No description available.

No description available.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrning för att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen. Styrningsverktygen är: rekrytering, lön och belöningssystem, arbetsutformning och arbetsinnehåll, karriär samt lojalitet. Syfte: Vi ämnar beskriva hur ledningen samt de anställda i kunskapsintensiva organisationer använder samt uppfattar styrningsverktyg för att behålla kompetent personal i organisationen. Vår avsikt är sedan att beskriva om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan offentliga och privata organisationer. Genomförande: Studien är av kvalitativ art och 15 intervjuer har genomförts på två revisionsbyråer samt Skatteverket. Vi har även deltagit vid två informationsträffar, en för vardera sektor. Resultat: Alla valda styrningsverktyg används inom båda sektorerna, men de används på olika sätt. Styrningsverktyget karriär är mer framträdande inom den privata sektorn och här är även de anställda mer intresserade av att göra karriär än inom den offentliga sektorn. Även lön används som styrningsverktyg på olika sätt. Här är det den offentliga sektorn som använder styrningsverktyget mer, då de är noga med att skapa en lönestruktur för de anställda. Ett annat sätt att styra för att behålla sina anställda är friheten. Här har det under studien framkommit att de anställda inom den offentliga sektorn har stor frihet vad gäller sitt arbete och de menar att de inte har några problem med att kombinera sitt arbete med privatliv. Även på revisionsbyråerna anser de att friheten är stor, men under årets första månader kan det vara svårt att kombinera sitt arbete med privatlivet då arbetsbelastningen är stor.

<p>Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrning</p><p>för att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen. Styrningsverktygen är: rekrytering, lön och</p><p>belöningssystem, arbetsutformning och arbetsinnehåll, karriär samt lojalitet.</p><p>Syfte: Vi ämnar beskriva hur ledningen samt de anställda i kunskapsintensiva organisationer använder samt uppfattar styrningsverktyg för att behålla kompetent personal i organisationen.</p><p>Vår avsikt är sedan att beskriva om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan offentliga och privata organisationer.</p><p>Genomförande: Studien är av kvalitativ art och 15 intervjuer har genomförts på två revisionsbyråer samt Skatteverket. Vi har även deltagit vid två informationsträffar, en för vardera sektor.</p><p>Resultat: Alla valda styrningsverktyg används inom båda sektorerna, men de används på olika sätt. Styrningsverktyget karriär är mer framträdande inom den privata sektorn och här är även de anställda mer intresserade av att göra karriär än inom den offentliga sektorn. Även lön används som styrningsverktyg på olika sätt. Här är det den offentliga sektorn som använder styrningsverktyget mer, då de är noga med att skapa en lönestruktur för de anställda. Ett annat sätt att styra för att behålla sina anställda är friheten. Här har det under studien framkommit att de anställda inom den offentliga sektorn har stor frihet vad gäller sitt arbete och de menar att de inte har några problem med att kombinera sitt arbete med privatliv. Även på revisionsbyråerna anser de att friheten är stor, men under årets första månader kan det vara svårt att kombinera sitt arbete med privatlivet då arbetsbelastningen är stor.</p>

The definition of leadership is not gender specific; however, the role of a leader continues to be defined in mostly male terms by society. While, women have outpaced men in gaining an undergraduate education, women are not being hired for top leadership roles. There continues to be a gender leadership gap in both the private and public sector. Women continue to advance in their education and career, yet they are unable to break the invisible glass ceiling and attain top leadership roles. This study proposes that in order to gain equality and reduce the gender leadership gap, in both the public and private sector, it is up to individual women to seek and attain leadership positions, thereby opening the path for others. The study identified both the internal and external barriers that prevent women from moving ahead in their careers. It also provided solutions that women can adopt to gain top leadership roles, based on Sheryl Sandberg’s ‘Lean In’ theory, which notes that women can make adjustments and strategies in order to obtain top leadership positions. Women can overcome barriers and move ahead with their careers by increasing self-confidence, balancing roles at home, and setting realistic standards. Women need to also step out of their comfort zone and believe in themselves. Through a qualitative content analysis, the study analyzed how three women achieved top leadership roles and were successful in applying the concepts of Sheryl Sandberg’s ‘Lean In’ theory. The study included Associate Justices of the Supreme Court of the United States Sandra Day O'Connor, Ruth Bader Ginsburg and Sonia Sotomayor. The study identified the barriers that they individually faced as they sought their career. The women were selected to be part of the study due to their incredible accomplishments of achieving positions in the highest level of judicial public service, in a male-dominated field. The sampling and collection in this study included the digital autobiographies and biographies of the public service leaders, by creditable sources. The analysis sought to answer the three study questions: What forms of barriers did the Associate Justices face as they advanced in their careers? What strategies and approaches did the Associate Justices take when faced with barriers? How does Sheryl Sandberg’s ‘Lean In’ theory apply to the Associate Justices? The written autobiographies and biographies of the Associate Justices were analyzed using NVivo, a software that analyzes digital texts. Two coding categories were selected as part of the analysis. One focused on the barriers that the Associate Justices encountered as they moved ahead with their career and the second category focused on the strategies and approaches they used to overcome them. The study findings demonstrated that the Associate Justices faced a significant number of barriers as they sought to advance in their legal careers. They encountered discrimination, gender bias and the obstacles of balancing their careers and family. The analysis results also strongly conveyed that the Associate Justices used a number of strategies and approaches to overcome the barriers. They were self-confident and set realistic standards – therefore validating Sheryl Sandberg’s ‘Lean In’ theory.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

I uppsatsen undersöks det hur idéinnehållet i det götiska kulturarvet gestaltas och kommer till uttryck i tre fornnordiskt föreställande konstverk under 1800-talet. Med utgångspunkt i tre konstverk av Johan Gustaf Sandberg, Nils Jakob Blommér och Johan August Malmström diskuteras kopplingar mellan deras innehåll och götiska idéer kring nationen i 1800-talets Sverige. Hur dessa kopplingar ser ut varierar mellan de tre konstverken, men att innehållet i någon mån kan förankras i det götiska kulturarvet påvisas i uppsatsen.

This theoretical thesis employs critical discourse analysis to scrutinise the construction of video game addiction in Swedish press from 1991 to 2017, and examines its potential contribution to a moral panic. Our research is based on the assumption that media discourse influences societal norms, which in turn, can profoundly affect individuals and groups. Our primary results suggest that a small group of moral entrepreneurs, mainly treatment providers for gambling disorders, were given an ideological near-monopoly over the conceptualization of video game addiction in the Swedish press. They popularised diagnostic criteria and screening tools by paraphrasing those developed for substance addiction, thus implying that this new disorder was just like substance addiction and therefore warranted similarly aggressive interventions and possibly clinical treatment. Additionally, we found that the often alarmist concerns over players' health, education, social life and other presumed harms of video game addiction were not primarily rooted in the games themselves. Our sample shows that the discourse seamlessly expanded to incorporate new sources of addiction, treating video games, the Internet, computers, social media, smart phones, and, most recently, screens as functional synonyms.  Our analysis suggests that the moral panic might be a manifestation of deeper societal factors, including traditional patriarchal family values, prejudice against youth, expectations of neuro-normativity, and conservative views on digital media. Recognizing the influence of these underlying factors may help parents, teachers, social workers and gamers themselves navigate the still-ongoing media trend of using pop psychology and amateur neuroscience to justify patriarchal and capitalist morality tales.

This scientific essay begins with three stories that portrays situations where different ways to view and understand the learning process of children in preschool. In the first two stories The Cakegame and Still life the aim is to describe how me, and my colleagues can have different perceptions on our role as preschool teachers. The purpose of the third story Have you done something fun today? is to present how daily interactions with the children’s guardians can create difficulties describing the process of teaching. Considering these differing views, I have, by reflecting, tried to figure out what it is that has brought on these individual perspectives. I have also looked at how the lacking of a common approach in how the teaching is carried out affects the children in questions. In the essay there is a common thread that to a great part is about the practical knowledge but also about the too varying view on children's learning in preschool, things that was revealed to me through my stories. The essay is also about how to compare between how I and other educators choose to support children in their learning through theoretical and practical knowledge but also through our own experiences and approaches. In this essay I will approach the concept of teaching and I will try to unravel what it means especially for myself, but also for other people that will in some way come in contact with the education system. I will compare the forthcoming pre-school curriculum with the current one to see if that will bring any answers to my questions. The theoretical perspectives I have analysed in relation to my own stories is based on concepts on preschool educators competencies described by researches Sonja Sheridan, Anette Sandberg and Pia Williams. A brief analysis about the concept of scaffold play has also been done, which refers to the supportive education while playing. The reflection is divided into two parts and are based on these two questions: How can the educator understand and interpret the learning assignment? as well as How can the educator describe and mediate the learning assignment? / Min vetenskapliga essä börjar med tre berättelser som gestaltar situationer där det framträder olika sätt att både se på, och förstå barns lärande i förskolan. I de första två berättelserna Tårtspelet och Stilleben vill jag beskriva händelser där jag och mina kollegor har skilda uppfattningar om våra roller som lärare i förskolan. I den tredje berättelsen Har ni gjort något roligt idag? vill jag visa på hur svårt det kan vara att i den dagliga kontakten med barnens vårdnadshavare beskriva undervisningsprocessen. Utifrån de skiftande synsätten har jag sedan, genom reflektion, försökt nysta i vad som bidragit till dessa enskilda perspektiv. Jag har även tittat på hur det påverkar barnen i verksamheten då det ofta saknas ett gemensamt förhållningssätt till hur undervisningen praktiseras. I texten framträder en röd tråd som handlar till stor del om praktisk kunskap men även om den alltför varierande syn på barns lärande i förskolan som jag fått syn på i mina berättelser. Den handlar också om att jämföra hur jag och andra pedagoger i förskolan kan stötta barnen i deras lärande genom teoretiska och praktiska kunskaper men också genom egna erfarenheter och förhållningssätt. I min essä närmar jag mig begreppet undervisning och försöker reda ut vad det kan betyda, framförallt för mig själv men även för andra människor som kommer i kontakt med förskolan. Jag jämför den kommande läroplanen med den nuvarande, för att se om den kan ge några svar på mina frågor. De teoretiska perspektiv jag undersökt i förhållande till mina berättelser utgår bland annat från några av de begrepp om förskollärares kompetenser som framlagts av forskarna Sonja Sheridan, Anette Sandberg och Pia Williams. Jag har även kortfattat tittat på begreppet scaffold play som handlar om stöttande undervisning i lek. Reflektionen är uppdelad i två delar utifrån mina frågeställningar; Hur kan pedagogen förstå och tolka lärandeuppdraget? samt Hur kan pedagogen beskriva och förmedla lärandeuppdraget?

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals? The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society. Housewives where put in a position where the new rational housekeeping clashed with the standards and practices of earlier generations. Class is found to be a crucial factor in performing and experiencing domesticity in the studied novels. Housewive characters in the Thorvall and Sandberg novels, raised in working class families, struggle in adapting the spatial practice of home in their new middle class environments.Part of the thesis is a discussion on domesticity seen as an adaptive pracitce – catering to the needs of husbands and children. The novels show this, but also depict housework being used as a way to escape unpleasant conversations or forget ones unpleasant feelings. Another task with complex connotations and uses is cleaning. Cleaning in these novels have a strong connection to positive feelings like pleasure and pride, but also to negative feelings of shame and a loss of control. Acting normal to achieve a state of normality within the home and family is a common strategy for the housewives. The material is found to support Lefebvres idea on the importance of spatial practice - sense of home, for the studied housewife characters, is found to be more dependent on spatialpractice than on the home itself.