En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.

Den här studien behandlar elevers motivation till ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Syftet  med studien är att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet motiverar de lågpresterande  eleverna och de elever som riskerar att få betyget F i idrott och hälsa. Kvalitativa intervjuer  genomfördes med idrottslärare i Uppsala för att undersöka hur de arbetade med att nå de  elever som inte uppnår målen för ett godkänt betyg. Självbestämmandeteorin och KASAM  är de motivationsteorier som använts som utgångspunkt när resultatet har analyserats.  Analysen av resultatet visar att det som de intervjuade lärarna fokuserade på var att skapa  goda relationer till eleverna för att kunna nå dem. Miljön på lektionerna var en stor  faktor som påverkade elevernas inställning till ämnet. Kunskapskraven för att nå betyget  E är tillräckligt hanterbara för alla elever, att det inte är på grund av bristande förmåga som  gör att eleverna blir underkända. Det är bristande närvaro som gör att lärarna inte kan bedöma elevernas förmåga som nästan uteslutande är anledningen till betyget F.

No description available.

Motiverade medarbetare är nyckeln till framgång. Trots att motivation är ett komplext fenomen är det både omtalat och omdiskuterat inom organisatorisk forskning. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida Herzbergs tvåfaktorteori samt Ryan och Decis självbestämmandeteori kan appliceras som förklaringsmodeller för motivationen hos servicetekniker på Företag X. Tvåfaktorteorin gör en åtskillnad mellan yttre hygienfaktorer och inre motivationsfaktorer. Hygienfaktorerna är grundläggande för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen samtidigt som motivationsfaktorerna associeras till medarbetarens motivation och arbetstillfredsställelse. Likaså avser självbestämmandeteorin att det finns en diskrepans mellan inre och yttre motivation, men detta anses vara förknippat med arbetets grad av autonomi samt tillfredsställelsen av basbehoven autonomi, kompetens och samhörighet. Därtill framhåller teorin att inre motiverat beteende är prototypiskt autonomt, medan yttre motivation kan internaliseras och således vara kontrollerad eller autonom.  För att besvara frågeställningarna genomfördes digitala intervjuer med sju servicetekniker på Företag X. I förhållande till tvåfaktorteorin visar resultatet att hygienfaktorerna är avgörande för minskad vantrivsel, men även betydande för ökad trivsel samt motivation. Dock framkommer att motivationsfaktorerna arbetet i sig, personlig utveckling och bekräftelse är de som övergripande bidrar till serviceteknikernas motivation i arbetet. Resultatet visar vidare i relation till självbestämmandeteorin att arbetsuppgifter som upplevs som intressanta och roliga innefattar en hög grad av autonomi samtidigt som betungande arbetsuppgifter genomförs enligt regler satta av arbetsgivaren. Företag X fokuserar på belöningar i syfte att motivera servicetekniker i arbetet, men detta ger sammantaget inte önskad effekt.    Med beaktning av resultatet och den kritik som lyfts fram i studien, kan man diskutera relevansen av tvåfaktorteorin och självbestämmandeteorin som förklaringsmodeller för motivationen för serviceteknikerna på Företag X.

A class where everyone is motivated to participate during the lesson of physical education is something unique and rare. Motivation is a huge part of the observation for a PE teacher when they grade students, especially in sports and health classes. The self-determination theory is a perspective of motivation that has indicated efficient work around the students to find the internal motivation for physical education. In this study I have been focusing on the different types of motivations that make the students encouraged and enthusiastic, more so, I have been studying to see if there is some sort of connection between the motivation and socioeconomic opportunity for every student and how that affects their performance in physical education classes. Since the trend is showing a decreased active lifestyle of a teenager during their leisure I also chose to concentrate on each student's intention with physical activity beyond high school. My research method was a questionnaire where I asked a couple of questions to 89 students of high school age to be able to get enough quantity and make some conclusions. The results indicated that introjected motivation was the most common reason students attend physical education classes, however, internal motivation seems to be another big reason. While I was doing the research and questionnaire I was also able to divide it into a different type of economic standings, and then relate it to how they were motivated and see if it differed in the socioeconomic. Moreover, how it fluctuated by different motivation types based on the self-determination theory. In conclusion from my research and survey, there was a small difference between the motivation in the economic statuses, the group with low status was the one with higher self-determination motivation. In general, students seem to have intentions to be very active and stay active after high school. The external motivation also seems to play a huge part as well, it is considered to be a more controlled motivation than what Ryan and Deci (2000) consider auspicious. My research can be used until a certain point by PE teachers to see what types of motivation that motivates their students, however, the study does not show that the student’s reason to participate differs by socioeconomics.

Denna studie har till avsikt att med utgångspunkt i självbestämmandeteorin (SDT) undersöka hur ledare inom den privata sektorn arbetar för att motivera sina medarbetare. För att undersöka detta har två frågeställningar studerats: Hur stämmer ledarnas arbetssätt överens med SDT’s grundläggande psykologiska behov? Vilka faktorer uppger ledare inom denprivata sektorn vara viktiga för att motivera sina medarbetare? För att undersöka detta har fem semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan analyserats genom tematisk analys. I resultatet framkom det att ledarnas arbetssätt till största delen stämmer överens med SDT’s grundläggande behov kompetens, autonomi och samhörighet. Det gick att urskilja att arbetssättet skiljer sig beroende på vilken typ av verksamhet ledarnaarbetar inom. Vidare identifierades faktorer som påverkar motivationen, exempelvis externa faktorer i form av lön och möjligheter till karriärsklättring men även interna faktorer i form av psykologiska belöningar. Andra faktorer som lyftes fram var hur ledaren själv kan arbeta för att motivera sina medarbetare.

Föreningsidrotten i Sverige har en nedåtgående trend vad gäller medlemmarantalet. Fotboll är den överlägset största idrotten i Sverige och så även inom barn- och ungdomsidrotten. Hur är ungdomars motivation till sitt fotbollsutövande och har de tankar på att sluta spela? Har covid-19 pandemin påverkat ungdomarnas motivation?Syftet med studien var att undersöka motivationen hos fotbollsspelande ungdomar och om den har någon koppling till om de har haft några tankar på att sluta spela. Delsyftet var att undersöka om motivationen påverkats under covid-19 pandemin.Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt där undersökningens design genomfördes i form av en enkätstudie. I studien deltog 140 fotbollsspelande ungdomar mellan 15 – 19 år.Uppsatsen resultat visade att ungdomarna generellt sett hade en hög motivation men att de ändå hade haft tankar om att sluta spela fotboll. Resultatet visade ett samband mellan amotivation och tankar om att sluta spela och ett negativt samband mellan inre motivation och tankar om att sluta. Resultatet visade även att covid-19 pandemin har påverkat ungdomarnas motivation negativtUppsatsen resultat stämmer överens med tidigare forskning och med självbestämmandeteorin. Fler studier behövs inom området och med fokus på covid-19 pandemins påverkan. En kvalitativ forskning kan bidra med djupare information om pandemins påverkan på ungdomars motivation. / The amount of members in organized sports in Sweden has declined. Football is the biggest sport in Sweden and also the biggest youth- and adolescent sport. How high is the participation motivation in adolescent football players and do they have thoughts about dropping out? Has Covid-19 had an impact on their motivation?The purpose of this essay was to examine the participation motivation in adolescent football players and if it has any connection to their thoughts about dropping out. The purpose was also to examine the impact of Covid-19.The method of this essay has been implemented with a quantitative perspective, where the design of the essay was in form of a survey study. The selection of the essay was 140 football players between the ages of 15 – 19.The results of the essay showed that the participation motivation was generally high but they also have had thoughts about dropping out of football. The results showed a connection between amotivation and thoughts about dropping out and a negative connection between intrinsic motivation and thoughts about dropping out. The results also showed that the motivation has declined during Covid-19.The results of the essay are consistent with previous research and the self-determination theory. More studies on the topic needs to be done and examine the impact of Covid-19. Studies with a qualitative perspective is needed to further examine and gather more information about the impact of Covid-19 on the participation motivation in youth- and adolescent athletes.

Studien avsåg att undersöka vad som motiverar anställda i restaurangbranschen i arbetet. Restaurangbranschen är en bransch som har en hög personalomsättning i förhållande till andra yrken och forskning har visa att människor som är motivarande både mår bättre och är mer benägna att stanna på en arbetsplats längre. Med tanke på att restaurangbranschen är stadigt växande kan ökad kunskap om motivation vara av värde för för anställda inom restaurangbranschen. Studien undersöker anställdas egna tankar och erfarenhet angående motivation, därav är studien av kvalitativ karaktär där fyra personer som jobbar i restaurangbranschen har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med hjälp av tematisk analys där fem motiverande faktorer framkom: Balans mellan uppgiftens krav och den egna förmågan, samhörighet, känsla av trygghet och balans, personlig utveckling och stolthet i utförande. Resultatet visade att anställda upplever en stark inre motivation till sitt arbete. I de fall det upplevts en yttre motivation har det varit förankrat i respondenternas värderingar och därmed haft en autonom karaktär.

Inom skolan möter läraren elever av alla de slag, elever med varierande bakgrund och erfarenheter. De som känner sig bekväma i skolans vardag och de som inte gör det, samt de som är motiverade och de som är omotiverade. Motiverande samtal är ett verktyg som används bl.a inom sjukvården och behandling av olika sorters missbruk. Metoden handlar om att hjälpa patienten eller klienten att själv hitta motivationen till att göra de förändringar som behövs för att individen ska må bättre. Syftet med det här arbetet är att titta på om just Motiverande samtal kan vara ett verktyg för att stödja elever att öka motivationen i bildämnet och i och med det utvecklas i ämnet. Olika faktorer som påverkar motivationen nämns, t.ex. självbestämmande teorin, självförmåga och pygmalioneffekten. I undersökningen intervjuades fyra personer, två lärare och två elever, utifrån en intervjuguide med öppna frågor som tog sin utgångspunkt från problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna upplever bemötandet i klassrummet, intresse och självförtroende som några av de aspekter som påverkar elevers motivation. Det stämmer väl överens med de teorier i undersökningen som hävdar att inre motivation, som är nyckeln till lärandet, skapas genom självförmåga, lärarens engagemang och förmåga att skapa en lärmiljö som främjar elevers inre motivation (Reeve, 2006). Det som skiljer sig mest bland informanternas svar är hur elever och lärare ser på vem som äger problemet vid låg motivation. Lärarna pekar på elevers intresse och drivkraft som nyckel till motivation. Eleverna pekar på lärarens bemötande och engagemang som det viktigaste för att skapa motivation.

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer och människan blir allt mer lat och bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva. Detta beteende sjunker allt lägre i åldrarna vilket leder till att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Studier visar att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Syftet med studien är därför att undersöka hur pass fysiskt aktiva ungdomar är i Ängelholms kommun och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet. För att besvara syftet användes en kvantitativ metod i form av enkätinsamling på en skola placerad i de centrala delarna av kommunen. Resultatet visade på att totalt 269 av 301 deltagare från Kungsgårdsskolan är fysiskt aktiva och lever upp till de rekommendationer som finns. Motiven bakom fysisk aktivitet är för att upprätthålla god hälsa, fysik och för att det är roligt. Motiven bakom fysisk inaktivitet är för att det är tråkigt, för att man inte hinner eller för att man inte vet vad man skulle träna i så fall. Resultatet analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) och dess olika delar som ligger till grund för en individs motivation. Slutsatsen för studien är att minst 269 av ungdomarna på Kungsgårdsskolan lever upp till rekommendationerna som finns. Trots detta är där fortfarande en andel som inte är fysiskt aktiva och det är denna grupp som kommunen måste fokusera på vid framtida arbeten. Den andel som inte är fysisk aktiva tillhör med stor sannolikhet den grupp på sex procent som inte är fysiskt aktiva under fritiden, i skolan eller på raster. / In today’s society it is more and more common to spend the majority of our days sitting. Studies show that six percent of all the youths are not being physically active in either school or on their free time. The purpose of this study was therefore to find out how physically active young people are in the municipality of Ängelholm and what underlies physical activity and inactivity. The research questions of the study were: to what extent are young people physically active? Why are young people not physically active? Why are young people physically active? To get answers to the purpose a quantitative method was used in the form of questionnaire collection. To analyze the results, I used the self-determination theory and its concepts that underlie an individual’s motivation. The results and conclusion of the study shows that 269 of 301 participants are living up to the recommendations.