Syftet med denna empiriska studie är att kartlägga lågstadielärares reflektioner kring hur de upplever att undervisning i problemlösning påverkar elevers inre motivationsamt hur de arbetar för att stödja elevernas inre motivation. I studien behandlas de två frågeställningarna: Hur upplever lärarna att undervisning i problemlösning påverkarelevernas inre motivation och hur beskriver lärarna att de arbetar för att skapa möjligheter i undervisningen för eleverna att uppleva inre motivation? Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom metoderna observation och semistrukturerad intervju av två lärare i lågstadiet. Studiens resultat kopplas samman med det teoretiska ramverket självbestämmandeteorin, som behandlar motivation. Resultatet visade att lärarna arbetade för att skapa en lustfylld och motiverande undervisning genom att möjliggöra för eleverna att känna autonomi, kompetens och delaktighet. Lärarna resonerade kring att vardagsnära och öppna problemuppgifter, arbete tillsammans i grupp, par eller helklass, samt undervisning i lösningsstrategier kan bidra till ökad inre motivation hos eleverna.

Following the government's decision to resume conscription, it is now both women and men’s obligation to conduct military basic training if they are called upon. The government's intention is that the commitment, primarily should be based on volunteers and, secondarily, by conscription through law. To create conditions for more individuals to find themselves motivated to voluntarily complete basic military training, it is therefore relevant to examine what makes an individual motivated while others do not. Additionally, it is also interesting to examine to which extent the initial information from “Plikt- och prövningsverket” (conscription office) and from the Swedish Armed Forces' website is encouraging from a motivational perspective. Based on the results, a reasoning can be made about what potential effects there are with the design of the information document and whether there are any opportunities for improvement from a motivational perspective. The results show that the material contains several examples of motivational factors, but that there are opportunities for further improvements to generate greater individual motivation.

Då jag i mitt arbete som lärare i svenska undervisar eleverna med processkrivande som grundsyn och upplever att det underlättar skrivandet för eleverna, fann jag det intressant att undersöka om min uppfattning stämde. Jag har noterat att eleverna, även de med skrivsvårigheter, tar sig igenom den utmaning som skrivande kan innebära i skolan. Syftet med undersökningen var att finna svar på om undervisning med processkrivande som grundsyn kan ses som motiverande för eleverna. Utifrån självbestämmandeteorin kopplad till motivation gjorde jag en kvalitativ studie som relaterar till tidigare forskning kring processkrivande och motivation. Tidigare forskning visar bland annat på att processkrivande kan bidra till motivation och goda skribenter. Likväl finns det även studier som inte har visat samma resultat. Mitt resultat visade att mina elever ser processkrivande som hjälpsamt i undervisningen vilket jag tolkar som att det kan anses vara motiverande. Än tydligare i resultatet var att jag som lärare kan påverka elevens motivation på flera olika sätt. Återkoppling var den faktor som stack ut allra mest. Jag kan alltså bekräfta min uppfattning om att processkrivande som grundsyn i undervisning är hjälpsam och motiverande för eleverna.

Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige i början av år 2020. Pandemin innebar mångaanpassningar för människor, inte bara hälsorelaterade, utan även för det vardagliga arbetetinom organisationer. Många arbetsplatser ställde om till distansarbete för att minskasmittspridningen av coronaviruset. Så blev även fallet för de anställda inom revisionsbyråerna Big Four i norra Sverige. Dessa byråer befinner sig i en dynamisk miljö, där medarbetarnas kunskap och mål skiljer sig åt i stor grad. Studiens syfte var att förklara hur motivationen hos medarbetare i dynamiska miljöer har påverkats sedan styrningen och arbetet började ske på distans till följd av en kris. Vidare var avsikten med studien att förklara eventuella förändringar i motivationen hos medarbetarna och hitta förklaringar till vad det kan betyda och bero på. Studien är teoretiskt förankrad i Självbestämmandeteorin (eng.Self-determination theory) och begreppet återkoppling. Dessa valdes för att skapa enförståelse till vad som motiverar människor samt vad återkoppling kan göra för människors motivation och inställning till arbete. Datainsamling har gjorts via kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som skickades ut till Big Four-byråerna i norra Sverige. Studiens resultat visar att minskad återkoppling kan vara en bidragande faktor som påverkarmedarbetarnas motivation till arbete. Till följd av distansarbete syntes ett samband att de som upplevde minskad återkoppling även upplever försämrad motivation till arbetet. Förslag till fortsatt forskning inom ämnet är att undersöka företag i andra branscher för att se eventuella likheter och skillnader. Det kan även vara av intresse att studera olika typer av återkoppling för att få en djupare bild av vilken typ av återkoppling som har störst påverkan på motivationen.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som syftar till att undersöka hur matematiska videoklipp  påverkar elevers motivation att lära sig matematik och hur de används i matematikundervisning. Vi använde oss av databasen UniSearch och med hjälp av våra bestämda urvalskriterier valdes relevanta artiklar till vår studie. Artiklarna sammanfattades och analyserades. För att analysera artiklarna använde vi oss av de tre kategorierna i självbestämmandeteorin som är känsla av kompetens, självbestämmande och social delaktighet. Resultatet av den här studien visar att matematiska videoklipp uppfyller de tre kategorierna i självbestämmandeteorin och kan därför leda till ökad motivation. Utöver det fann vi resultat som visar att matematiska videoklipp kan användas före, under och efter matematiklektioner. Från resultatet anser vi att matematiska videoklipp skulle kunna vara en tillgång och fungera som ett bra stöd i matematikundervisningen. Exempelvis kan matematiska videoklipp användas före lektion i det flippade klassrummet, under lektion som ett  komplement till genomgång samt efter lektion till läxläsning. / This study is a systematic literature review that aims to examine how mathematical videos influence students’ motivation in mathematics, and how they can be used in teaching. We used the database UniSearch together with our selection criteria to choose relevant articles for our study. The articles were summarized and analyzed. To analyze the articles, we used the three categories in self-determination theory: Autonomy, competence and relatedness. The result from this study shows that mathematical videos meet the categories in self-determination theory. Therefore, mathematical videos could increase students’ motivation in mathematics. Moreover, the result shows that mathematical videos can be used before, during and after mathematics lessons. From these results, we believe that mathematical videos could be a useful support in mathematics teaching. For example, mathematical videos can be used before a lesson in the flipped classroom, during a lesson as a complement to the lecture and after a lesson as a tool to help studying homework.

Studiens syfte är att med avseende på skönlitterär läsning undersöka relationen mellan inre och yttre motivation. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare. Insamlat material analyserades dels utifrån en diskursanalys där lärarna resonerade om sin egen roll som motivationsfaktor, dels utifrån Deci och Ryans självbestämmandeteori och dess tillhörande begrepp självbestämmande, kompetens och meningsfullhet (2017). Resultatet visar att yttre motivationsfaktorer ofta är en förutsättning för att väcka elevernas inre motivation. Lärarna har en likvärdig syn på vad som ryms inom motivationsbegreppet men har olika syn på hur motivation skapas. Vidare visar resultaten att lärarna inte låter elevernasjälva välja vad de vill läsa (självbestämmande) men att detta inte har en negativ påverkan på elevernas motivation. Lärarna arbetar med att motivera eleverna och anpassa undervisningen utefter elevernas behov (kompetens) samt med att låta eleverna samtala om litteraturen (meningsfullhet).

Fysisk aktivitet ökar bland seniorer och forskning visar på goda hälsoeffekter som en effekt av densamma. Trots vetenskaplig forskning om detta anas ett glapp i svensk forskning kring vad som motiverar seniorer till att ägnar sig åt fysisk aktivitet, i det här fallet i form av gruppträning, samt vilka effekter det innebär. Syftet med studien är att förstå varför människor över 65 års ålder ägnar sig åt fysisk aktivitet i form av gruppträning samt att undersöka om det finns någon påverkan på seniorernas upplevda livskvalitet och i så fall hur denna tar sig uttryck. Empirin hämtades genom sex kvalitativa intervjuer och tolkades med hjälp av Självbestämmandeteorin och dess tre grundbehov: autonomi/ självbestämmande, kompetens och samhörighet. De identifierade motivationsfaktorerna är: 1. Identitet, 2. Fysisk hälsa, 3. Psykisk hälsa, 4. Respons, 5. Bestämma över egna kroppen, 6. Gemenskap och relationer, 7. Sammanhang och rutiner samt 8. Glädje. Resultatet visar att alla grundbehov går att koppla till både motivation och upplevd livskvalitet, Autonomi- och självständighetsbehovet samt samhörighetsbehovet är viktigast för motivationen medan livskvalitén för seniorer visar sig ha tydliga kopplingar till alla tre. Behovet av kompetens spelar en markant större roll för livskvalitén än för graden av motivation. Välbefinnande och hälsopromotion, mod och frihet i vardagen samt sociala relationer och gemenskap identifieras som där viktiga värden och faktorer som höjer den upplevda livskvalitén. / Exercise among seniors increases, and recent studies indicates a gap of Swedish research in this area. Therefore, the aim of this study is to understand why seniors engage in physical activity, in this case in form of different group fitness-classes, and what the perceived effect of this consists in. Data were collected from six interviews and then analyzed in relation to the Self-Determination Theory and three important parts of it; autonomy, competence and social involvement. The result indicated several motives/factors for motivation among the participants: 1. Identity, 2. Physical Health, 3. Mental Health, 4. Response, 5. Possibilities to control your body, 6. Connections and Relationships, 7. Context and Routines and 8. Happiness. All three proved to be important but Autonomy and social involvement seemed to be most important among the participants when asked about motivation. In relation to quality of life, all three parts seemed crucial.

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

Belöningssystem är ett omtalat verktyg inom organisationer och används i syfte attmotivera organisationers anställda. Självbestämmandeteorin (SDT) förklarar viktigaaspekter för att främja arbetsmotivation inom organisationer, som omfattar upplevelsenav autonomi, tillhörighet och kompetens. Bland forskare råder det delade meningargällande vilka former av belöningar som främjar arbetsmotivation. Uppsatsens syfte attundersöka hur arbetstagare upplever arbetsmotivation och belöningar, samt hur dessaförhåller sig till varandra. För att besvara uppsatsens syfte genomfördes en kvalitativstudie, vilket omfattade ett genomförande av intervjuer med anställda på en organisationi Sverige. Resultatet visade huruvida belöningar och arbetsmotivation upplevdes, samthur belöningar och arbetsmotivation samspelar med varandra. Det framkom att olikaindividuella aspekter som exempelvis personlighet, livssituation och övriga behov ochpreferenser påverkar vilken form av belöning som eftersträvas

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen. Eleverna förknippar lärarens relationsskapande förmåga och undervisningssätt med hennes insatser till att motivera dem.