Syftet med studien är att utifrån normkritisk pedagogik analysera bildmaterialet i religionsläromedel för gymnasieskolan i kapitel för judendom respektive kristendom. Fyra läromedel granskas utifrån deras framställning av heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. De granskas med hjälp av semiotikens begrepp denotation och konnotation. Ett vidare syfte är att jämföra skillnaderna mellan religionernas bildmaterial. Resultatet visar att samtliga läromedel förmedlar heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. I jämförelsen framgår det att kristendomens bildmaterial förmedlar en större variation inom samtliga normer. Slutsatsen är att vissa grupper näst intill osynliggörs i bildmaterialet på grund av avsaknaden av representationer, som de utanför funktionsfullkomlighetsnormen och delar av HBTQI+.

Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i läromedel som används i religionskunskapsundervisningen i gymnasieskolan. I studien har jag undersökt hur tre olika läromedel som används i gymnasieskolan porträtterar konflikten med utgångspunkt i tre olika teoretiska ansatser för att urskilja subjektivitet, partiskhet och hur semiotik används för att insinuera underliggande meningar. Metoden som ligger till grund för analysen är den komparativa dokumentanalysen med ideationell struktur som syftar till att urskilja teman på mikro- och makronivå. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och frågeställningar, således hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i läromedel, har jag med hjälp av metoden och det teoretiska perspektivet synliggjort mikro- och makroteman i respektive läromedel och jämfört dem utifrån vilka teman som urskiljer i texterna. Genom ett målinriktat urval har jag valt ut tre läromedel som används i gymnasieskolan för att öka studiens validitet och reliabilitet. Resultaten som synliggjordes i läromedelsanalysen var att läromedel som används i gymnasieskolan skiljer sig åt i hur dem porträtterar konflikten. Kontrasten i de teman som urskilts mellan läromedel visar sig genom att konflikten dels porträtteras subjektivt med en politisk agenda, dels porträtteras mångfacetterat där läsaren får tolka och nyansera bilden av konflikten. Resultaten i denna studie visar i enlighet med tidigare forskning att det finns en diskrepans mellan läromedel som används i gymnasieskolan och detta kan leda till missledande information som inte enbart förmedlar felaktiga fakta utan även skapar deviation i fakta.

De senaste åren har man sett att marknaden för ölburkar harexploderat med dess design och allt fler mikrobryggerier harkommit ut på den svenska marknaden. Denna uppsats kommer att,ur ett designperspektiv, analysera visuella element påmikrobryggeriernas ölburkar. Detta har gjorts utifrån en kvalitativsemiotisk analys för att besvara frågeställningarna på vilket sättanvänds visuella element på ölburkar? och vilket narrativkommuniceras genom de visuella elementen på ölburkar?Analysen har utgått utifrån sex stycken olika ölburkar från svenskamikrobryggerier där vi, genom tidigare forskning, undersökt dessaburkar och dess element på en denotativ och konnotativ nivå ochdärmed kommit fram till att bryggerierna, i sin design, bygger uppnarrativ som talar till konsumenters känslor och minnen. Dettagenom att använda olika visuella element.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på. Dels representeras männen som feminiserade och dels som maskuliniserade beroende på vilken kontext de skildras i. Gränsöverskridande har dock upprättat nya gränser för vad som kan förstås som heterosexuell normativitet som tillåter ett manlighetsideal med kombinerade tecken för konventionellt feminint och maskulint utan att vara marginaliserad ellerunderordnad. I gestaltningen har jag stereotypt dragit konventioner om manligt och kvinnligt till sin extrema spets där kontrasterna, som kan uppstå mellan olikamaskuliniteter men också i samma typ av maskulinitet, synliggörs.

This essay will examine and analyse the advertising dispute between the dairy company Arla and oat drink company Oatly that played out in Swedish media 2014 and onwards. In this essay six advertisements, three from each company, will be discussed and analysed. The advertisements analysed were all produced through the years 2015-2021. Both TV-commercials and advertising images will be included in the analysis. The advertisements will be examined by a method based on semiotic image analysis and image rhetorics. They will then be compared to each other in search of differences and similarities. The aim for this essay is to answer the following questions: * What design language is used by Arla and Oatly? What themes are conveyed through this design language? * Are there any similarities or differences in the visual design languages of the two companies? * How is the rivalry between Arla and Oatly expressed visually through their advertisements? The analysis concludes that both companies use similar design choices in order to visually remind the viewer of their competitor. Color schemes typically associated with the other company is used in both commercials and advertising images. In the advertisements text is combined with pictures in order to convey a certain message to the consumer. The companies portray their competitor and their products as inferior to their own and shine a negative light on each other by for an example coming up with and displaying fake products visually similar to their competitors or encouraging consumers to flush the competitors products down the drain. Throughout the dispute both parties are seen using new takes on well known Swedish quotes in their advertisements. In the comparing analysis only a few similarities are found. The similarities include the usage of similar motifs and the play on common themes such as solidarity and alcohol consumption. Some of the differences found can be traced back to fundamental differences in the way the two companies see their own businesses. Oatly portrays themselves rather as a positive movement than an actual company and Arla portrays themselves as the obvious choice, both cooler than their competitor and superior when it comes to the taste of their products. The essay also concludes that there is yet no official end to this advertising dispute as Oatly in April of this year launched yet another advertising image referring to their competitor, this time going as far as naming Arla in the text.

INSIDE is a puzzle video game with no voices or text. INSIDE is a story about a boy’s journey into the unknown. During the entire story the player doesn’t hear one word of dialogue or reads a single written word of text. That might sound strange and convoluted but what makes the player understand it anyway? How can you tell a story without telling it? Environmental storytelling is a way to make the environment help tell a story and how does INSIDE make use of that? How does the puzzles fit into the narrative and how can puzzles also tell a story for the player? This is an analysis of what INSIDE is telling us and how it goes around doing that with the help of interactivity and the environment the players character is in. INSIDE makes the player believe they are in control when in fact they aren’t. Analysis shows that INSIDE uses its environmental storytelling and forces the player to move forward towards the resolution and makes the player believe they have the power to change the outcome of the dystopian world the game is set in when they in fact have no power at all.

Denna uppsats tar en blick på hur smak och klass speglas i vår samtida medievärld som präglas av populärkulturella referenser. Genom en kvalitativ semiotisk analys har Klarnas reklamfilm Get Smoooth (2019) analyserats utifrån Roland Barthes semiotiska teorier om hur mening tillskrivs genom visuella koder, i samband med Pierre Bourdieus teorier om hur klass och smak reflekteras genom visuella medel. Här riktar även undersökningen fokus på hur färgen rosa kan besitta delade meningar, beroende på frågor kring genus och sexualitet. Klarnas reklamfilm använder den amerikanska rapartisten Snoop Dogg som frontfigur i en fiktiv, luxuös rosaklädd värld som ska representera deras ekonomiska kredittjänster. Med hjälp av den utvalda teorin och relaterad forskning så studeras det valda materialet för att belysa en större förståelse för hur smak och klasstillhörighet blir representerat genom media och dess effekter. Undersökningen visar på flera semiotiska tecken för två klasstillhörigheter: låg och högklass. Här var Bourdieus teorier ett stöd i avkodningen av dessa tecken och hur kampanjen kan kopplas till ett kulturellt kapital och uttrycka av smak som kopplas till det två olika klasstillhörigheterna. Resultatet av undersökningen är att Klarnas reklamfilm kan ses som ett som ett bevis på det Baumann menar med att våra preferenser om smak inom samhällets fält är i konstant förändring. Slutligen förs det en diskussion om hur rosa har central påverkan i hur smak uttrycken kopplas till det populärkulturella samhället vilket kopplas till senare kritik till Bourdieu.

I denna studie utforskas komposition ur ett semiotiskt perspektiv, och hur olika ”tecken” används i komposition för att förmedla något. Studiens syfte är att utforska semiotiska tecken vid komponerande av ett stycke musik, och studiens forskningsfrågor är: Vilka semiotiska tecken använder jag mig av när jag komponerar programmusik? Hur använder jag mig av dessa tecken i min komposition? Metoden som använts är ljudinspelningar av den komponerade musiken samt mina högt uttalade reflektioner över det som sker. Resultatet visar att jag som kompositör använder mig av tre olika teckentyper, indexikala, symboliska och affektionella tecken, för att förmedla musikens innehåll. Resultatdelen visar också att jag använder mig av varierande grad av definierad orkestrering för att förmedla dessa tecken med varierande tydlighet. Slutligen diskuteras dessa teckens egenskaper och funktion. / This study focuses on composition from a semiotic perspective, and how different “signs” are used in compositions to mediate the music’s content. The purpose is to explore the use of semiotic signs in a composition, and the research questions are: Which semiotic signs do I use in this specific composition? And how do I use these signs? The method consists of audio recordings of the composed music, and of my expressed thoughts and feelings. The result shows that I use three different kinds of signs: indexical, symbolic and affectional signs, in purpose to mediate the music’s content. Furthermore, the result shows that I use defined orchestration in varying degree to mediate these signs in purpose to obtain varied clarity. Finally the quality and the functions of these signs are discussed.

I dagens Sverige tillkommer det i snitt ett nytt mikrobryggeri i veckan. Det finns nu ett ungefärligt  antal på 250 stycken mikrobryggerier i Sverige och dessa vill hitta en position  på ölmarknaden. Då alternativen för marknadskommunikation är begränsade för alko- holhaltiga produkter på grund av den svenska lagstiftningen får förpackningen en större roll som identitetskommunikatör. Syftet med studien är att undersöka hur fem svenska mikrobryggerier använder förpackningsdesign för att visuellt kommunicera det lokala till sin målgrupp. För att besvara syftet har i studien semiotisk analys, samtalsintervjuer och kvalitativ enkätundersökning valts som metod. Frågorna och analysen har fokuserats kring förpackningsdesignen. I resultatet framkom det att användning av neolokalism  syns i samtliga studerade förpackningar. De utvalda  bryggerierna vill framhäva en lokal förankring och gör detta genom förpackningarna, flera av respondenterna i undersökningen bekräftade en välvilja till det lokala.

Norrland utgör cirka 60 % av Sveriges yta men knappt en tiondel av Sveriges befolkning bor där. Detta beror till stor del på en pågående urbanisering där allt fler flyttar till storstäder som erbjuder bredare möjligheter. Utöver en minskande sysselsättnings- samt befolkningstillväxt har Norrland även kommit att bli föremål för stereotypa skildringar i medier, där befolkningen och miljöerna klumpas samman via homogen porträttering. Denna studie syftar till att undersöka hur Norrland representeras i den svenska kriminalserien Höök (2007-2008) genom att granska framställningen av norrländsk befolkning, norrländska miljöer samt förhållandet mellan nationell och regional identitet. Med teoretisk ram bestående av Representation, Stereotyp, Representerad identitet samt Intern Orientalism är syftet med studien att påvisa om Höök använder sig av stereotyp representation av Norrland samt om Intern Orientalism förekommer i det utvalda materialet. Studien utgår från ett urval av fyra avsnitt som analyserats med metoden kritisk diskursanalys baserat på Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell och analysfrågor anpassade efter Kristina Boréus mall samt semiotiska begrepp som verktyg. Analysen är indelad i tre huvudkategorier bestående av Miljöer, Befolkning samt Representation av nationell identitet vs. regional identitet som formats efter studiens syfte och frågeställningar samt med tillhörande underkategorierna som speglar analysens innehåll. Resultatet av analysen visar att Höök representerar Norrland genom stereotypa beskrivningar av befolkningen där den norrländske mannen framställs med egenskaper som långsam, tillbakadragen och tystlåten och den norrländska kvinnan representeras utifrån sin roll som partner/mamma alternativt med sin frånvaro. Analysen påvisar även stereotypa representationer av miljöerna genom ett mönster av ett glest och kallt Norrland samt med råa naturskildringar. Även tydliga skillnader mellan nationell och regional identitet kan urskiljas i representationen av karaktärerna baserat på vilken dialekt de talar med. Vidare förekommer Intern Orientalism i några sammanhang medan vissa kriterier för teorin inte anträffas i materialet. Av detta kan slutsats dras att Höök framställer Norrland på ett konventionellt sätt utifrån stereotypa skildringar samt skillnader i representationen mellan nationell och regional identitet.