What this study aimed to find out was mainly which contemporary myths and values areembodied in commercials where travel companies are the sender. We also intended toinvestigate how trips abroad are portrayed in these commercials. To answer ourresearch questions, we performed a semiotic analysis of a total of six commercials fromthree of the largest travel companies in the Swedish market, Apollo, TUI and Ving,which were published in 2019. Using the semiotic analysis utilized together withBarthes theory about myths we found that there were several different myths among thecommercials, the most obvious myths were the ones that we chose to call the myth ofescapism, the playground myth, the myth of the gilded existence and the myth of thetourist colony. We also found that all of the analyzed travel companies avoid includingthe actual air travel in the commercials. The most important result of our research is thatwe have highlighted how myths are used to build a narrative for the recipient, which inturn leads to him being encouraged to act in a way that deviates from the person's usualpatterns.

The purpose of this paper is to examine how propaganda has been used by two dictatorships, namely Nazi Germany and the Soviet Union under the leadership of Josef Stalin. By examining a number of propaganda posters and paintings, we aim to find similarities as well as differences in how the two nations attempted to create imagined communities amongst their people. While conducting this examination of the propaganda material, we have acquired and used some of the ideas of Benedict Anderson, who has coined a concept that he calls “Imagined Communities”. In conclusion, it is established that the most obvious similarity is that both leaders are heavily included in their propaganda material, both pictured and mentioned in text. The biggest difference that was discovered is how Stalin, in his propaganda, assembled people of different economical, educational and genetic backgrounds while Hitler seemed more interested the gathering of a people with little to no racial differences.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier. Den grundläggande idén var att se om hans teorier kunde användas som redskap i bildanalyserna tillsammans med eleverna i skolår sju till nio. Lärare och elever uppfattar och tolkar reklamen de möter från olika perspektiv.

Under vår verksamhetsförlagda tid upplevde vi att bilder i matematikboken inte användes i särskilt stor utsträckning i undervisningen. Därför valde vi att göra en läromedelsgranskning i tre matematikböcker för årskurs åtta. Vi gjorde en semiotisk tolkning för att se om bildernas tyngdpunkt var på ämnet eller på mottagaren. Vi sorterade bilderna i tre kategorier för att undersöka hur stor del av bilderna som är möjliga att använda sig av i undervisningen. Vidare tolkade vi bildernas läsbarhet genom att använda en metod som heter BLIX. Denna metod var lämplig eftersom den gav ett värde som kan ses som en kvalitetsbedömning på bilden. Resultaten visade att många bilder främst har en dekorativ funktion och att de främst spelar på mottagarens konnotativa funktioner.

In 2020, The Swedish government agency SCB presented a report that examined the educational and social background of admitted students at university level arts- and culture programmes in Sweden. Results showed that 79 percent of those admitted during the period 2015-2019 had parents with post-secondary backgrounds. The figures show that the middle class is overrepresented at the institutions that teach arts at higher levels of education and indicate a broader issue of homogeneity in social backgrounds within the cultural field.  This study is interested in how power is being constituted in modern arts journalism and how certain personal skills and traits create a hierarchy of power within the cultural field. By examining this we want to contribute a critical examination of a journalistic genre that we feel is overlooked in media studies of hegemony.  Arts journalism remains a significant compartment in commercial mass media. There are still writers and news agencies working in traditional media that remain popular, credible and powerful in the eyes of the public when it comes to representing the arts and cultural debates. In Sweden Dagens Nyheter (DN) is a daily newspaper that is highly considered when it comes to arts journalism and long format texts. To be featured in DN Kultur is therefore an extra vital token of confirmation for creators of art in Sweden. But what does it take for a creator to be represented in DN Kultur? This essay examines a selection of 13 profile texts from 2021 published in DN kultur. Each text is about a performer acting through a certain art form. With a theoretical framework including Pierre Bourdieu's field theory as well as semiotic analysis – this study explores how myths and capital create a hierarchy that is constituted through DN. The results show that the symbolic capital that DN recognizes in the cultural field is found in experience. The actors who have the most power are the ones who can prove themselves to be learned. They do so by referencing high-cultural upbringings, being alumni of respectable schools of art, or recognition by dominant parts of their artistic field. Furthermore, the study finds that artists who receive the most power through ongoing myths about arts and labor, are the ones that embodies a dualism between conservatism versus progressivism, freedom versus responsibility, and authenticity versus commercial recognition.

Syftet med det här arbetet har varit att granska hur Afrika framställs i tre svenska läroböcker avseende ämnet geografi, utifrån de strävansmål som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jämte ambitionen att försöka få syn på de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrån ett kulturperspektiv. Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har använts semiotiska verktyg för att granska läroböckernas bilder. Utifrån ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats. Resultatet visar att det som läroböckerna tycks förmedla, är en europeisk syn på kontinenten. Naturtillgångar, det afrikanska djurlivet, äventyrsturism samt Egyptens forna historia är återkommande inslag i de granskade läroböckerna, koncentrerade på ett fåtal av Afrikas länder. Slutsatsen av studien är att det finns en klar tendens att framställa Afrika som en resurs för Europas behov av råvaror, rekreation och behov av äventyr. Slutsatsen blir vidare att böckernas perspektiv inte sällan är eurocentriskt och på vissa sätt inte stämmer överens med strävansmålen i geografi.

Eftersom julkalendern är ett återkommande fenomen i Sverige med minst en miljon tittare per avsnitt varje år anser vi att en studie av dessa ur ett queerteoretiskt perspektiv är intressant och kan ge en idé om hur uppfattningar kring vad som är normalt respektive avvikande skapas och reproduceras. Det centrala i våra frågeställningar rör presentationen av könsroller samt vilka egenskaper karaktärerna tillskrivs utifrån könstillhörighet då vi ser en problematik gällande vilka attribut som tillskrivs könen utan eftertanke eller reflektion över hur detta kan påverka exempelvis skapandet av genus. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att heteronormativiteten i regel upprätthålls även om det går att utröna avvikelser från det som uppfattas som normativt normalt.

Tecknade serier behandlas ofta som ett sidoprojekt inom bildundervisningen och verkar sällan ses som ett komplett lärandemål. Med detta arbete vill vi öka förståelsen för hur serier kan användas i bildundervisningen som ett didaktiskt verktyg med grund i relevant forskning. För att ta reda på mer om vilka möjligheter och begränsningar som finns gjordes en sammanställning av aktuell forskning inom ämnet. Vidare tittade vi på hur serier användes och presenterades i ett läromedel i bildämnet, relaterat till forskning om serier och även till multimodalitet. Materialet som analyserats är en del av ett formellt läromedel i bild från NE. Kort sagt fokuserade läromedlet främst på fakta om serier och inte så mycket på visuellt berättande. Den sammanställda forskningen visar på en generell nytta med att använda serier som multimodal och didaktisk resurs, vilket kontrasterar det formella läromedlets presentation av serier.

Tillgång till och kunskap om preventivmedel är en förutsättning för jämställdhet. Eftersom kvinnan är den som blir gravid läggs oftast ansvaret att ha kunskap om och skydda sig mot oönskade graviditeter på henne. Ett flertal tidigare studier som gjorts i länder som USA och Schweiz, nämner att för att jämna ut denna skillnad behövs det mer information om preventivmedel riktat till män. Syftet med denna studie är att undersöka hur den visuella kommunikationen ser ut kring preventivmedel på ett urval hemsidor.  För att ta reda på hur den visuella kommunikationen om preventivmedel såg ut i Sverige, gjordes en kvalitativ undersökning i form utav en semiotisk bildanalys. Ett strategiskt urval skedde, där fyra svenska hemsidor valdes ut. RFSU, UMO, 1177 och Kry. Enligt ett kodschema analyserades samtliga hemsidorna utefter samma förutsättningar. Undersökningen visade vilka visuella element som var vanligast vid kommunikationen av preventivmedel på hemsidorna och hur de elementen uppfattas. Genom att kolla på den visuella kommunikationen på hemsidorna, som har mycket information om bland annat preventivmedel, kunde resultatet visa på att information riktad till specifikt män är bristfällig i Sverige. Det är där den främsta utvecklingsmöjligheten av ämnet finns. Att ha allmän tillgång till och kunskap om preventivmedel är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. De vanligaste informatörerna av sexuell hälsa kommunicerar om preventivmedel på antingen ett könsneutralt sätt eller riktat specifikt till kvinnor. Problemet som identifierades är att information och kommunikation om preventivmedel riktat till män visade sig vara bristfällig. Sexualupplysning ska vara för alla, det ska var roligt, lätt att förstå och enligt mig lite snuskigt. Det här projektet har därför tagit fram varumärket BOOOB som på ett kul sätt ska informera unga män om preventivmedel och sexuell hälsa. Produkterna som har tagits fram är sällskapsspelet, Snuskhummer, samt en kollektion av kondomer. Stilen på produkterna är inspirerad av klotter på skolbänkar och allmänna toaletter. Tanken med stilen är att ge produkterna en rolig och lite fräck ton.

Då man arbetar med matematiska funktioner i gymnasieskolan är dess olika representationsformer viktiga. Delvis då detta är en del av kursinnehållet, men också då detta är effektivt för inlärning. Vidare så vilar matematikundervisningen i stor grad på dess läromedel. Syftet med denna läromedelsanalys är att ta reda på de olika sätt läromedels uppgifter behandlar just representationsformer, och även hur detta förhåller sig till uppgifternas svårighetsgrad. Detta görs genom att använda ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik på funktionsuppgifter i tre utvalda läromedel, och sedan analysera datan med hjälp av anpassade Lorenzkurvor.  Resultaten visar att läroböckerna följer en traditionell läromedelsdesign där den största fokusen ligger på att behandla matematiskt symbolspråk. Som andra fokus skiljer sig de olika läromedlen,  samt vad som klassas som svårt och hur många svåra uppgifter de innehåller men samtliga lämnar luckor där en lärare behöver vara medveten så denna kan agera i ett komplementärt syfte.