarbetarna har efter utbildning och med nytt bokningssystem tillfogat sig förbättrade kunskaper om tolkanvändning. I studien identifieras flera avgörande händelser som fick informanterna att formulera och utvecklas som team. Susan Wheelans utvecklingsmodell användes som förklaring till utvecklingen av teamet över tid. Slutsats:Målet för förbättringsarbetet gick att nå med hjälp av de förbättringsidéer som testades. Studien visade att ett interkulturellt sammansatt förbättringsteam snabbt kunde ta sig vidare i utvecklingsstegen genom att vara ett effektivt team och snabbare kom till beslut.