Denna uppsats redovisar en fenomenografisk studie där syftet var att undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar med formativ bedömning i ämnet svenska som andraspråk enligt kursplanen för grundskolans årskurs 7–9. Tre lärare varav en som undervisar i grundskolans årskurs 7 till 9 och två inom gymnasiets språkintroduktionsprogram intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades enligt en fenomenografisk analysmetod. Framträdande resultat visar att en stor del av arbetet med formativ bedömning sker genom att aktivera eleverna i informella undervisningsaktiviteter där de är uppmuntrade att använda sitt språk i klassrummet samt att en stor del av undervisningen och återkopplingen till eleverna bör ske muntligt med visuellt stöd för att vara effektiv för elevernas utveckling.

I takt med att det svenska samhället upplevs bli mer polariserat blir den gemensamma värdegrunden svårare att urskilja. Skolan har dock en värdegrund beskriven i läroplanen som verksamheten skall vila på, även om denna värdegrund inte är tydligt definierad. Samhällskunskapen anses ha ett tungt ansvar vad gäller värdegrundsarbete i den svenska grundskolan. Ett uppdrag som kan tänkas bli mer komplicerat i takt med att den gemensamma värdegrunden försvagas. Målet för denna studie har därav varit att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare upplevde skolans värdegrund, hur de såg på fostransuppdraget i samhällskunskap och vilka möjligheter och utmaningar de upplevde med värdegrundsarbetet i samhällskunskapsämnet. För att söka svaret har denna studie utgått från teori om fostran, värdegrundsteori samt moral och etik för att sedan utföra sex semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på högstadiet i grundskolan. Resultatet av studien visade att värdegrunden var svårtolkad i dess abstrakta form, men tämligen underförstådd när pedagogerna beskriver det praktiska utförandet. Fostran sågs som en självklar uppgift för samhällskunskapsämnet även om fostransarbetet stött på visst motstånd genom oförenliga värderingar från hemmen. Intervjupersonerna upplevde goda möjligheter att lyfta fram etiska och moraliska perspektiv inom ämnet men att det även innehöll utmaningar då dessa etiska frågeställningar kan vara känsliga om alla inte delar samma värdegrund. Erfarenhet verkar vara en potentiell nyckel för att delvis motverka utmaningar som dykt upp inom detta arbete. Därutöver finns indikationer på att en gemensam etik hos lärarna kan vara ett hjälpmedel för att främja skolans demokratiska värden. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>

Abstract: This Master’s thesis investigates seven public librarians’ approach to bibliotherapy in relation to their experiences of key components in their role and in relation to literature promotion, as well as how they consider bibliotherapy within the context of Swedish public libraries. Research questions used were: Which competences and characteristics do the librarians experience as key components in their role related to literature promotion? How do the librarians consider traditional forms of literature promotion in relation to bibliotherapy? How do the librarians consider bibliotherapy in the context of Swedish public libraries? Interviews were carried out with seven public librarians, two of them working with bibliotherapy. A thematic analysis was used to process the empirical material. Theoretical instruments applied in the analysis were Grøn’s three phases of literature promotion in public libraries and Brewster’s research on bibliotherapy. Six aspects of the librarians’ role in relation to literature promotion emerged from the informants’ experiences: digital tools, social competence, information seeking, literature knowledge, general knowledge and some personal characteristics. The librarians’ approach to traditional literature promotion can be found mainly in two of Grøn’s phases, the reformative and the affirmative. Bibliotherapy can, according to some informants, be related to traditional forms of literature promotion, in accordance with Brewster’s informal bibliotherapy. The study suggests that many of the librarians are positive to bibliotherapy but finds some aspects problematic when implemented within the public library. Amongst problems mentioned were: the term therapy associated with clinical environments, lack of education and general knowledge amongst librarians and users.

This thesis investigates adult readers’ experiences of pleasure reading. The view of reading taken in this thesis is derived from reader-response theory. The theoretical framework consists of the idea that reading is a transaction between the reader and the text. Through semi-structured interviews with five readers, the role of pleasure reading in the context of the reader's life is explored. The thesis examines both the contribution that pleasure reading makes to the reader's life and, on the other hand, how the reader's life context and personal experiences affects the reading experience. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The results confirm that the readers’ lives and personal experiences has a great impact on the reading experience and what the reader derive from reading. Interview responses show, in line with previous research, that the readers’ own preoccupations work as a filter so that the reader pays particular attention to parts of the text that address their lives. The results show that, when describing a good reading experience, readers highlight narrative or language in varying degrees. Also, the results show that through reading for pleasure a person's mindset and ideas can be transformed.

The purpose of this thesis is to examine school librarians approach towards the democratic role of school libraries. Semi-structured interviews with five high school librarians’ were conducted to illuminate how school librarians work to fulfill this role and further examine any differences in their approach. The theoretical framework consists of a broad interpretation of democracy to highlight difficulties in a precise definition of this term. Deliberative democracy and enlightened understanding is included in this framework in an attempt to establish a more precise setting. With a thematic analysis of the interviews the results were divided and coupled with the research questions. The results show information literacy as the primary democratic work described by the school librarians and an overall general vagueness regarding the school libraries as well as their own democratic role and further pertaining work.

The Royal Library of Sweden (KB), which serves as the national library in Sweden, decided in November of 2008 to start using DDC instead of SAB. For a long time, SAB was used as the main classification system in Sweden across all types of libraries. The reasons for this decision were among others that it would help swedish libraries to become more interconnected with libraries in other european countries, who already use DDC. Another reason for the decision is that DDC already has a support network and regularly gets new editions and updates. But now all of the university libraries in Sweden have switched to DDC in some capacity, for either the entire or parts of the library's collection. Public libraries however mostly still use SAB for both their collections and classification. The purpose of this study, which takes place in the spring of 2021, is to examine librarians preferences and opinions about these two systems. Semi-structured qualitative interviews with a total of six librarians across four different academic libraries in Sweden, have been conducted to accomplish this. For this study, a number of psychological terms have been used as a theoretical framework to analyze the librarians opinions. These terms are: preferences, stability, trends and mere-exposure. The findings show that a majority of the librarians prefer SAB over DDC. Moreover they also considered that The Royal Library of Sweden made the correct decision to switch to DDC.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av och arbetssätt i det interkulturella arbetet i förskolan. Utifrån detta är syftet att bidra med kunskap kring om det finns skillnader i uppfattningar och arbetssätt mellan de förskolor med en hög språklig mångfald respektive en låg grad av detta. För att bidra med kunskap om detta har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärarna som i sin tur har tematiskt analyserats och tolkats genom Jonas Stiers (2017) fyra förhållningssätt, som har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Utifrån studiens resultat framgår det att förskollärarna har en övergripande uppfattning av vad ett interkulturellt arbete innebär, att man drar nytta av mångfalden som finns i barngruppen samt bidra till en öppenhet hos barnen. Däremot visar resultatet på att det finns skillnader i förskollärares uppfattningar och arbetssätt kopplat till verksamheten. De skillnader som kan uppfattas är dels kopplade till bredden av positiva möjligheter som uppfattas men även relaterat till de utmaningar och dilemman i samspelet med vårdnadshavare. I samspelet med vårdnadshavare kan skillnader främst uppfattas i hur förskollärarna beskriver vårdnadshavarna i relation till verksamheten och hur de bemöter dem. De största skillnaderna som uppfattas är relaterade till arbetssätten som beskrivs. På de förskolor där nästan alla barn har andra förstaspråk än svenska beskrivs ett öppet utforskande av mångfalden samt att detta arbete är en naturlig del av verksamheten. På de förskolor där det finns barn med svenska som förstaspråk i högre utsträckning beskrivs ett arbetssätt där man fokuserar på det som anses vara annorlunda under planerad undervisning.

Syftet med studien var att ge en bild av hur yrkesprofessionerna förskollärare respektivespecialpedagoger resonerar kring kartläggningens roll i förskolan. Den teoretiskautgångspunkten var Nilholms tre perspektiv på specialpedagogik som benämns detkompensatoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet. Studien utgick ifrån fyraforskningsfrågor och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagtgenomfördes åtta intervjuer som inkluderade fyra förskollärare och fyraspecialpedagoger. Data i respektive delstudie analyserades enskilt med stöd av tematiskanalys. Resultatet visade att förskollärare och specialpedagoger hade svårt att formulera endefinition av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Utifrån pedagogernas resonemangframkom det att samtliga specialpedagogiska perspektiv cirkulerar i förskolan. Det blevsynligt att det är svårt för förskollärarna att identifiera barn i behov av särskilt stöd utan attde bedöms. En slutsats är att bedömningar är nödvändiga men att de kräver ett etisktförhållningssätt för att undvika negativa konsekvenser. Förskolans läroplan behöver ocksåbli tydligare för att identifieringen av vem eller vilka som är i behov av särskilt stöd ska blimer likvärdig.

Denna studie har handlat om övergången för elever från årskurs nio i grundskolan till gymnasiet som ofta innebär en utmaning för elever på olika sätt utifrån deras bakgrund och olika behov. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som specialpedagoger på gymnasiet möter i sitt arbete med övergången från grundskola till gymnasiet. Metoden som använts i studien är kvalitativ metod där intervjuerna bygger på semistrukturerade intervjuer. Denna metod har således givit oss som är författare till studien möjlighet att följa upp informanternas svar med ytterligare fritt ställda följdfrågor samt möjlighet att gå djupare in i en viss frågeställning. Analysen skedde utifrån en hermeneutisk ansats. Studien har särskilt berört elever med behov av särskilt stöd och hur specialpedagoger på gymnasiet har arbetat med att skapa en trygghet för just dessa elever. Resultatet i studien har visat att allt som oftast är specialpedagoger som blivit utförare i arbetet med att skapa en trygg övergång. Detta har för specialpedagogen inneburit en omsättning av den information som inkommit till skolan med ett syfte som skapat möjligheter och förutsättningar för en fortsatt god inlärning på gymnasiet för eleverna. Studiens resultat har pekat på att informanterna verkligen har haft en struktur och ambition att skapa en så tydlig och trygg övergång som möjligt för samtliga elever. I studiens avslutning har vi författare givit förslag på olika vägar till vidare forskning som ter sig intressanta i sammanhanget rörande övergångar och elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och andra yrkesgrupper såg på barn i behov av stöd, samt att undersöka hur deras förhållnings- och arbetssätt i relation till barn i behov av stöd främjar dessa barns delaktighet i planerade aktiviteter. Utefter vårt syfte undersöktes i vår studie vad förskollärare och andra yrkesgruppers syn på barn i behov av stöd var, vilka strukturella faktorer som påverkade förskollärares och andra yrkesgruppers arbetssätt med barnen i de planerade aktiviteterna, samt vilka kommunikativa stöd som förskollärare och andra yrkesgrupper använder för att alla barn ska kunna delta i de planerade aktiviteterna. Studien tog avstamp i det sociokulturella perspektivet och metoderna som användes för att fastställa resultatet var semistrukturerade intervjuer och observationer.  Förskolan där studien ägde rum ligger i ett socialt heterogent område. De huvudsakliga resultaten visade på att förskolan där studien ägt rum såg de flesta informanterna barn i behov av stöd som de barn vilka var i behov av särskilt stöd, men vid eftertanke ändrade de flesta informanter sina svar till att alla barn någon gång är i behov av stöd. Observationerna visade att barnen fick stöd i form av olika scaffoldingstekniker. Även kommunikativt stöd i form av språklig mediering, bildstöd och teckenstöd användes av aktörerna för att främja barnens delaktighet och appropriering. Dock visade studien att vid personalbrist blev förskolepersonalen stressad vilket ledde till att barnen fick mindre stöd i de planerade aktiviteterna.