Syftet med denna uppsats är att visa upp ett antal nyckelteman som framkommer inom kommunikationen mellan studerande spelutvecklare och kompositörer. Dessa togs fram genom speltest och intervjuer med fem studenter. Resultatet bestämdes genom de mest framträdande aspekterna i empirin och visade bland annat användningen av referensessoundtracks och synen på en övergripande stil som kompositörer måste följa. Med dessa nyckelteman bildar uppsatsen en grund och utgångspunkt för framtida studier i ett försummat ämne.

I denna studie har fem porträtt på kvinnor fotograferade av Stockholmsbaserade fotografer analyserats utifrån ett genusperspektiv. Fotografierna är ifrån 1920-talet och syftet med analysen är att se hur kvinnlighet och genus görs i porträttfotografi och varför det kan vara relevant för bildundervisning. Med hjälp av bildanalys som utgår ifrån Roland Barthes semiotiska metod har porträtten delats upp i denotativ samt konnotativ nivå och därefter har analysen fokuserat på kvinnornas pose och blick. I analysen framkommer det att kvinnorna på bilderna är för lika varandra för att det ska vara rimligt att de vanligtvis beter sig så och porträttens likheter upplevs spegla samhällsnormen för hur en kvinna ska vara. De gemensamma drag för kvinnlighet som upptäckts i bilderna är framförallt kvinnornas poser som framställer dem som passiva objekt snarare än egna personer. Till detta arbete hör en gestaltning som består av tre fotografier på kvinnor. Fotografierna är en kommentar på de analyserade bildernas konventioner samt dagens användning av kameran och fotografi. Med fokus på poser och blickriktningar har tre bilder valts ut för att representera de bilder som väljs bort, bilder som inte är tillräckligt vackra eller tillräckligt passande. Idag har vi möjligheten att välja bland hundratals bilder som ska representera bilden av oss själva. Denna möjlighet fanns inte för kvinnorna i det analyserade materialet och på så vis blir gestaltningen en kommentar på den möjligheten.

We encounter images and visual expressions on a daily basis. An image says more than a thousand words... but maybe the images can say too much? The school plays an important role in the development of democracy, gender equality, tolerance and respect of human rights. It is therefore important to have a discussion about the content of the textbooks and reflecting upon how these support the school's duty. I intend to investigate how images are produced in teaching materials for religious education, focusing on Christianity and Islam. The method of the essay is a semiotic content analysis. To reach the purpose, to investigate how and what images depicted in the teaching materials for religious education, four questions have been compiled: How does the image material look? What relationship does image and text have with each other, and how do they communicate? What is the balance between men and women? Are these different depending on the subject area? Do the textbooks show stereotypes or generalizing views through pictures? The result of the study shows that the analyzed textbooks have a relatively rich image content. Both books have religious phenomena as the main motive of the pictures. One of my most important issues in this analysis was whether the images had a reasonable caption or text link in the current text. Only 8% of the analyzed material had no caption or text attachment. The result also shows that both textbooks reinforce stereotypes. In Christianity, it became clear that 55% of the imagery shows stereotypical patterns, and in the texts about Islam, 60% show stereotypical patterns. A general view is that images contribute to learning and can help explain and illustrate a difficult subject. In particular, images are good for creating variation from the text, but using images must be done with care and caution, as images can easily contribute and reinforce stereotypic perceptions and prejudices.

Rapportens syfte är att undersöka hur visuell kommunikationanvänds för att kommunicera fast fashion. Urvalet som analyserades är en del av Na-kd:s webshop. Studiens resultat visar att Na-kd på flera sätt, genom visuell kommunikation, uppmuntrar konsumenten att agera.

Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av depression i tre bilderböcker för att ta reda på hur depression framställs för barn. Metoderna som används är en semiotisk analys och en diskursanalys och genomförs med stöd av teorier om semiotik, representation, stereotyper och färg. Uppsatsen är avgränsad till att analysera färg, miljö, karaktärer och föremål. Resultatet visar att även om böckerna är ett sätt att öppet prata om psykisk ohälsa bryter de inte detta tabu utan reproduceras istället genom karaktärernas tystnad i böckerna. Böckerna framställer och reproducerar även många stereotyper och diskurser gällande psykisk ohälsa och depression, då karaktärerna hindras av sitt mående att utföra vardagliga sysslor, som att städa och ta hand om sina barn. De framställs utan personlighet och ett större inre känsloliv och karaktärerna blir alla en stereotyp bild av ”den deprimerade karaktären”. Den visuella framställningen förstärker dessa diskurser genom användandet av färg och miljö för att utrycka stämningsläget i boken.

Uppsatsen undersöker hur två olika miljöorganisationer kommunicerar på den sociala plattformen Instagram och hur den kommunikationen kan skapa respons hos följarna genom gillamarkeringar och kommentarer. Detta undersöks genom en semiotisk bildanalys där bild och text analyseras på de inlägg som får mest tillika minst respons. Syftet är att undersöka och diskutera respons för att i längden fördjupa förståelsen för hur organisationer kan kommunicera genom grafisk design och vad det får för effekter. Uppsatsen utgår ifrån litteraturstudier i strategisk kommunikation, receptionsteori, medieekologi och semiotik. Analysen visade att respons ofta var kopplat till förståelsen för inläggets mening, hur intresseväckande inlägget var, huruvida mottagarna kunde relatera till inlägget eller om inlägget passade för det valda mediet. Slutligen kunde också konstateras att den ena organisationen kommunicerade mer utifrån att skapa en relation och ett samspel med följaren och att den andra snarare hade en distans mellan organisationen och följaren.

Syftet med denna läroboksanalys var att undersöka användningen av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6. Samtliga illustrationer från utvalda kapitel från fyra fysikläroböcker analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av analysmodeller baserade på Rune Petterson och Scott W. Slough m.fl. Totalt omfattade analysmaterialet 100 illustrationer. Studien undersökte vilka typer av illustrationer som används, vilka typer av information som förmedlas samt vilka funktioner illustrationer fyller i förhållande till text. Läroböckerna jämfördes även utifrån resultatet från dessa analysingångar. De kategorier som ingick i analysmodellen för illustrationstyper var: fotografi, teckning, schematisk illustration och 3D-visualisering. De kategorier som ingick i analysmodellen för informationstyper var: väcka och upprätthålla uppmärksamhet, komplettera textinnehåll, förklara och åskådliggöra textinnehåll och sammanfatta textinnehåll. Kognitiv semiotik utgör det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien. Studies resultat visar att majoriteten av totala antalet analyserade illustrationer ingick i kategorierna fotografi och teckning. Vid jämförelse av illustrationstyp framgick det att två läroböcker använde mest fotografier och två läroböcker använder mest teckningar. Resultatet visade även att den information som förmedlas av analyserade illustrationer till övervägande del ingår i analyskategorin förklara och åskådliggöra textinnehållet, vilket vanligen leder till att illustrationerna fyller en illustrativ funktion. Jämförelse visade att denna informationstyp förekom oftast i samtliga läroböcker. Slutsatsen av studien är att illustrationer i analyserade läroböcker överlag främjar lärande genom tydlig koppling mellan illustrationens informationsinnehåll och verbaltextens informationsinnehåll. Dock framhåller tidigare forskning lärarens centrala roll i samband med elevers meningsskapande i multimodala texter.

Baz Luhrmanns kontroversialla musikal Moulin Rouge! är på grund av dess blanding mellan Hollywood och Bollywood fylld av visuell attraktion. Denna visuella attraktion i samband med termen visuellt narrativ, som fått ett ökat intresse inom filmbranschen, skapar ett intresse att undersöka hur denna film använder visuellt narrativ för att berätta en berättelse och genom detta skapa en större förståelse kring visuellt narrativ. Uppsatsen har undersökt hur tangosekvensen i Moulin Rouge! har använt visuellt narrativ genom att genomföra en semiotisk analys av sekvensens bilder. Uppsatsen har sett närmre på semiotiska tecken och undersökt hur tecken påverkar det visuella narrativet. Den semiotiska analysen delade in sekvensen i olika avsnitt så den kunde fördjupa sig i alla tecken i en bild. Bildens avsnitt var: färg & ljus, form & objekt, bildkomposition & karaktärer och koreografi & blickar. Till sist analyserades dessa avsnitt tillsammans i avsnittet komponenternas samverkan. Slutsatsen blev att sekvensen använder semiotiska tecken i alla bildkomponenter som undersöktes för att bidra till berättelsen genom att använda visuell information för att förmedla känsla och narrativ.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer. Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar. Överlag är filmen tydligt centrerad just runt Tolstoj och dessa aspekter och bilder av honom. I stark kontrast står däremot The Last Station som över huvud inte utgår från författaren utan betraktar honom utifrån övriga figurer. Även om de ikoniska elementen här i stort överlappar med den ryska adaptionen är det en betydligt förenklad version av Tolstoj som förekommer - det stora geniet. Den förenklade bilden möjliggör ett fokus på personen Tolstoj, hans privata sidor, förhållandet till människorna runtomkring, utan att behöva i detalj diskutera hans texter eller deras innehåll. Slutligen visar studien på fördelen med att röra sig bort från ett ensidigt och snävt perspektiv på adaption som ett förhållande mellan två texter från två olika semiotiska system, det vill säga från två olika medier. I stället använder studien ett semiotiskt metaspråk för att diskutera adaption och visar på möjliga sätt att diskutera hur texter och bilder tar en viss former då de traderas mellan och inom semiotiska system, hur de omvandlas och omförhandlas, från då till nu och vidare i nya texter.

Den här studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever tolkar visuella representationer av magneter som förekommer i läroböcker i gymnasiet. Genom observationer av elever som löser uppgifter undersöks elevernas tolkningar av representationer som förekommer i fysikundervisning. Data analyseras tematiskt och en induktiv analys görs inom varje tema. Huvudresultaten är att i) eleverna använder spontana metaforer för att förklara magnetiska fenomen samtidigt som de väljer förklaringsmodeller som innehåller elektriska laddningar, samt att ii) eleverna uppfattar flera olika meningsförmedlande faktorer hos magneter i visuella representationer. I mångtydiga visuella representationer av magneter använder eleverna olika huvudsakliga strategier för att analysera representationerna vilket kan leda till motstridiga tolkningar beroende på hur den visuella representationen är utformad. Elevernas spontana metaforer för att beskriva orsaken till permanentmagneters magnetism riskerar att leda till förklaringsmodeller baserade på elektriska laddningar, vilket i sin tur kan ge en bristande insikt i att magnetism hos permanentmagneter är en materialegenskap. Dagens snabba utveckling av magnetiska tillämpningar, såsom magnetiska hårddiskar och magnetiska motorer i elbilar, gör att fysikämnet behöver lyfta aspekter av hållbar utveckling kopplat till magnetiska material då dessa är en ändlig resurs.