Spelling suggestions: "subject:"sexoch samlevnadsundervisning"" "subject:"sexuelloch samlevnadsundervisning""
21 |
Sex mellan raderna, En diskursanalys av religionslärares tal om sex och samlevnadAndersson, Nina, Bengtsson, Malin January 2008 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.
|
22 |
"Hon heter Mia, han heter tim" : En diskursanalys av svenska skolors undervisningsmaterial inom sex och samlevnadNordin, Sara-Matilda, Chireh, Gita January 2011 (has links)
Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas. Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet. Däremot finns det delar av materialet som dels är direkt ifrågasättande, dels har ett ifrågasättande syfte som dock inte uppfylls. Nyckelord: Diskursiv textanalys, genussystem, grundskolans senare år, heteronorm, läromedel, sex och samlevnadsundervisning
|
23 |
Sex- och samlevnadsundervisning - en studie av lärarens praktik ur ett genusperspektivBollen Helstad, Maria January 2007 (has links)
Läraren spelar en central roll när det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det ingår i lärarens uppdrag att verka för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka på vilka sätt högstadielärare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger läraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet? Empirin består av fem deltagande observationer under biologilektioner i år 8 med fyra manliga och en kvinnlig lärare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lärare. Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förståelse är en av utgångspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen. Könsroller diskuteras av de flesta lärarna som också visade sig vara överens om att flickor och pojkar agerar olika i undervisningssituationen. Pojkar är oftare omogna och försöker hålla upp en tuff fasad mot lärare och klasskamrater, medan flickor är mer intresserade av att diskutera kärlek och relationer. Lärarens generaliseringar om elever utifrån deras könstillhörighet speglar lärarens agerande och bidrar därigenom till att förstärka rådande könsmönster.
|
24 |
Sex- och samlevnadsundervisning - en studie av lärarens praktik ur ett genusperspektivBollen Helstad, Maria January 2007 (has links)
<p>Läraren spelar en central roll när det kommer till bemötande av flickor och pojkar genom att bidra till hur de formar sina uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det ingår i</p><p>lärarens uppdrag att verka för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster. Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka på vilka sätt högstadielärare bedriver sex-och samlevnadsundervisning. Vilka könsmönster ger läraren med ord och handling uttryck för i samspelet med eleverna i klassrummet?</p><p>Empirin består av fem deltagande observationer under biologilektioner i år 8 med fyra manliga och en kvinnlig lärare samt sju intervjuer med fyra kvinnliga och tre manliga lärare.</p><p>Resultaten visar att olikheter mellan könen och en ökad ömsesidig förståelse är en av utgångspunkterna för sex- och samlevnadsundervisningen. Könsroller diskuteras av de flesta</p><p>lärarna som också visade sig vara överens om att flickor och pojkar agerar olika i undervisningssituationen. Pojkar är oftare omogna och försöker hålla upp en tuff fasad mot lärare och klasskamrater, medan flickor är mer intresserade av att diskutera kärlek och</p><p>relationer. Lärarens generaliseringar om elever utifrån deras könstillhörighet speglar lärarens agerande och bidrar därigenom till att förstärka rådande könsmönster.</p>
|
25 |
Skolans tidiga sex- och samlevnadsundervisning : En läromedelsanalys ur ett queerteoretiskt perspektivHessel, Anna January 2015 (has links)
Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Forskningsfrågorna för studien är - Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar? - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6? - Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i läromedlen.
|
26 |
"Manligt" och "Kvinnligt" : - Lärares perspektiv på genusfrågor i sex- och samlevnadsundervisningen i biologi / "Male" and "Female" : - Teacher's perspective on gender issues in sex and social education in biologyPetersson, Gabriella, Dahlberg, Malin January 2018 (has links)
I det här självständiga arbetet undersöks genusfrågor. Syftet är att undersöka hur skolor arbetar med genus i samkönade och blandade grupper samt hur lärare planerar sin undervisning. För att undersöka detta användes en online-enkät som datainsamlingsmetod. Svarsresultaten bearbetades i databasen SurveyMonkey. Resultatet visade att undervisningen varier mellan samkönade och blandade grupper. De lärare som besvarade enkäten anser att genusfrågor är en stor och väsentlig del i sex- och samlevnadsundervisningen. Det skiljer sig däremot i vilka metoder som använts och huruvida samkönade grupper anses vara fördelaktiga för elevernas inlärning. En slutsats kan vara att det måste finnas mer riktlinjer kring hur arbetet ska bedrivas för att ge eleverna en likvärdig utbildning.
|
27 |
Sex och samlevnadsundervisning : Högstadielärares förhållningssätt och köns-och sexualitetsnormers reproduktion och ifrågasättandeGrönlund, Mya January 2018 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur högstadielärares förhållningssätt till sex och samlevnad i skolan formar deras undervisning samt hur normer för kön och sexualitet reproduceras eller utmanas i, eller i talet om, undervisningen. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett socialkonstruktivistiskt, queerteoretiskt, genusteoretiskt och ett normkritiskt perspektiv. Metod för studien är kvalitativa intervjuer och tematisk analys. Resultaten visar på att det bedrivs förändringsstrategier i form av en toleranspedagogik och en normkritisk pedagogik för att främja acceptans och jämlikhet samt motverka diskriminering och kränkningar i undervisningen. Här såg lärarna också mer eller mindre på sina elever som passiva lärande objekt eller aktiva lärande subjekt. Många av lärarna är till stor del normmedvetna, problematiserar normer och kopplar sex och samlevnad till värdegrundsarbetet. Några av lärarna tillämpar även ett genusperspektiv på sin undervisning. Normer i undervisningen utmanas genom lärarens språkanvändning, val av material och framförandet av alternativa narrativ. Existerande normer för kön och sexualitet förstärktes och reproduceras dock också i och med lärares språkanvändning där tal om det naturliga och normala är svårt att komma ifrån och där kategoriseringar och skillnadsskapande praktiker såsom att dela upp klassen efter kön förekommer. Resultatet tyder således på att lärares egna målsättning med undervisningen, syn på vad som är viktigt att ta upp och förståelsen av vad sex och samlevnad innefattar påverkar undervisningens utformning. Lärarnas strategier och tillämpning av pedagogiska praktiker samt synen på sina elever inverkar i stor grad på hur ett värdegrundsarbete och arbete med att utmana normer för kön och sexualitet fördes i undervisningen. Även lärarnas egna perspektiv på genus och sexualitet samt lärares normmedvetenhet hade betydelse för huruvida köns-och sexualitetsnormer förstärktes och reproduceras i undervisningen, eller i talet om denna. Den undervisning och kunskap eleverna i slutändan får ta del av är i huvudsak beroende av lärarnas kunskap, pedagogiska strategier samt synen på eleverna och sex och samlevnad som kunskapsområde.
|
28 |
Sex och samlevnad i ämnet naturkunskap : samtal i en lärargrupp kring nytt innehåll i ämnesplanen / Human sexuality and relations within the subject Science studies : conversations in a teacher group about new content in the subject syllabusTyrberg, Barbro E January 2016 (has links)
Höstens 2011 övergick svensk gymnasieskola till ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” (Lgy 11) och i samband med detta lyftes sex- och samlevnads-undervisning in i flera ämnen, bland annat i naturkunskap. Eftersom sex och samlevnad i alla tidigare läroplaner legat utanför ämnena uppkom en unik situation när området skulle implementeras. Syftet med denna studie har varit att få en bild av hur detta nypålagda uppdrag kunde lösas. Empirin i studien utgörs av transkriberade samtal förda under seminarier i ett arbetslag med naturkunskapslärare som läste en fortbildningskurs i sex- och samlevnadsundervisning. Studiens bakgrund ger en historisk resumé över sex- och samlevnadsundervisning i Sverige med gymnasiefokus och har ett lärarperspektiv. Kapitlet ger inblick i frågor som rör undervisningens komplexitet där personliga gränser, jämställdhet, elevperspektiv, hälsofrämjande perspektiv och alla elevers delaktighet är centrala. Det insamlade materialet har behandlats med en diskursanalytiskt inspirerad metod. Av resultatet framgår att lärargruppens funderingar ligger i linje med en hel del av litteraturen, men en markant skillnad framträder. Dikotomin mellan risk och bejakande, som belyses i flera texter, är inte tydligt framgående i samtalen. Istället binds samtalen om undervisning samman av lärarnas omtanke om eleverna. I omtanken ryms flera aspekter av elevernas liv och leverne, men utan litteraturens motsättningar. När de diskursliknande sammanhangen skola samt hälso- och sjukvård ställs i relation till varandra framgår, av lärares och skolsköterskas resonemang, att det förutsätts finnas en större tilltro till hälso- och sjukvårdens fysiologiska kunskaper, oavsett faktiska förhållandena.
|
29 |
Hur ska man bädda för att ligga? En kvalitativ studie om bedrivande av och problematik i sex- och samlevnadsundervisningenNygren, Marlene January 2018 (has links)
Ämnen kopplade till sexualitet och relationer är populära att diskutera i samhället, och i och med kampanjen ”Metoo” så synliggjordes också vikten av kunskap om jämställdhet och respekt. Mycket ansvar ligger på skolan att utbilda demokratiska medborgare med sunda värderingar som kan ta kloka beslut. Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande ämne, och i biolog och i naturkunskap har ämnet en viktig plats i kursplanen. Studier visar att sex- och samlevnadsundervisningen varierar på svenska skolor. De visar också att sex och samlevnad är ett känsligt ämne att prata om både för lärare och elever, och även att lärare inte alltid får verktyg från lärarutbildningen i hur de ska bedriva undervisningen. Därmed uppfylls inte målet om att Sverige ska ha en likvärdig skola. Denna studie syftade till att ta reda på vad lärare fokuserar på i sin sex- och samlevnadsundervisning samt vilka didaktiska val de gör. Vidare undersöktes hur lärarna bedömer elevernas kunskaper i ämnet, och slutligen har eventuella problem i sex- och samlevnadsundervisningen undersökts och hur de i så fall hanteras. Studien visade att sex- och samlevnadsundervisningen inte var likvärdig mellan och inom skolorna samt att lärarnas kunskaper om hur undervisningen ska bedrivas är bristfällig då de inte alltid följer de styrdokument som finns. Flera lärare var också omedvetna om att deras sätt att undervisa utgick från traditionella perspektiv på genus och sexualitet. Ingen av lärarna hade fått några verktyg i hur sex och samlevnad kan bedrivas på sin lärarutbildning, och ett annat problem som framkom var att det inte fanns någon närvarande rektor som ansvarade för att sex- och samlevnads-undervisningen höll hög kvalitet. Slutsatserna man kan dra är att ämnet sex och samlevnad behöver prioriteras mer av såväl lärare som rektorer och av samhället i stort. Det är viktigt att beakta att lärarna med säkerhet utformar undervisningen efter bästa förmåga, men en del kunskap saknas troligtvis och ämnet behöver därför behandlas mer på lärarutbildningen och på fortbildningar för att lärare ska bli mer medvetna om de normativa värderingar som genomsyrar deras undervisning. Lärarna behöver också prioritera bedömning i ämnet, och det behöver utformas mer material som hjälper lärare att tolka de styrdokument som finns. Vidare forskning, såsom liknande studier med fler deltagande lärare och över större geografiskt område är av stort intresse eftersom man då får ett större perspektiv över problematiken och därmed kan arbeta förebyggande.
|
30 |
”Det börjar med mig” : En studie om rektorers tankar om sex- och samlevnadsundervisning / ”It begins with me” : A study of principals ’thoughts about sexual educationEdestrand, Mikael, Lindberg, Sandra January 2021 (has links)
Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur rektorer i grundskolan reflekterar och resonerar kring sex- och samlevnad. Dessutom ämnar studien undersöka hur rektorer i grundskolan tolkar och reflekterar kring skrivelser rörande sex- och samlevnad i läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Vi vill även analysera hur rektorer översätter dessa reflektioner till det praktiska arbetet i sin skolverksamhet. De frågeställningar vi utgått från är “Hur kan rektorers reflektioner kring och tolkningar av sex- och samlevnad tolkas och förstås?”, ”Hur översätter rektorer läroplanens skrivelser utifrån sina egna reflektioner rörande sex och samlevnad i sin roll som pedagogisk ledare?” samt ”Hur blir denna översättning synlig i det praktiska arbetet i skolverksamheten?”. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sex olika rektorer. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån översättningsmodellen och teorin om teacher agency. Det slutliga resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisningen innehåll, utformning och plats i skolverksamheten dikteras av flertalet olika faktorer. Detta tar sig i uttryck utifrån egna erfarenheter, den sociala, kulturella och materiella kontext som är skolan, yttre faktorer och styrdokument. Alla dessa faktorer samspelar med varandra och skapar en arena för handlande och genom handlandet så ges olika förutsättningar för sex- och samlevnadsundervisningen.
|
Page generated in 0.1344 seconds