This paper examines some processes behind the creation of place identity and place attachment using a broad theoretical framework. The framework is structured around the creation of space and place, followed by theories and models on how places are given identity and finally some possible effects of place identity. These theories are then used to examine place identity formation among residents and real estate agents in Hammarby Sjöstad, a newly developed urban residential area in Stockholm, Sweden. A total of 5 in depth interviews were carried out with local residents in different parts of the residential area, as well as 3 in depth interviews with real estate agents active in different parts of the area. The interviews were transcribed and analysed in relation to the theoretical framework as well as documents relating to the planning of the area. The study shows that there has formed a local identity in Hammarby Sjöstad, not defined by the administrative borders of the area. The perceived extent of the area most probably stem from that the lake Hammarby Sjö acts as a physical barrier between the area and the rest of the inner city. This might be the reason to the evolution of a defined perceived community there. The effects of this could be a contributing factor in the segregation that is evident in urban areas, which calls for attention to the possible effects of place identity in urban planning.

My final thesis deals with women's employment in USA and its changes during two historical moments of the World War II and Great Depression. Because of the continuous changes in this area an analysis of historical trends is a valuable source of information for understanding these changes. For a correct understanding of the influence of chosen historical periods the beginning of the thesis deals with an analysis of the situation before these periods. In the main part one chapter deals with the period of Great Depression, when women faced the pressure of the society to leave the labor market and leave the jobs to men, as to a main breadwinners. Next chapter describes trends during the World War II, when women work was promoted and the pressure was in the opposite direction. The last chapter analyzes a situation after the war and an impact of the World War II in both the short and long term. Special attention is given to two groups of women, married and Afro-American. These groups were influenced in given periods in a specific way. The reason why is mostly social norms within married women and disadvantages position of the Afro-American women in a labor market within this group. Aim of the thesis is not only description of the trends but also deeper analysis of governmental approaches, economical factors and social norms and it's interdependence and causality. From the trends we can see that changes in women's employment were strongly influenced by economic situation of the country and that social norms were able to adapt to these economic circumstances in a short term. In long term they were constant.

I denna uppsats studeras individers upplevelser av gränser i ett bostadsområde som har två olika boendeformer villor och hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av gränser och dess innebörder ses som skapade. Studiens frågeställningar är: vilka gränser upplever de boende i området? Vilken innebörd har gränserna för de boende? Uppsatsen är av kvalitativ natur och bygger på empirin från kvalitativa intervjuer. Studien har ett konstruktionistisk synsätt vilket innebär att de gränser som upplevs och dess innebörder ses som skapade. Studiens huvudresultat visar att de boende upplever flera gränser och att de inverkar på trygghet, samt hur de boende rör sig i bostadsområdet, vilket skapat en vi och dem-kultur.

This study evaluated the relative association of socioeconomic, minority group and housing characteristics of census tracts with the racial composition of residential areas within one southwestern city between 1950 and 1980. The unit of analysis was the census tract; the data were taken from the U.S. Census of Population and Housing 1950-1980 for the Fort Worth, Texas SMSAs. The Index of Dissimilarity compared racial segregation in the Fort Worth urbanized area for blacks with all others (1950-1980) and for Spanish and non-black minorities with all others (1960-1980). The data show little change in the extent of residential segregation over 30 years. The multiple regression showed that the degree of segregation in census tracts became increasingly predictable based on past minority concentration in the same neighborhood. Lagged social status and minority group variables significantly predicted the percent of the population that was black or Spanish in census tracts ten years later. Beta weights for percent black or percent Spanish were always the strongest in each tract regression and largely determined the level of segregation that existed in tracts ten years later. This paper asserts that social status characteristics must approach more equal levels between minority and majority groups before integrated neighborhoods can reasonably be expected. Yet many of these variables are still highly associated with black and Spanish areas. Rising income and improved housing in black census tracts give some basis for believing that in time these variables will narrow sufficiently to give more choice in residential housing. Although Spanish tracts are only about 65% as segregated as black census tracts and although the association of the variables with Spanish residential areas are never as strong as with black census tracts, still, with increased Spanish immigration in recent years and the downward trend found in social status factors within areas of Spanish concentration, Spanish residential areas may face increasing risks of greater segregation. It is recommended that emphasis on educational attainment and occupational training be continued, possibly augmented with civic programs designed to facilitate movement away from dynamic clustering.

For many years, camera surveillance has been used for crime prevention purposes in public places, but also in vulnerable areas. However, the use of camera surveillance has in many cases been complicated in connection with, among other things; privacy, exercise of power and segregation. This is a study on camera surveillance in vulnerable areas with a demarcation point to the city of Uppsala and Västerås. The purpose of this study is to see how the inhabitants of the vulnerable areas, actually experience camera surveillance in vulnerable areas. The study also aims to see what intentions are behind camera surveillance in the vulnerable areas of Uppsala and Västerås. The choice of method is based on a qualitative study in the form of semi-structured interviews with a total of ten respondents, eight of whom are residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås and two of the respondents are municipal employees from Uppsala and Västerås municipality. The two respondents with municipal employment have different years of experience in surveillance, security and crime prevention. The data analysis has been in the form of both an inductive and deductive analysis where different themes have been used to clarify the results. The selection of the different themes has been based on both the theoretical framework and the collected data. It turned out that for the research question; “How is camera surveillance in vulnerable areas perceived by residents from vulnerable areas in Uppsala and Västerås?” there were varied responses in certain occasions, for different categories. Some of the respondents saw the good of camera surveillance, while others saw it as an offensive and sometimes unnecessary measure. For the supplementary side-to-side question; “What are the intentions behind camera surveillance in vulnerable areas in Uppsala and Västerås?" the two municipal respondents had similar answers; camera surveillance aimed to reduce crime, especially drug sales, which both respondents mentioned. / Kameraövervakning har i många år använts i brottsförebyggande syfte på allmänna platser, men även i utsatta områden. Dock har användningen av kameraövervakningen i många fall varit komplicerad i samband med bland annat den personliga integriteten, maktutövning och segregation. Därmed handlar föreliggande studie om kameraövervakningen i utsatta områden med avgränsning till Uppsala och Västerås stad. Syftet med föreliggande studie är att se hur invånarna i de utsatta områdena, faktiskt upplever kameraövervakningen i utsatta områden. Studien syftar även till att se vilka intentioner som ligger bakom kameraövervakningen i de utsatta områdena i Uppsala och Västerås. Valet av metod grundar sig på en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter, varav åtta är invånare från utsatta områden i Uppsala och Västerås och två av respondenterna är kommunanställda från Uppsala- och Västerås kommun. De två respondenterna med kommunanställning har olika års erfarenhet kring just övervakning, säkerhet och det brottsförebyggande arbetet. Dataanalysen har varit i form av både en induktiv samt deduktiv analys där olika teman har använts för att tydliggöra resultatet. Urvalet för de olika teman har grundat sig på dels det teoretiska ramverket och dels det insamlade datamaterialet. Det visade sig att för forskningsfrågan; ”Hur upplevs kameraövervakningen i utsatta områden av invånare från Uppsala- och Västerås utsatta områden?”  varierade svaren i vissa tillfällen, för olika kategorier. Vissa av respondenterna såg det goda med kameraövervakningen, medan andra såg det som en kränkande och ibland onödig åtgärd. För den kompletterande bifrågan; ”Vad är intentionerna bakom kameraövervakningen i utsatta områden i Uppsala och Västerås?” gav de två kommunanställda respondenterna liknande svar; kameraövervakningen syftade till att minska på brottsligheten, framförallt narkotikaförsäljning, som båda respondenterna tog upp.

Aufgrund der sehr hohen magnetokristallinen Anisotropiekonstante eignet sich besonders die Phase SmCo5 für zukünftige Festplattenmedien mit hoher Speicherdichte. Durch die starke Oxidationsneigung und die gegebene chemischen Ähnlichkeit anderer Seltenen Erden ist es eine Herausforderung hartmagnetische SmCo-basierte Nanopartikel mittels Inertgaskondensation herzustellen. Zudem bestimmt die Oberflächenenergie maßgeblich die Eigenschaften von Nanopartikeln, sodass ein Element mit einer geringen solchen energetisch bevorzugt die Oberfläche bildet. Diese Arbeit zeigt auf, wie die sauerstoffbasierte Oxidation und die unterschiedlichen Oberflächenenergien der legierungsbildenden Elemente die Struktur, die Morphologie und die chemische Verteilung der Elemente innerhalb der Nanopartikel beeinflussen und so die Legierungsbildung einer hartmagnetischen Sm(Pr)Co-Phase steuern. Mithilfe von aberrationskorrigierter, hochauflösender Transmissionselektronenmikroskopie in Verbindung mit Elektronenenergieverlustspektroskopie werden Morphologie, Elementverteilung und Struktur von unterschiedlich hergestellten Sm(Pr)Co-Nanopartikeln untersucht und analysiert. Die auftretende Segregation der Seltenen Erden an die Oberfläche der Nanopartikel wird zum einen auf eine sauerstoffinduzierte, zum anderen auf eine intrinsische Segregation, also eine durch unterschiedliche Oberflächenenergien der legierungsbildenden Elementen hervorgerufene Segregation zurückgeführt. Anhand eines entwickelten geometrischen Modells wird zwischen den beiden Ursachen der Segregation unterschieden. Das Verständnis um die kausalen Zusammenhänge der Segregation lässt den Schritt zur Herstellung hartmagnetischer intermetallischer SmCo-basierter Nanopartikel zu. Hierzu werden speziell Nanopartikelagglomerate geformt und optisch in einem Lichtofen erhitzt, sodass die Primärpartikel in den Agglomeraten versintern und schließlich das resultierende sphärische Partikel kristallisiert. HRTEM-Aufnahmen und Elektronenbeugung bestätigen die erfolgreiche Herstellung von SmCo5- und Sm2Co17-basierten Nanopartikeln. Die Koerzitivfeldstärke dieser Partikelensembles beträgt 1,8T und einem Maximum in der Schaltfeldverteilung bei 3,6T. Die magnetischen Eigenschaften spiegeln die analysierten strukturellen, morphologischen und chemischen Eigenschaften der Nanopartikel wider.:1 Einleitung 2 Theoretische Grundlagen 2.1 Physikalische Nanopartikelsynthese aus der Gasphase 2.1.1 Nukleationsprozess und Thermodynamik 2.1.2 Partikelwachstum 2.1.3 Sintern 2.2 Segregation 2.3 Das Stoffsystem Samarium-Kobalt 2.4 Magnetische Eigenschaften 2.4.1 Magnetische Kristallanisotropie 2.4.2 Eindomänenteilchen nach dem Stoner-Wohlfarth-Modell 3 Experiment und Methode 3.1 Nanopartikelpräparation 3.1.1 Nukleationskammer 3.1.2 Justage des Lichtofens 3.2 Herstellung glatter Schichten 3.3 Transmissionselektronenmikroskopie 3.3.1 Elektronenenergieverlustspektroskopie (EELS) 3.3.2 Partikelstatistik 3.4 Magnetische Messung 3.4.1 Korrektur der Hystereseschleife 3.4.2 Reversible und irreversible Prozesse 4 Untersuchung der SmCo-Targets mittels XPS und AES 5 Untersuchung der hergestellten Schichten 5.1 AES- und XPS-Analysen 5.1.1 Schicht#1 und Schicht#5 5.1.2 Schicht#6 5.2 TEM-Untersuchung am Querschnitt der Schichten 6 SmCo-Nanopartikel hergestellt aus MaTecK-T1 6.1 Ungeheizte SmCo-Nanopartikel 6.2 Im Flug geheizte SmCo-Nanopartikel 6.2.1 Geometrisches Modell der (un)vollständigen Segregation 7 SmCo-Nanopartikel hergestellt aus Lesker-Target 7.1 Ungeheizte (SmPr)Co-Nanopartikel 7.2 Im Flug geheizte (SmPr)Co-Nanopartikel 7.2.1 Einstellung intermetallischer Phasen 8 Magnetische Eigenschaften der (SmPr)Co-Nanopartikel 9 Zusammenfassung und Ausblick A Anhang A.1 FEM-Simulation A.1.1 Modell und Grundlage der FEM-Simulation der Partikeltrajektorien A.1.2 Ergebnisse der FEM-Simulation

We present a mean field model for a mixture of AB diblock-copolymers and A-block selective nanoparticles confined between two identical non-selective walls. A horizontally symmetric lamellar structure of the nanocomposite is considered where nanoparticles are allowed to segregate between the polymer–wall interfaces. For a fixed value of wall separation, we study changes in the free energy as a function of the number of lamellar layers and the amount of nanoparticle uptake in the A-phase denoted by y = ϕx with 0 ≤ x ≤ 1 for a given value of ϕ, where ϕ is the overall nanoparticle volume fraction. The absorption isotherm for nanoparticle uptake in the A-phase as a function of ϕ shows saturation beyond a threshold value ϕs, and the optimal value of uptake y increases with increasing strength of monomer–nanoparticle attractive interaction. Increasing ϕ above ϕs produces a decrease in the optimal number of lamellar layers which is related to a jump-like transition of the chain extension. The effect of varying film thickness is also studied. By considering A-block selective walls we also investigated a wetting transition of the copolymer film and found the transition to be discontinuous. A corresponding phase diagram is constructed. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

The implementation of the 2030 Agenda in Sweden has involved a reorganization of municipalities such as Halmstad through the creation of documents and strategic plans that serve as a guide to counteract the processes of gentrification and segregation. The Municipality of Halmstad is working to break the segregation, but the need to create an image of Halmstad as an attractive and interesting city to live and invest in does not consider a direct risk of creating further segregation through gentrification. Thus, the municipality fights segregation by targeting vulnerable risk areas without working simultaneously with voluntary segregation in the prosperous westernpart of the city by involving the entire city of Halmstad in this inclusion process. On the other hand, we see a low democratic participation by the poorest part of the city and more the participation of experts and private actors in making important decisions involving housing in Halmstad. We see a lack of trust on the part of citizens to political institutions and to authorities in general and this is a result of a deficiency that Fainstein calls justice, representation and equity.

The Million Programme was a reform program that arose as a result of the housing shortage of that time, but also the deficient housing standard in Sweden. The reform aimed to have one million homes built during the ensuing decade, while at the same time reforming the existing housing standard. In connection with the construction of these dwellings, criticism and a bad reputation began to arise about these residential areas. More recently, these homes have become associated with geographical segregation and social exclusion in society. The social sustainability aspects have many times ended up in the cloud and have not been as important. The purpose is to find remedial solutions in a residential area that is characterized by social exclusion and geographical segregation in society. The methods implemented in the study are literature studies, interviews, document analysis and observations. Since social sustainability is difficult to measure and difficult to define, a qualitative and a quantitative approach has been applied in order to obtain a holistic perspective on the problem area and further answer the issues. In the present study, the impact of an inadequate physical urban planning on segregation in a Million Programme area was analysed. The study also analysed the physical urban planning in a newly built residential area as a starting point. It turned out that the physical urban planning in the Million Programme area created good conditions for social interaction and activity that were less good in the newly built residential area. The obvious shortcomings in the Million Programme area were mainly the monotonous concrete housing which lacked a variety of forms of housing and types of houses. This led to a socio-economic and demographic segregation. The conclusion that could be drawn in the study was, by only paying attention to the physical factors in a residential area is a narrow way to evaluate the social sustainability of a city, and not least a residential area. A decent city must create conditions for activity, interaction, outdoor life, promoted health and quality of life, etc. Achieving social sustainability requires a balance of these factors. Attractive housing with a variety of forms of lease and housing types is also important. Finally, it is important to involve the resident’s views on the issue of physical urban development. A major limitation of the study was the analysis of physical urban planning with regard to social sustainability. This is in connection with previous occurrence of a considerable number of theories regarding social sustainability and a wide variety of interpretations and specifications of the area. This entailed an enormous amount of pilot studying on the subject which was time consuming. Furthermore, a limiting factor was the lack of involvement of key people working on these issues. / Miljonprogrammet var ett reformprogram som uppkom till följd av den dåvarande bostadsbristen men likaså den påtagligt bristande bostadsstandarden i Sverige. Reformen syftade till att under det påföljande decenniet låta uppföra en miljon bostäder och samtidigt reformera den dåvarande bostadsstandarden. I samband med uppförandet av dessa bostäder har det alltsedan uppkommit kritik och ett illa anseende om dessa bostadsområden. På senare tid har dessa bostäder övergått till att förknippas med geografisk segregation och socialt utanförskap i samhället. De sociala hållbarhetaspekterna har många gånger hamnat i skymundan och inte haft lika stor bemärkelse. Syftet är att påträffa åtgärdande lösningar i ett bostadsområde som präglas av socialt utanförskap och geografisk segregation i samhället. De metoder som implementerats i följande studie är litteraturstudier, intervjuer, dokumentanalys samt observationer. Eftersom social hållbarhet är svårmätbart och svårdefinierat har ett kvalitativt men likaså ett kvantitativt angreppsätt valt att utföras i syfte att erhålla ett helhetsperspektiv över problemområdet och vidare besvara studiens föreliggande frågeställningar. I innevarande studie analyserades den bristfälliga fysiska stadsplaneringens påverkan på segregation i ett miljonprogramsområde. I studien analyserades även den fysiska stadsplaneringen i ett nybyggt bostadsområde som ett utgångsläge. Det visade sig att den fysiska stadsplaneringen i miljonprogramsområdet skapade goda förutsättningar för sociala interaktion och aktivitet som var mindre bra i det nybyggda bostadsområdet. De påtagliga brister i miljonprogramsområdet var huvudsakligen de monotona betongbostäderna som saknade mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Detta medförde till en socioekonomisk- och demografisk segregation. Den slutsats som kunde dras i innevarande studie var att enbart beaktan på de fysiska faktorerna i ett bostadsområde är ett trångsynt sätt att värdera den sociala hållbarheten i en stadsdel, och inte minst ett bostadsområde. En god stad måste skapa förutsättningar för aktivitet, interaktion, friluftsliv, främjad hälsa och livskvalité, etc. vilket innefattar de icke-fysiska faktorerna i stadsplanering. För åstadkommandet av social hållbarhet krävs en balans mellan dessa faktorer. Det är även viktigt med attraktiva bostäder med mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Avslutningsvis är det av vikt att involvera de boendes synpunkter i frågan om fysisk stadsutveckling. En stor begränsning i studien var analyserandet av den fysiska stadsplaneringen med avseende på social hållbarhet. Detta i samband med förekomsten av en ansenlig mängd teorier beträffande social hållbarhet och stor mängd olika tolkningar och konkretiseringar av området. Detta medförde en stor mängd förstudie om ämnet vilket var oerhört tidskrävande. Ytterligare en begränsning är involverandet av nyckelpersoner i studien som arbetar med dessa frågor.

A 1980’s office block is threatened with demolition, leaving space for high-end housing in a local suburban area to Stockholm. Through presenting decision-makers with a choice and demanding action, I suggest a new future for this unwanted architecture.  The 32.000 sq m building is turned into 300 temporary rental apartments, following a strong structural logic to keep investment low. The found structure is used as a tool for contrasting the mainstream housing development of today, caring for urban diversity, ecology and coexistence.  The thesis project investigates if and how the repurposing of structures not meant for residential use into apartments can be a tool to challenge accelerating segregation. I present a design proposal for the 300 flats and additional functions, and discuss if the qualities of the spaces achieved can have any effect on diversity in the area and the norms of conventional building and the idea of the home. Tentatively, I suggest that the use of existing buildings conceived to be out of date and on the bottom of their market value development, can be a method to make the city more diverse. The role and resources of the architect student make this option possible. / Ett kontorskomplex från 1980-talet är rivningshotat för att lämna plats åt exklusiva bostadsrätter i en närförort till Stockholm. Genom att föreslå en ny framtid för den arkitektur som nu är ouppskattad, erbjuda beslutsfattarna ett reellt alternativ och kräva politisk handling. De 32 000 kvadratmetrarna kontorshus byggs om till 300 tillfälliga hyreslägenheter. Genom att följa byggnadens starka strukturella logik hålls kostnaderna låga. Den befintliga strukturen används som för att skapa lägenheter som kontrasterar mot den förhärskande konformiteten i bostadsbyggandet, och för att värna om urban mångfald, miljö och samlevnad. Examensarbetet undersöker om och hur omnyttjande av byggnader som inte är avsedda för boende till lägenheter kan vara ett verktyg mot den ökande segregationen. Mitt gestaltningsförslag för de 300 lägenheterna med omgivande funktioner utgör bakgrund till en diskussion om vilken effekt det byggda kan ha på diversitet i området och på normerna om konventionellt bostadsbyggande och idén om det goda hemmet. En försiktig slutsats är att byggnader med ett upplevt och marknadsmässigt lågt värde kan vara kärnan i en metod för att göra staden mindre segregerad, även inom dagens ekonomisk-politiska system. Den roll och de resurser en arkitektstudent har är ett sätt att möjliggöra sådana alternativa förslag.