Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar av fenomenet digitala verktyg för barn i behov av särskilt stöd. Studien var kvalitativ och utgjordes av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med stöd av en intervjuguide. Respondenterna utgjordes av legitimerade förskollärares med minst två års arbetslivserfarenhet av förskolläraryrket. I delstudie två deltog dock en legitimerad förskollärare med mindre än två års erfarenhet. Studien utformades utifrån två separata delstudier. Det teoretiska perspektivet i studien var fenomenografi och ansatsen löpte som en röd tråd genom alla kapitel i studien. De centrala begrepp som användes i studien var erfara, fenomen, kategorier, kritiska aspekter och utfallsrum.  Det empiriska material som producerades analyserades med hänsyn till det teoretiska perspektivet samt frågeställningar och syfte. Frågeställningarna konstruerades utifrån syfte och teoretiskt perspektiv.  Resultatet visade att förskollärare erfar fenomenet (Marton, 1981) digitala verktyg för barn i behov av särskilt stöd på skilda sätt. Förskollärare erfar således fenomenet digitala verktyg för barn i behov av särskilt stöd som någonting som möjliggör, begränsas, medför krav, kräver förutsättningar och behöver anpassas samt påverkar. Resultatet visade tillika att olika aspekter behövde urskiljas kring fenomenet för att på bästa sätt möjliggöra för inkludering och lärande. Några av de aspekter som urskildes var lek, kommunikation, ekonomi, kompetens samt pedagogiskt innehåll. En slutsats kring resultatet är att arbetet med digitala verktyg för barn i behov av särskilt stöd är krävande. Arbetet med digitala verktyg för barn i behov av särskilt stöd behöver få ta tid eftersom det skapar ytterligare möjligheter till inkludering och lärande för barn i behov av särskilt stöd.

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa i mötet med gravida kvinnor på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ ansats applicerades genom att 11 barnmorskor på barnmorskemottagning medverkade i semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med induktiv manifest innehållsanalys vilket genererade tre kategorier med tillhörande subkategorier. Resultat: Barnmorskors erfarenheter i identifiering av psykisk ohälsa i mötet med gravida kvinnor påverkas av trygghet, kontinuitet och yrkeserfarenhet. Barnmorskor beskriver engagemang i kvinnors psykiska hälsa och särskiljer inte det fysiska från det psykiska i mötet. Utmaningar i identifiering av psykisk ohälsa hos kvinnor med annan kulturell bakgrund beskrivs. Barnmorskor önskar vidareutbildning inom ämnet psykisk ohälsa då det anses vanligt i mötet med gravida kvinnor. Slutsats: Barnmorskor beskriver utarbetade arbetsrutiner och kollegialt stöd. Yrkeserfarenhet bidrar till ökad trygghet i identifieringen. Tydligare gränsdragning inom barnmorskans ansvarsområde är önskvärt vid identifiering av psykisk ohälsa. Tid och kontinuitet i mötet skapar trygghet för kvinnorna att öppna sig och samtala om den psykiska hälsan.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkludering i lek för barn i behov av särskilt stöd. Vi har formulerat fyra forskningsfrågor för att uppnå syftet med studien, vilka handlar om barn i behov av särskilt stöd, inkluderande arbetssätt, utmaningar med inkludering och hur leken kan vara till hjälp. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer genomförts med fem förskollärare och fyra specialpedagoger. Respondenterna har lång erfarenhet av förskolans verksamhet och är verksamma inom fyra olika kommuner som hör till två större städer i Sverige. För att analysera intervjuerna har dessa transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Teorin som användes i studien var Nilholms specialpedagogiska perspektiv vilka är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att ämnet är komplext och rymmer flera dilemman hos förskollärare och specialpedagoger. Med rätt förutsättningar och förhållningssätt är det lättare att inkludera alla barn. Leken har en central plats i förskolans verksamhet och samtliga respondenter finner den mycket viktig för barns utveckling, lärande och sociala samspel. Vidare lyfter de miljön och närvarande pedagoger som viktiga faktorer för att barnen ska kunna tillgodogöra sig i förskolans verksamhet och känna sig inkluderade. Avslutningsvis har vi analyserat resultatet i förhållande till vår teori och diskuterat det i förhållande till tidigare forskning och egna slutsatser.

Denna kvalitativa studie syftade till att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande vid den pedagogiska måltiden. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog. Studien avgränsades i två delstudier med utgångspunkt i undersökningens gemensamma syfte men anlade fokus på yngre respektive äldre barn. I delstudie A genomfördes semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med yngre barn och delstudie B med förskollärare som arbetar med äldre barn. Detta för att ta reda på om förskollärare uttrycker sig olika om barns delaktighet och inflytande beroende av ålder. Med hjälp av tematisk analysmetod kategoriserades förskollärarnas svar utifrån en induktiv ansats vilket genererade teman som slutligen analyserades med utgångspunkt i Michel Foucaults teoretiska ramverk med tillhörande begrepp kring makt och maktrelationer. Studiens resultat visade att förskollärarna har en gemensam förståelse för barns delaktighet och inflytande. Pedagogens roll uppfattades vara viktig i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Centralt i förskollärarnas utsagor var vikten av att de utformade en verksamhet utifrån barnens intressen och behov genom att pedagogen är lyhörd och organiserar för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Resultatet påvisade även betydelsen av att pedagogen är medveten om sitt förhållningssätt och att hens förståelse för begreppen delaktighet och inflytande får konsekvenser för barnens möjlighet till detta i praktiken. I relation till den pedagogiska måltiden visade resultatet att det finns organisatoriska förutsättningar som enligt några kunde begränsa barns delaktighet och inflytande så som tidspress, stora barngrupper och personalbrist. Andra förskollärare lyfte möjligheter genom att, utifrån de förutsättningar man har, välja att prioritera måltiden i relation till övriga rutiner och aktiviteter.

Sammanfattning  Det här arbetet syftar till med att bidra mer kunskap om hur instrumentallärare pratar med eleverna om övning. Här diskuteras övningsstrategier och hur läraren visar och pratar om dem med eleverna. Studien tillämpar semistrukturerad intervju som metod. Analysen genomfördes med hjälp av motivationsteorier och inlärningsteorier grundad i self-belief theories. Resultat visar att alla tre informanter använder övningsstrategier i sina lektioner men inte alltid pratar med eleverna om hur och varför används dem. Det finns ett samband mellan engagemanget som lärare visar för att välja lektionsmaterial och det engagemanget som läraren visar för att förklara övningsstrategier. Lärarnas kännedom av inlärningsteorier kan bidra till att läraren pratar mer effektivt med eleverna om övning.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare anser att de skapar goda förutsättningar för att barn ska möta fysisk aktivitet i deras vardag på förskolan. Metoden som används var semistrukturerade intervjuer. I slutsatsen framkommer det att fysisk aktivitet behöver få större utrymme i förskolans verksamheter och konkretiseras i förskolans läroplan. Vikten av att vara en god förebild som visar på att det är roligt och viktigt att röra på sig är av betydelse för hur barnen ges möjlighet att möta fysisk aktivitet dagligen i förskolan.

Bakgrund: Total pain ligger som grund till ett holistiskt synsätt på smärta i specialiserad palliativ vård och indikerar att smärta är komplext och behöver mötas utifrån olika dimensioner och perspektiv. Aktivitetsförluster och förlorade värdeupplevelser kan påverka patientens smärtupplevelse.  Syfte: Syftet var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter i relation till Total pain inom svensk specialiserad palliativ vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Den kvalitativa innehållsanalysen användes för att analysera materialet.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier som belyser deltagarnas erfarenheter av hur Total pain beaktas i teamsamverkan samt hur arbetsterapeuters unika görandeperspektiv integreras och bidrar till att bemöta smärta ur ett helhetsperspektiv.  Slutsats: Arbetsterapi bidrar till att möta, lindra och förebygga Total pain. I vilken omfattning patientens mångdimensionella behov kan mötas påverkas av organisatoriska och sociala faktorer.  Implikationer: Resultatet kan stärka betydelsen av arbetsterapeutiska insatser i specialiserad palliativ vård samt stödja kommunikationen kring den arbetsterapeutiska rollen i relation till Total pain.

Syftet med studien är att, utifrån ett genus- och normkritiskt perspektiv, undersöka vilken barnlitteratur förskollärare använder och vad den förmedlar samt hur förskollärare beskriver att de arbetar med den valda barnlitteraturen. Studien har utgått från den socialkonstruktionistiska teoribildningen och den kvalitativa metoden där en fallstudie använts med litteraturanalys och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Det huvudsakliga resultatet från litteraturanalysen är att förstärkning av traditionella könsnormer och könsöverskridande val och egenskaper synliggjordes i barnlitteraturen. Bearbetningen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i tre olika teman. Dessa är förskollärares tillvägagångssätt i arbetet med barnlitteratur, förskollärares medvetna val i arbetet med barnlitteratur och förskollärares erfarenhet av barnlitteraturens påverkan på barn.  Studien har visat att barnlitteratur förmedlar vidare normer till barnen och kan påverka deras sätt att vara utifrån det socialt konstruerade könet. Samtidigt som arbetet till största del har visat sig handla om förskollärares bemötande och förhållningssätt till barnlitteraturen. För att bedriva ett framgångsrikt arbete med genus har variation även synliggjorts vara en viktig aspekt. Barnlitteraturen ska vara varierande där olika personer skildras, både stereotypiska karaktärer samt karaktärer som är könsöverskridande. Barnlitteratur kan därav ses som ett användbart verktyg för arbetet med genus och normkritik i förskolans utbildning.

Information influence is a hostile action exercised by foreign powers with the aim of increasing polarization in society and undermining democracy. In their mission to protect democratic freedoms and rights, and in their interactions with citizens, our Swedish police officers experience the consequences of the distrust and polarization caused by information influence. The purpose of this bachelor’s thesis is to examine how future police officers perceive information influence and to examine the democratic challenges that may appear. Empirical data is collected through semi-structured interviews with six future and newly graduated police officers. Data analysis is done by using a phenomenographic approach. The results of the study show that future police officers perceive information influence as a game with our fundamental democratic rights, contributing to polarization and being difficult to combat. In the long term, these future police officers also believe that information influence can negatively impact democracy. They foresee that information influence may create challenges for them in their professional duties by contributing to conflicts in their interactions with citizens, sometimes to the extent that dangerous situations may arise. Furthermore, the future police officers reflect on the possibility of personal value conflicts occurring in their professional practice, especially in situations where they are tasked with protecting freedom of speech.