One of the most current situations for businesses to deal with is the highly competitive markets. Organizations often deal with this by including more services into their offerings to become more attractive to their customers, termed servitization. Despite this, there is considerable concern when it comes to the implementation of some kinds of services, more specifically Asset Efficiency Services (AES). There is a gap in the existing literature regarding how suppliers should approach their customers for AES implementation. This study investigates how suppliers should set up relationships to succeed with new AES offerings. A qualitative approach, that conducts a case study of a Swedish service company, is used in this study to collect data through semi-structured interviews with both suppliers and customers to accumulate two perspectives. A thematic analysis was utilized to analyze the collected data. Empirical findings show important aspects for the suppliers to consider while approaching customers with AES. The conclusion points out implications for the suppliers that are supported by existing literature, to establish advantages for implementing services. Moreover, the study contributes to new perspectives from highlighted aspects while approaching customers with AES that couldn’t be found in the existing literature. / I dagsläget är de konkurrensutsatta marknaderna något som organisationer behöver hantera för att förbli konkurrenskraftiga. För att hantera denna situation har organisationer nu börjat inkludera tjänster till sina erbjudanden med avsikt att bli mer attraktiva hos kunderna, detta kallas för tjänstefiering. Trots detta finns det svårigheter när det kommer till implementering av vissa typer av tjänster, mer specifikt Asset Efficiency Services (AES). För närvarande finns ett betydande gap i den existerande litteraturen när det kommer till hur leverantörer bör närma sig sina kunder för att möjliggöra implementering av AES. Därför har denna uppsats för avsikt att utreda hur leverantörer bör upprätta relationer tillsammans med kunderna genom Customer Success Management (CSM) för att underlätta implementering av AES. Denna studie harett kvalitativt tillvägagångssätt, där en fallstudie av ett medelstort svenskt tjänsteföretag används för att samla in data genom semi-strukturerade intervjuer med både kunder och leverantörer för två perspektiv. En tematisk analys utnyttjas sedan för att kunna analysera den insamlade datan. De empiriska resultaten visar viktiga aspekter för leverantörerna att ta hänsyn till i närmandet av kunder med AES och slutsatsen presenterar implikationer för leverantörer, som är styrkta av existerande litteratur, för att upprätta fördelar för implementering av tjänster. Studien bidrar dessutom med nya perspektiv från uppmärksammade aspekter i närmandet av kunder med AES som inte har hittats tidigare i litteraturen.

Research Question: What are the drivers for consumers to co-create in the metaverse and howcan companies use them to increase engagement in co-creation? Purpose: The purpose of this study is to get insight into how companies canincrease consumer engagement for participation in co-creation activitieswithin the metaverse. By enlightening the research community and businesses about the consumer perspective on the metaverse and the cocreation possibilities and what their drivers would be to engage in cocreation, companies can better target these individuals and ultimately increase their brand value.  Method: Qualitative methods with an abductive approach Conclusion: The strongest driver for consumer engagement in co-creation within themetaverse is hedonic benefits. Although, the hedonic benefits are thestrongest driver, economic benefits were almost as strong, and as suchthese two types of drivers in combination work as complements andgenerate more engagement in co-creation than any other benefits for mostco-creators. Moreover, to increase engagement, facilitators such ascommunities, safe spaces, and interactivity play an important role to createintimacy, emotional connection, and immersive experiences. Throughthese, trust can be fostered, and customer experiences enhanced,ultimately leading to increased engagement in co-creation.

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem världen över och är den främsta orsaken till ohälsa bland barn samtidigt som risken att bibehålla övervikten som vuxen är stor. Detta kan leda till flera olika folksjukdomar och påverka folkhälsan globalt. Skolsköterskor har en betydelsefull roll i att tidigt uppmärksamma övervikt hos barn och arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i grundskolan med barn som har en övervikt. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 11 skolsköterskor från södra till norra Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bedöma barnets övervikt, Skolsköterskans förhållningssätt i hälsosamtalet, Vikten av samverkan med föräldrar vid bedömd övervikt och Vikten av att se möjligheter och utmaningar i arbetet mot övervikt. Slutsatser: Det är betydelsefullt att skolsköterskan tar hänsyn till barnet som helhet där stöd utifrån Swansons omvårdnadsteori kan stödja barnet att uppnå välbefinnande. För att möjliggöra detta behöver riktlinjer utvecklas för att vägleda skolsköterskor i arbetet då de är en nyckelperson i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnets övervikt. / Background: Overweight is an increasing problem worldwide and the main reason for morbidity among children. At the same time, there is a great risk of maintaining excess weight in adulthood, which can cause chronic diseases and affect the public health globally. School nurses have an important role to inform parents about overweight and unhealthy habits for children, as well as contributing knowledge of healthy lifestyles. School nurses have an important role to identify overweight in an early stage and work with health promotion and prevention. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of the health promotion and prevention in primary school among children who are overweight. Method: The study was made using qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with 11 school nurses´ from southern to north of Sweden constituted the data collection.  The data analysis was carried out with qualitative content analysis. Result: Four categories emerged in processed study material: The importance of identifying the child's overweight, School nurse's approach in the health dialog, The importance of cooperation with parents in the case of assessed overweight, The importance of seeing opportunities and challenges in the work against overweight. Conclusion: It is important that the school nurse takes the whole child into account, where support based on Swanson's nursing theory can support the child to achieve well-being. To enable this, guidelines need to be developed to guide school nurses in their work as they are a key person in the health promotion and prevention work against child overweight.

This project is an exploration of co-produced space in a city planning process. With the intention of exploring participatory design processes in the field of spatial design, this project is focusing on co-production of space and the role and power of the architect as a relational and spatial initiator. Since participatory design processes have become an implemented tool in municipal city planning, it is of relevance from a perspective of interior architecture to through practical work be both specific, aware and transparent about how these processes could be designed.  The project takes place in a public park in Gottsunda, a district south of Uppsala, built as a part of the Swedish million programme in the 1960’s- and -70’s. Gottsunda is now undergoing a city planning transformation and expansion. With background of city planning and architecture from that time, this project has been seeking knowledge of what relevance participation plays in city planning today.  This project has been conducted through a series of spatial activities at site, historical research and meetings with a group of teenage girls living in Gottsunda.  The conclusions and implications of this project are that the interior architect’s tools as tactile and close to both object, places and users, in this case residents, are of relevance in city planning. Participation is relational, and the interor architect's ability is to both design, understand and translate those relations into the practice of spatial design. / <p>Bilder har tagits bort i enlighet med upphovsrättslagen.</p>

Fintech has had a huge growth in Sweden during the last decades. Increased competition has made companies compete over resources to attend to customer needs. The access to customer knowledge is one of those resources. This thesis is exploring the if, how and when companies within the Swedish fintech industry use customer knowledge and customers in co-creation processes. The research was conducted with a literature review and empirically investigated with semi-structured interviews. The findings imply that customer knowledge and customer involvement is present in Swedish fintech. Companies in Swedish fintech don’t use only one approach to involve customers but rather switch according to convenience. When it comes to the phases of innovation the findings imply that companies mostly involve customers in the ideation phase and customers in an intermediate phase between development and commercialization where there are a lot of iterative interactions between customer and company. / Fintech har haft en enorm tillväxt i Sverige under de senaste decennierna. Ökad konkurrens har fått företag att konkurrera om resurser för att tillgodose kundernas behov. Tillgången till kundkännedom är en av dessa resurser. Detta examensarbete undersöker om, hur och när företag inom den svenska fintech branschen använder kundkunskap och kunder i samskapande processer. Forskningen genomfördes med en litteraturgenomgång och empiriskt undersökt med semistrukturerade intervjuer. Resultaten tyder på att kundkännedom och kundengagemang finns inom den Svenska fintech industrin. Företag inom svensk fintech använder inte bara ett tillvägagångssätt för att involvera kunder utan byter snarare efter bekvämlighet. När det gäller innovations faserna antyder resultaten att företag mest involverar kunder i idéfasen och kunder i en mellanfas mellan utveckling och kommersialisering där det sker många iterativa interaktioner mellan kund och företag.

Design är ett mångfacetterat område som handlar om att medvetet forma vår omgivning till det bättre. Det är ett strategiskt verktyg för att identifiera och lösa problem med människor som utgångspunkt. Tjänstedesign är en tvärvetenskaplig disciplin vars metodik främjar utforskandet av verkliga behov genom att aktivt involvera människor i samskapande. Metodiken strävar efter att identifiera och adressera de rätta problemen för att designa attraktiva produkter och tjänster. Detta examensarbete har utförts i syfte att introducera tjänstedesign till en kommunikations- byrå med målet att undersöka och förmedla värdet metodiken kan tillföra genom att tillämpa de kunskaper vi erhållit från vår utbildning i teknisk design vid Luleå tekniska universitet. För att förverkliga vårt mål har vi utgått från en designtänkandeprocess i fem faser: empatisera, definiera, idégenerera, prototypa och testa. Varje fas inkluderade centrala metoder inom både teknisk design och tjänstedesign, såsom intervju, fokusgrupp och observation, för att utforska och förstå intressenterna i den rätta kontexten. Den insamlade informationen definierades till behov och nyckelinsikter med metoder som personas, Service Blueprint och Developing Key Insights. Nyckelinsikterna resulterade i att öka designmedvetenheten och främja samskapande både inom byrån och gentemot deras kunder. Vi anordnade därtill workshops för kreativt skapande vilket resulterade i idéer som iterativt testades och justerades baserat på användarnas feedback. Denna process möjliggjorde designandet av ‘En guide till tjänstedesign.’ ‘En guide till tjänstedesign’ är en interaktiv prototyp bestående av två delar: den ena fokuserar på förhållningssätt inom tjänstedesign medan den andra vägleder användaren genom en designprocess. Förhållningssätten innehåller teoretiska aspekter av tjänstedesign, värdeskapande, människor i centrum, verkliga behov, samskapande, visuell kommunikation, helhetsupplevelsen och en iterativ process. Dessa teorier syftar till att introducera användaren till området. Processguiden vägleder i sin tur användaren genom designprocessen med hjälp av sex utvalda faser; planera, empatisera, definiera, skapa idéer, utveckla och leverera. Varje fas demonstrerar hur det praktiska genomförandet kan gå till genom aktiviteter, metoder samt tips och trix. Genom att kombinera teoretiska aspekter med konkreta exempel ger guiden användaren möjlighet att effektivt genomföra och tillämpa tjänstedesignmetodiken i verkliga projekt. / Design is a multifaceted field that involves intentionally shaping our environment for the better. It is a strategic tool for identifying and solving problems with humans at its core. Service Design is an interdisciplinary discipline whose methodology promotes the exploration of real needs by actively involving people in co-creation. The methodology aims to identify and address the right problems to design attractive products and services. This thesis was carried out to introduce Service Design to a communication agency with the goal to explore and convey the value of the methodology; by applying the knowledge we have gained from our education in Industrial Design Engineering at Luleå University of Technology. To achieve our goal, we followed a Design Thinking process in five phases: empathize, define, ideate, prototype, and testing. Each phase included key methods from both Industrial Design Engineering and Service Design, such as interviews, focus groups, and observations, to explore and understand our stakeholders in the right context. The collected information was defined into user needs and key insights using methods like Personas, Service Blueprint, and Developing Key Insights. The key insights resulted in increasing design awareness and promoting co-creation both within the agency and with their clients. Additionally, we organized workshops for creative creation, which resulted in ideas that were iteratively tested and adjusted based on user feedback. This process enabled the design of ‘A Guide to Service Design.’ ‘A Guide to Service Design’ is an interactive prototype consisting of two parts: one focusing on service design approaches and the other guiding the user through a design process. The approaches cover theoretical aspects of Service Design, Value Creation, Human-centeredness, Real Needs, Collaborative, Visual Communication, Holistic Experience, and An Iterative Process. These theories aim to introduce the user to the field. The process guide, in turn, leads the user through the design process with the help of six selected phases: plan, empathize, define, ideate, develop, and deliver. Each phase demonstrates how practical implementation can be carried out through activities, methods, tips and tricks. By combining theoretical aspects with concrete examples, the guide enables the user to effectively execute and apply the Service Design methodology in real projects.

The purpose of the study is to obtain a preferable understanding of how a company in the retail trade and its store staff achieves and provides service quality through self-service and how the co-creation and value creation is preserved when the majority of the personal contact is supplemented by technology. / Syftet med studien är att få en större förståelse för hur ett företag inom detaljhandeln och dess butikspersonal åstadkommer och tillhandahåller servicekvalitet genom självbetjäning och hur sam- och värdeskapandet bevaras när majoriteten av den personliga kontakten byts ut mot teknik.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer en upplevelseaktivitet behöver innehålla för att ha potential som en turistisk aktivitet. Metod: Denna studie har genomförts genom kvalitativ metod där Interpretativ fenomenologisk analys utgjort arbetssättet, med intervjuer som grund. Teori: Teorin behandlar upplevelser med fokus på aktiviteter, samskapande och motivation som centrala delar. Teorin avslutas med en teoretisk syntes för att sammanfatta och knyta ihop de olika delarna. Empiri: 19 stycken intervjuer genomfördes och dessa redovisas i empirin. Frågorna under intervjuerna togs fram utifrån teorikapitlet och med målet att besvara syftet.  Slutsats: Slutsatsen visar att såväl motivation som samskapande är två faktorer som spelar stor roll för konsumenter och är kraftigt bidragande orsaker till huruvida en upplevelseaktivitet kan fungera som en turistisk aktivitet. Författarna upptäckte även ett samband mellan motivation och samskapande i form av att konsumenters motivation inför upplevelsen påverkar vilken grad av samskapande de upplever vilket i sin tur påverkar hur lyckad upplevelsen blir. / Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of which factors an experience activity needs to contain to have potential as a tourism activity. Method: This study has been conducted through qualitative methodology where interpretative phenomenological analysis constituted the working method, with interviews as basis. Theory: The theory deals with experiences focusing on activities, co-creation and motivation as key elements. The theory ends with a theoretical synthesis to summarize and tie the various parts together. Empiria: 19 interviews were conducted and these are reported in the empiria. The questions during the interviews were based on the theory chapter with the aim of answering the purpose. Conclusion: The conclusion shows that both motivation and co-creation are two factors that play a major role for consumers and are strongly contributing reasons for whether an experience activity can act as a tourism activity. The authors also discovered a correlation between motivation and co-creation in the sense that consumers' motivation for the experience influences the degree of co-creation they experience, which in turn affects how successful the experience is.

Den här studien syftar till att undersöka VR-tjänsters utmaningar och möjligheter för samskapande av olika varianter av hus inom hustillverkningsbranschen. Genom teoretiska studier och kvalitativa intervjuer har riktlinjer för hur företag kan använda VR-tjänster för samskapande framträtt. De teoretiska områden som främst har behandlats är den tjänstedominanta logiken, innovationsprocessen, samskapande samt VR. Sex intervjudeltagare medverkade i intervjuerna. Dessa var i åldrarna 25–26 år, hälften var män, hälften var kvinnor. Det visade sig att deltagarna hade liten eller till och med ingen erfarenhetav VR sen tidigare. Studien visar att företag som ämnar använda sig av VR-tjänster för samskapande bör tänka på att tjänsten måste uppfylla vissa incitament och fördelar som bland annat handlar om att tjänsten måste vara kreativ och inspirerande för att ge så kallade nöjes- och lustfördelar, ge möjlighet till att utföra förändringar av ett virtuellt hus på ett unikt sätt, men även att deltagande i tjänsten i vissa fall även kan kräva någon form av kompensation för attanvändarna ska delta i samskapande. Det kan även krävas en tjänst som är kopplad till VR-tjänsten för att samskapande ska fungera på bästa sätt. Det finns potential för företag attanvända sig av VR-tjänster för att samskapa tillsammans med kunder, men det kan ännu komma att dröja innan användningen av liknande tjänster är utbredd och ett måste för företag att satsa på.

This Bachelor Thesis examines sampling as creative process in relation to friction between users and creators. The goal of this thesis is to create an understanding of the relations involved in creative processes and explore sustainable manner of working with processes. To explore creative processes, sampling is interpreted in relation to music production and the musical culture involved in shaping of worlds. Sampling is the processes of creating from what already is in a way of involving the users and creators with the past, present and future. The friction of creative processes involves an understanding of innovation and originality that questions existing principles. Sampling in relation to friction is about boundaries, how do we involve ourselves in an accountable process and what is appropriation in relation to creative engagement? / Det här kandidatarbetet undersöker sampling som en skapandeprocess i relation till användare och deltagare. Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för de relationerna involverade i en skapandeprocess och utforska hållbara aspekter av att arbeta med processer. För att undersöka skapandeprocesser förstås sampling i relation till musikproduktion och musikkultur som världskapande. Sampling möter skapandeprocesser med det redan befintliga genom att involvera användaren och deltagaren i dåtid, nutid och framtid. Friktionen i skapandeprocesser prövar förståelsen av innovation, originalitet och ägande. Sampling i relation till friktion handlar om gränser, hur kan vi involvera oss i ett ansvarfullt skapande och vad är appropriering i relation till skapandeprocesser?