Diss.--Philosophie--Saarbrücken, 2004. / Bibliogr. p. 287-312.

Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhälle kan se ut. Rörelsen ifrågasatte tidigare givna auktoriteter och lyck­ades på det viset väcka den politiska debatten om bland annat miljö, jämställdhet och utrikespolitik. Carl Johan De Geer, än idag aktiv som konstnär, var en av de framträdande figurerna i den här rörelsen. En av hans gärningar var en framgångsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer från denna produktion som jag analyserar är: Yttrandefrihet på torget, Skända flaggan, USA mördare, Vägra vapen och “Turkiet är inte bara...”.  Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, två meddelanden som fokuserar på bilden samt det multi­modala som undersöker texten och bildens samverkan. Målet var att med denna uppdelning lyckas i en jämförelse hitta likheter och olikheter mellan dessa affischer, för att sedan i slutsatsen kunna skönja den dominerande estetiska utformningen och de dominerande politiska budskapen och hur de förhåller sig till varandra. Det jag fann i Carl Johan De Geers affischer var en aggresiv tonalitet och estetik som jag tolkade som ett sätt att tränga igenom bruset. Jag såg även ett rikt användande av liknelser som en teknik att förhöja språkets effektivitet. Alla affischer var influerade av alternativpolitik, som säkert är ett resultat av hur Carl Johan De Geer placerar sig själv på det politiska fältet men kanske även ett resultat av tillhörighet till gemenskapen. Slutligen kunde jag konstatera att alla affischer var väl förankrade för att undvika missförstånd och även för att inte kräva för mycket av den flyktige betraktarens öga.  Detta gör dem dock inte ointressanta: jag fann nämligen att även om text och bild är förståeliga var för sig så adderade de ändå en dimension till varandra när de kombinerades.

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring. Bara under år 2013 var marknadsföringsbudgeten 90 miljoner kronor. Detta kan jämföras med samma budget 2009, ett år innan avskaffandet av värnplikten, som då låg på blygsamma 19 miljoner kronor.             Studiens syfte är att undersöka vad Försvarsmakten väljer att kommunicera i sina rekryteringskampanjers printannonser med bakgrund i dess egna utsatta mål och vision. Studien ska även undersöka på vilket sätt, och med vilka metoder, Försvarsmakten väljer att kommunicera dessa budskap. I studien behandlas material från fem olika kampanjer som varit aktiva mellan åren 2011 till 2013 där en medveten avgränsning har gjorts till att bara analysera kampanjernas printannonser. Detta då print innehar egenskapen av att övertalning bara kan ske via bilden, synen. I och med avsaknaden av till exempel rörelse, ljud och lukt, som är tre oerhört starka medel för övertalning, måste den bild som finns representerad vara självgående stark och slagkraftig för att kunna få effekt.             Printannonserna har analyserats genom en semiotisk- och retorisk analys där det största fokuset kretsar kring det visuella. Denna analys har även operationaliserats i ett analysschema modifierat för att på bästa sätt kunna uppfylla studiens syfte. En diskussion förs sedan med hjälp av teorier kring organisations-kultur och dess inverkan på organisationers kommunikation samt kring reklam och propaganda. Dessa två teoretiska huvudområdenmoment ligger även till grund för studiens resultat och slutsats.             Studien visar på att Försvarsmaktens värdeord öppenhet, resultat och ansvar speglas i dess kommunikation där vilja och motiv premieras framför både kön och etnicitet. De tar ansvar för katastrofer och hjälper nödställda med en säker övertygelse om att lyckas. Samtidigt hamnar deras kommunikation i en gråzon mellan vanlig reklam och propaganda. Kampanjerna visar genomgående positiva sidor av yrket med en garanti för att den som tar värvning kommer att kunna göra skillnad. Samtidigt är det ett riskabelt yrke med potentiellt livet som insats. Detta nämns aldrig samtidigt som kampanjerna spelar på mottagarens känslor. Sammantaget finns således tendenser till propagandaliknande förfaranden i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer.

Title: Women's best beautiful will never be good enough: a rethoric and semiotic analysis of four advertisements for beauty products. Because of the medias central role in peoples lives in the modern society we today live in, they have become a reference in peoples processes of making sence of their subsistences and environments. Commercial companies also want to present an as good image as possible of them towards the recipients through their marketing. Both parts can lead to a distorted picture of the real och everyday and norms and ideals easily form, for example about the correct way a woman should act and be, as the media affect which references should be made available for society. The purpose of this thesis is to examine how four advertisements for beauty products produce ideals and norms of beauty as well as construct and reconstruct femininity through the ways women are represented. The study will also contain the question about how rethoric and semiotic tools are used to strengthen the messages and sell the products. The following questions will be answered within this study: How is femininity being represented in the advertisements? How can the advertisements contribute to the creation of ideals and norms of beauty?  How do the companies use rethoric and semiotic tools in the four advertisements to sell their products and/or strengthen their brands? The study will be executed with a qualitative rethoric and semiotic analysis and the theories applied to it are Mediatization theory, Envisionment theory as well as a theory about gender and femininity.    The foremost results of this study has been that women are represented as constantly striving towards a better beauty to be able to also feel better about themselves, gain better self-esteem and to have more fulfilled and successful lives. The women in the advertisments were shown to usually be displeased with their appearances and unsure about themselves because of it before their use of the product. A maintained need for beauty and beautyproducts was also identified to be conveyed from the companies through the advertisements, towards the recipients. This could be understood as a way for them to strengthen the messages and create a constant need among women for their beautyproducts. These tendencies has also been identified to be factors which create beautyideals and norms for women to follow to be normalised and considered as feminine. Keywords: advertisments, communication, femininity, beauty, ideals, rethorics, semiotics, gender, receptiontheory

No description available.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit. Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt. Han framställs som en aktiv ledare medan hon framstår passiv. Detta beror dels på att kvällspressen framställt valet som en tävling mellan två offentliga personer, en rapportering av valrörelsen snarare än om politiken, och dels för att makt och kvinnlighet inte antas vara lika naturligt som manlighet och makt.

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som många andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom två olika genrer för en analys av deras handling, karaktärer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berättande och en semiotisk infallsvinkel används sedan för att leta efter saker, tecken, som är värda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jämförelser görs mellan spelen, främst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sättet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen är Capcoms Devil May Cry 3: Dante’s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory. Resultatet är kommentarer av mig angående de tecken som har ansetts tillräckligt viktiga att kommentera inom varje kategori. Slutsatsen dras att spelen, trots deras olikheter när det gäller att representera den genre de tillhör, har vissa gemensamma tecken som går att spåra tillbaka till den gamla tidens arkadspel. / In an attempt by me to give the gaming medium the same kind of treatment as many other kinds of mediums before it I have chosen four games of two different genres for an analysis of their plot, characters, aesthetics and gameplay. The plot is summarized according to the rules for narrative storytelling and a semiotic approach is then used for finding things, signs, that are worth taking up for analysis in all four categories. Some comparisons are made between the games, foremost within the aesthetics and gameplay categories, first within genres and then between genres to find similarities and differences in the ways the game developers have chosen to challenge the player, make the games fun to play and present the games’ plot. The chosen games are Capcom’s Devil May Cry 3: Dante’s Awakening, Sony Computer Entertainment America’s God of War, Konami’s Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty and Ubisoft’s Splinter Cell: Chaos Theory. The results are comments by me on the signs deemed important enough within every category. The conclusion is made that the games, though different when representing the genre they belong to, have certain common signs that are traceable back to the arcade games of the old days.

Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga. Samtidigt är det få vardagliga verksamheter framkommer. Arkitektdiskursen är iögonfallande inte bara visuellt utan även i texterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka serier som en adekvat bärare av kunskap och därför ett möjligt didaktiskt instrument för att utveckla elevers lässtrategier i svenskämnet på högstadiet. Uppsatsen redogör för seriens definition och samhälleliga status samt möjligheter kopplade till genrens plats i skolan. Fokus ligger på serier som faller under kategorin grafiska romaner, vilka är omfattande serieverk som berättar en viktig historia. Stand-alone-stories och auteur är även viktiga begrepp eftersom de in- nefattar serier som inte är massproducerade och där serieskaparen är ansvarig för hela den kreativa processen. För att nå en djupare förståelse för serier innehåller serien ett analysinstrument baserat på semiotik. Instrumentet används för att analysera två gra- fiska romaner: Persepolis av Marjane Satrapi (2006) och Maus av Art Spiegelman (2009). Analysen visar att genom en fördjupad dekonstruktion av serier kan en större förståelse och kritisk förmåga utvecklas hos elever. Slutligen diskuteras möjligheterna för att använda serien i skolan med särskilt fokus på svenskämnet. / The focus of this thesis has been to research comics as an adequate holder of knowledge, and therefore a possible didactic tool to develop students’ reading strate- gies in Swedish language classrooms. The thesis engages in the definition and societal status of comics and the possibilities and obstacles connected to reading the genre in schools. Focus has been on comics that fall into the category graphic novels, which are more extensive works of comics that tell an important story. Stand-alone-story and au- teur are also important concepts since they encompass comics that are not mass-pro- duced and where the creator is responsible for the entire creative process. To reach a better understanding of comics the thesis contains an analysis instrument based on se- miotics. The instrument is then used to analyse two graphic novels: Persepolis by Marjane Satrapi (2006) and Maus by Art Spiegelman (2009). Our analysis shows that through an in-depth deconstruction of comics, a greater understanding and critical ability can be reached. Finally we discuss the possibilities of using comics in all sub- jects, particularly in language classes.