Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med att främja elevernas motivation till läsning. Studien utgår från Självbestämmandeteorin, som är en motivationsteori och som utgjorde studiens teoretiska ramverk. Självbestämmandeteorin grundar sig i tre grundläggande psykologiska behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. För att en individ ska uppnå en känsla av motivation, enligt Självbestämmandeteorin, behöver dessa tre behov vara tillgodosedda, därav blev dessa behov utgångspunkt i vår analys. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ metod där 12 semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i årskurs F-3. Intervjuerna bearbetades genom transkriberingar samt en tabell för att slutligen analyseras utifrån analysbegreppen. Studien visar att lärare använder sig av olika strategier på olika sätt för att motivera eleverna till läsning. Lärarnas resonemang kring hur de arbetade med olika strategier visade sig också gynna olika behov på olika sätt och gav oss således svar på våra frågeställningar. / The purpose of the study was to investigate how teachers in grades F-3 motivate their students to read. In our work, we relied on Self Determination Theory, which is a motivational theory and served as our theoretical framework. The Self Determination Theory is based on three fundamental psychological needs - autonomy, competence, and relatedness. According to the theory, in order for an individual to achieve a sense of motivation, these three needs must be fulfilled. Therefore, these needs served as the starting point for our analysis. The empirical data was collected through a qualitative method where 12 semi-structured interviews were conducted with active teachers in grades F-3. The interviews were processed through transcriptions and a table to finally be analyzed based on the analytical concepts. Our study resulted in the finding that teachers utilize different strategies in different ways to motivate students to read. The teachers' reasoning regarding how they worked with different strategies also revealed that they benefited different needs in different ways, thus providing answers to our research questions.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå sjundeklassares upplevelser av sin skolgång. Mer specifikt vill vi veta mer om deras motivation att engagera sig i sina studier samt få en förståelse för de variationerna av studiemotivation som finns bland elever i årskurs 7. Vi har intervjuat elever som går i årskurs 7 på tre olika skolor i Mellansverige om hur de ser på sin skolgång och vad som motiverar dem samt vad som gör att de inte känner sig studiemotiverade. Utifrån tidigare forskning har vi använt oss av fem teman som grund för våra gruppintervjuer. Med hjälp av faktorer som Boström och Bostedt (2022) kommit fram till som viktiga för elevers studiemotivation och Ryans & Decis (2000) motivationsteorin self-determination theory har vi analyserat vår empiri. Studiens resultat bygger på en beskrivning av elevernas upplevelse av att börja högstadiet och det gemensamma är att alla elever tycker det är roligt, oavsett vilken motivationsnivå de befinner sig på. Den faktor som framträder som viktigast i studiens resultat är relationsskapande mellan elev och lärare. För de elever som är amotiverade och som drivs av yttre motivation, med regleringen yttre kontroll, har inte någon bra relation till sina lärare och de elever som var mer studiemotiverade upplever sina lärare som snälla och tycker att lärarna bryr sig om dem. Med stöd av denna studie får studie- och yrkesvägledare en förståelse för hur studiemotivation kan påverkas av olika faktorer och genom att kartlägga elevernas motivationsnivå kan studie- och yrkesvägledare anpassa sin vägledning utifrån elevens behov. / The purpose of this study is to describe and understand seventh graders' experiences of their schooling. More specifically, we want to know more about their motivation to get involved in their studies and gain an understanding of the variations in study motivation that exist among students in year 7. We have interviewed students who are in year 7 at three different schools in Central Sweden about how they look at their schooling and what motivates them and what makes them not feel motivated to study. Based on previous research, we have used five themes as a basis for our group interviews. With the help of factors that Boström and Bostedt (2022) found to be important for students' study motivation and Ryans & Deci's (2000) motivational theory self-determination theory, we have analysed our empirical evidence. The results of the study are based on a description of the students' experience of starting upper secondary school and the commonality is that all students find it fun, regardless of their level of motivation. The factor that emerges as most important in the study's results is relationship building between student and teacher. For the students who are amotivated and driven by external motivation, with the regulation external control, do not have a good relationship with their teachers and the students who are more motivated to study perceive their teachers as kind and think that the teachers care about them. With the support of this study, study and career guidancegain an understanding of how study motivation can be affected by various factors and by mapping the students' motivation level, study and career guidance can adapt their guidance based on the student's needs.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan självupplevd kunskap av gamification och tredjepersonseffekten (TPE) (En effekt som innefattar att jaget “första person” tror att propaganda eller kommunikation påverkar andra “tredje person” mer än sig själv) samt hur denna påverkar motivationsnivån som gamification försöker höja. Studien omfattade sex deltagare. Tre spelstudenter som har kunskap av gamification och tre konststudenter som inte har kunskap av gamification. Detta är för att se hur den självupplevda kunskapen påverkar TPE och därmed motivationen till att använda applikationen Duolingo som valdes som ett instrument i denna studie för att svara på forskningsfrågan. Där den huvudsakliga forskningsfrågan lyder, hur påverkar den självupplevda kunskapen av gamification motivationsnivån? Som har ytterligare två underfrågor för att besvara den huvudsakliga, hur påverkar den självupplevda kunskapen av gamification tredjepersoneffekten? samt hur påverkar tredjepersoneffekten motivationsnivån? Studien innefattade både en kvalitativ och en kvantitativ del i datainsamlingen där både semistrukturerade intervjuer och enkäter användes. Tematisk analys och ett induktivt sätt användes som dataanalysmetod i denna studie. Denna studie har funnit att den självupplevda kunskapen inte påverkar motivationen. Däremot kunde det inte finnas en TPE i spelstudenternas syn gentemot konststudenterna, där det var evident att spelstudenterna ansåg att alla påverkas av gamification och spelelement. Vidare hittades ingen relation mellan TPE och motivationsnivån även fast studenterna insåg en social distans mellan grupperna. Däremot ansågs inte gamification som något negativt, vilket medför att TPE inte uppkom mellan de två grupperna. Å andra sidan uppkom det en TPE gentemot barn och unga eftersom respondenterna ansåg dessa grupper som mer erfarna av spel, vilket resulterar i att de påverkas mer av de negativa effekterna med applikationens utformning såsom spelberoende, ekonomisk press och otillräcklig information för språkinlärning, samt spelelementen som används i applikationen. Vidare existerade även TPE gentemot personer som är tävlingsinriktade och skulle ha ett stort fokus i tävlingsaspekten av applikationen. / This study aimed to explore the interplay between self-perceived knowledge, gamification, and the thirdperson effect (TPE) (An effect which includes the "first person" believes that propaganda or communication affects other "third person" more than itself) in relation to motivation levels facilitated by gamification elements. Data was collected from six participants, divided into two groups: computer science students specializing in game design at Stockholm University (with knowledge of gamification) and art students at Luleå University (without knowledge of gamification), serving as a comparison group. This division allowed for an analysis of how self-perceived knowledge impacts the third-person effect and subsequent motivation to use the Duolingo phone app. This study aims to explore the relationship between self-perceived knowledge of gamification, motivation levels, and the third-person effect. The main research question guiding this investigation is: "How does self-perceived knowledge of gamification influence user motivation?" Two supporting sub-questions are posed to shed light on this main question: "How does self-perceived knowledge of gamification impact the third-person effect?" and "How does the third-person effect influence user motivation?" By investigating these interrelated factors, this study seeks to provide insights into the complex dynamics between self-perceived knowledge, gamification, motivation, and the third-person effect. The study incorporates a comprehensive qualitative section, employing semi-structured interviews and thematic analysis to collect and analyse data. Additionally, a smaller quantitative section employs a survey to assess participants' self-perceived knowledge. The findings indicate no significant evidence of a third-person effect between the computer science and art students. The computer science students believed that gamification affects everyone, regardless of student group. Moreover, the study reveals no correlation between the third-person effect and motivation, despite evident social distance between the groups. Notably, gamification was not perceived as a negative phenomenon or strategy, leading to a diminished occurrence of the third-person effect. However, there was a recognised TPE towards children and young adults due to the respondents considering these groups as more experienced with video games, which results in them being more affected by the negative effects of the applications design. These effects were notably game addiction, financial pressure, and insufficient information for language learning, as well as the game elements used in the application. Furthermore, TPE also existed towards people who are competitive and would have a big focus in the competition aspect of the application.

Titel: Styrmodeller och motivation - En kvalitativ studie som beskriver hur en kommuns utarbetade styrmodell samspelar med motivationen hos kommunens anställda.  Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi, 30 hp.  Författare: Daniel Johnsson & Jesper Jönsson  Nyckelord: Styrmodell, styrpaket, motivation, kommun, chefskap, självbestämmandeteorin. Inledning: Undersökningar visar att svenska kommuner har haft ett motivationsproblem. Detta är fallet då många kommuner har stött på utmaningar med anställda som säger upp sig och söker sig till nya arbetsplatser. Med detta i beaktning är det viktigt att styrmodellen prioriteras inom kommunen för att utveckla organisationen samtidigt som personalens utveckling, motivation och välmående får stå i fokus.  Forskningsfråga: Hur samspelar styrmodellen inom svenska kommuner med personalens motivation?  Syfte: Då varje kommun behöver hantera olika utmaningar behöver styrmodellen variera mellan kommunerna. För att kunna ge en teoretiskt generaliserad bild kring styrmodellens samspel med motivation hos anställda i Sverige så är det viktigt att förstå hur en kommun fungerar. Därför är syftet med denna studie att beskriva hur styrmodellen inom en specifik kommun i Sverige samspelar med anställdas motivation. Detta görs för att utveckla kunskapen och bidra med nya forskningsinsikter inom ämnet. Därtill är syftet att förklara samspelet och förklara hur olika typer av styrning inom styrmodellen kan ha olika samspel med motivationen.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen studerade styrningen som ett gemensamt paket av Malmi och Brown samt självbestämmandeteorin av Ryan och Deci. Referensramen studerade dessa synsätt utifrån olika typer av styrning som kan användas inom en organisation samt inom olika begrepp som anses tillhöra motivation.  Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats för att besvara forskningsfrågan. Utöver det användes en kvalitativ metod där vi utförde en fallstudie inom en kommun. Genom semistrukturerade intervjuer samlade vi in studiens empiriska data. Denna data analyserades sedan i form av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det empiriska resultatet hade sin utgångspunkt i ett antal teman som ansågs vara relevanta för att besvara forskningsfrågan. Resultatet presenterade hur studiens respondenter upplevde angiven teori i praktiken, då intervjufrågorna uppkom från den teoretiska referensramen.  Analys: Analysen kombinerade teori och empiriskt resultat för att undersöka samspel begreppen emellan. Detta gjordes genom att ställa tidigare angiven teori och empiriska svar emot varandra. Analysen visade att styrning och motivation samspelar.  Slutsats: Resultatet av denna studie visar att styrningen inom en kommun samspelar med anställdas motivation. Styrning genom planering, cybernetik, kultur och administration samspelar med autonomi, kompetens och tillhörighet. Detta är olika vitala aspekter inom en mer övergripande motivation. Även styrning genom belöning samspelar med motivationen hos anställda, men det samspelar enbart med begreppet kompetens. / Title: Control systems and motivation - A qualitative research study that describes how a municipality and their developed control system interact with the motivation among the municipality employees.  Subject: Master thesis in business economics, 30 hp.   Authors: Daniel Johnsson & Jesper Jönsson  Keywords: Control systems, control systems as a package, motivation, municipality, management, self-determination theory.  Introduction: Research shows that Swedish municipalities have a motivation problem. This is the case since a lot of municipalities have faced challenges with employees who resigns and look for other places to conduct their work. Because of that it is vital that the control system is prioritized to develop the organization at the same time as the employee’s development, motivation, and well-being remains in focus.  Research question: How do the developed control system in Swedish municipalities interact with the motivation among the employees?  Research aim: Since every municipality need to handle different challenges, the control system needs to vary between the municipalities. To be able to present a generalized picture about how the control system interact with employee motivation in Sweden it is essential to understand how one municipality operates. The aim of this thesis is therefore to describe how the developed control system in a specific municipality in Sweden interact with the motivation among the municipality employees. This is done to develop the knowledge and contribute useful insights regarding the subject. In addition, the aim is to explain the interaction and explain how different types of control systems can have different outcomes on the motivation among employees.  Theoretical framework: The theoretical framework has researched control systems as a package by Malmi and Brown as well as the self-determination theory by Ryan and Deci. The framework examines these approaches from different types of control systems that can be used within an organization, as well as different ideas which is considered to belong within motivation.  Method: In this thesis an abductive research approach was used to answer the research question. Beyond that the authors used a qualitative method where a case study was accomplished in a municipality. Through semi-structured interviews we then collected the empirical data for the thesis. This data was later analyzed with a qualitative content analysis.    Result: The empirical result had its starting point in several themes which was considered relevant to the research question. The result presented how the respondents experienced earlier mentioned theory more practically, since the interview questions arose from the theoretical framework.  Analysis: The analysis combined the theoretical framework and the empirical result to see the interplay between the concepts. This was conducted by putting theory and empirical answers against each other. The analysis later showed that control systems and motivation interplays.   Conclusion: The conclusion of this thesis shows that the control system in a municipality interact with the motivation among the employees. Control systems through planning, cybernetic, culture and administration interact with autonomy, competence and relatedness. These are three vital aspects in a larger motivation picture. Even a control system based on rewards interacts with motivation among employees, but only through competence.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om och hur en tvåårig intervention med ett inriktningsval i kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet upplevdes som en behovsstödjande miljö för eleverna. Fyra frågeställningar var centrala för studien: a) Hur beskrev eleverna sina möjligheter att tillfredsställa de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet genom ett inriktningsval? b) Hur beskrev eleverna sin motivationskvalité när de fått genomföra kursen idrott och hälsa 1 genom ett inriktningsval? c) Hur upplevde elevernas lärare interventionens möjligheter att tillfredsställa de psykologiska behoven hos eleverna? d) Hur arbetade elevernas lärare med behovsstödjande ledarskap i sin undervisning i interventionsgrupperna? Metod: Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sju elever rekryterades genom ett bekvämlighetsurval från grupperna ”dans och träning till musik” och ”boll-, slag- och nätspel”. Elevernas undervisande lärare i interventionen intervjuades också. Intervjuerna transkriberades och därefter användes Braun och Clarkes (2019) sex steg för tematisk analys som grund i analysarbetet med en abduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att interventionen upplevdes som en stödjande miljö främst för de psykologiska behoven autonomi och kompetens. Behovet av tillhörighet hämmades för en del av eleverna. De tre behoven samvarierade starkt med varandra och den grupp som upplevde behovsfrustration på grund av bristande tillhörighet beskrev en kontrollerad motivationskvalité som följd. För de elever som beskrev en behovstillfredsställelse upplevdes det inverka positivt på den självbestämmande motivationskvalitén. Vidare framkom det att de homogena grupperna som bildades upplevdes positivt både utifrån kompetens- och tillhörighetsbehovet, men också för lärarnas behovsstödjande arbete som resultatet visade upplevdes som stort. Slutsats: Resultatet tyder på att ett inriktningsval i idrott och hälsa på gymnasiet kan skapa en behovsstödjande miljö men att det behöver kombineras med andra metoder för att stödja behovet av tillhörighet hos eleverna. / Aim: The purpose of the study was to investigate if and how a two-year intervention with a choice of specialization in physical education in upper secondary school was perceived as a need-supporting environment for the students. Four questions were central to the study: a) How did the students describe their opportunities to satisfy the basic psychological needs of autonomy, competence, and relatedness through a choice of specialization? b) How did the students describe their motivation quality when they were allowed to complete physical education through a choice of specialization? c) How did the students’ teachers experience the intervention´s opportunities to satisfy the students’ psychological needs? d) How did the students’ teachers work with need-supporting leadership in the intervention groups? Method: The method was qualitative semi-structured interviews. Seven students were recruited through a convenience selection from the group “dance and training to music” and “ball-, stroke- and net games”. The students‘ teachers in the intervention were also interviewed. The interviews were transcribed and Braun and Clarke´s (2019) six steps were used for thematic analysis as a basis for the analysis work with an abductive approach. Results: The results showed that the intervention was perceived as a supportive environment primarily for the psychological needs autonomy and competence. The need for relatedness was thwarted for some of the students. The three needs covaried strongly with each other and the group that experienced need frustration due to lack of relatedness described a controlled motivation quality as a result. Students who described greater need satisfaction, it was felt to have a positive effect on the self-determination quality of motivation. Furthermore, it emerged that the homogeneous groups that were formed were experienced positively both on the basis of competence and the need for relatedness, but also for the teachers´ need supporting leadership as the result showed was perceived as large. Conclusions: The results indicate that a choice of specialization in physical education in upper secondary school can create a need-supporting environment, but that it needs to be combined with other methods to meet the need for relatedness among students.

Efter att corona pandemin sveptes över världen ändrade detta det traditionella arbetssättet, människor runtom i världen fick anpassa sina arbetssätt efter pandemin och distansarbete blev standard. Syftet med denna studie är att undersöka hur distansarbete påverkar arbetsmotivationen och dess samband. De aspekter i arbetsmotivationen som har undersökts är autonomi, kompetens och samhörighet och hur de har påverkats av distansarbete och motivationsteorierna som behandlas i undersökningen är Maslows behovsteori och självbestämmandeteorin. Insamling av data har skett med en kvantitativ metod genom en egenutformad enkät. Resultat visar att det inte finns något samband vad gäller distansarbete och arbetsmotivation överlag, men lägger man till variabler som ålder och antal år på arbetsplatsen kan man se svaga samband. Resultatet visar inte heller något signifikant samband mellan autonomi och distansarbete, däremot visar resultatet ett negativt samband mellan distansarbete och aspekterna kompetens och samhörighet. / When the corona pandemic swept across the world, it changed the traditional way of working, people around the world had to adapt their ways of working when the pandemic ended and teleworking became the standard. The purpose of this study is to examine the way teleworking has affected work motivation among employees and its relations. The aspects of work motivation that have been examined in this study are competence, autonomy and relatedness, and how these aspects have been affected by telework and the motivation theories that are going to be discussed in this study are Maslow's Hierarchy of Need and the Self-Determination Theory. Data collection has been done with a quantitative method through a self-designed survey. Results show that there is no relation between telework and work motivation in general. When adding variables such as age and the number of years the employees have been at the current workplace, we would see weak relations. The result also does not show any significant relation between autonomy and telework, however, the result shows a negative connection between telework and the aspects of competence and relatedness.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är ett problem i dagens samhälle. Det här resulterar i en risk för fysisk och psykisk ohälsa. Genom att träna regelbundet hämmar det risker såsom förtidig död, kardiovaskulära sjukdomar, depression, ångest likväl fysisk och psykisk hälsa. För att en individ skall utföra fysisk aktivitet regelbundet behöver det utföras inom optimala förutsättningar som bidrar till att motivationen för fysisk aktivitet bibehålls.  Syftet med studien var att undersöka motivation till träning i relation till WHO:s rekommendationer till fysisk aktivitet. Urvalet var studenter i åldrarna 18–50 år i södra Sverige. Vi använde BREQ-2 för att undersöka om det fanns en relation med WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet. Det här var en kvantitativ studie som utgår från BREQ-2 som är baserad på självbestämmande teorins fem regleringar. Egna frågor baserade på WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet för vuxna applicerades på enkätundersökningen. Resultatet tyder på att studenter drivs främst av identifierad och integrerad reglering. Det finns skillnad mellan könen inom motivation varav största skillnaden finns inom introjicerad reglering. Av de deltagande studenterna var det endast fåtal som uppnådde WHO:s rekommendationer vilket motsvarar 54,5%. Det fanns en signifikans mellan självbestämmande i relation till att uppnå WHO:s riktlinjer. / Physical inactivity and sedentary behavior are an problem in society. This results in an increased risk for physical and psychological health. Exercising on a regular basis decreases the risks such as premature death, cardiovascular diseases, depression, anxiety, and physical and psychological health. For an individual to perform physical activity regularly, it needs to be performed within optimal conditions to maintain the motivation for physical activity. The aim of the study was to examine motivation for physical activity in relation to World health organization´s (WHO’s) recommendations for physical activity. The target group is student between 18 and 50 years in southern Sweden. We used BREQ-2 to investigate whether there is a relationship with the WHO's recommendations for physical activity. This was a quantitative study based on BREQ-2 which is based on self- determination theories and five regulations. Own questions based on the WHO´s recommendations for physical activity for adults were applied to the survey.  The results indicate that students are primarily driven by identified and intrinsic regulation. There is a difference between the sex in motivation, of which the biggest difference is in introjected regulation. Of the participating students, only a few achieved the WHO's recommendations, which corresponds to 54.5%. There was a significance between self-determination in relation to achieving the WHO guidelines.

Smart homes make everyday life easier for many people, andliving in a smart home is not uncommon today. Previousresearch shows that not only does it come with desirablefeatures, but also with privacy and security risks due to theoften sensitive data that is collected. Research suggests thatone potential solution to the problem involving risks is toraise awareness among users through education. But forusers to learn about privacy and security, motivation isneeded. The aim of this study was to identify students'motivation to learn about privacy and security in smarthomes to see if there are gaps in the satisfaction of thepsychological needs that may inhibit motivation and hencethe ability to absorb knowledge. The study was based on theSelf-Determination Theory and a quantitative approach wasapplied with a cross-sectional design. The data collectionmethod consisted of a web-based survey that was completedby 89 respondents. The survey questions were designedaccording to a well-tested and validated questionnaire andthe questions were modified to fit the context of smarthomes. The results showed that there were deficits in thepsychological needs that may inhibit motivation and hencethe ability to acquire knowledge related to privacy andsecurity. There were the greatest deficits in the students'psychological need Relatedness. In Autonomy there werepartial deficits as they were only moderately satisfied. Therewere no deficiencies in Competence. Furthermore, studentsexperienced low frustration in Autonomy and Competenceand moderate frustration in Relatedness. The results alsoshowed that students felt moderately motivated to learn in acontext related to smart homes. The results of the bivariateanalyses indicated that there were significant positiverelationships between motivation and satisfaction in allpsychological needs. However, the multivariate regressionanalyses did not show a significant positive relationshipbetween motivation and Relatedness. The results indicatedthat there were only significant negative correlationsbetween satisfaction and frustration in the psychologicalneed Competence. The results also showed that studentsprefer to learn about privacy and security through their ownstudies. Further research should focus, among other things,on a longitudinal study, as well as investigating themotivation to learn about privacy and security for peoplewho are not primary users of the smart home, and to furtherdevelop the modified survey questions, in order to improveits validity in the context of the smart home. / Smarta hem underlättar vardagen för många, och att leva iett smart hem är idag inget ovanligt. Tidigare forskning visaratt det inte endast medföljer önskvärda funktioner, utanäven integritets - och säkerhetsrisker på grund av den oftakänsliga data som samlas in. Forskning menar att enpotentiell lösning på problemet som berör riskerna är att ökamedvetenheten hos användarna genom utbildning. Men föratt användarna ska kunna lära sig om integritet ochsäkerhet behövs motivation. Syftet med studien var attkartlägga studenters motivation till att lära sig om integritetoch säkerhet i smarta hem för att se om det finns brister itillfredsställelsen av de psykologiska behoven som kanhämma motivationen och därav förmågan att ta till sigkunskap. Studien utgick från Självbestämmandeteorin ochett kvantitativt angreppssätt tillämpades med entvärsnittsdesign. Datainsamlingsmetoden bestod av enwebbaserad surveyundersökning som besvarades av 89respondenter. Enkätfrågorna utformades efter ett välbeprövat och validerat frågeformulär och frågornamodifierades för att passa in i kontexten smarta hem.Resultatet visade att det fanns brister inom de psykologiskabehoven som kan hämma motivationen och därav förmåganatt ta till sig kunskap som berör integritet och säkerhet, Detvar störst brister inom studenternas psykologiska behovTillhörighet. I Autonomi fanns det delvis brister då deendast var måttlig tillfredsställda. Det fanns inga bristerinom Kompetens. Vidare upplevde studenterna lågfrustration inom Autonomi och Kompetens samt måttligfrustration inom Tillhörighet. Resultatet visade även attstudenterna upplevde sig måttligt motiverade till att lära sigi en kontext som berör smarta hem. Resultaten av debivariata analyserna indikerade på att det finns signifikantapositiva samband mellan motivation och samtligapsykologiska behov. I de multivariata regressionsanalysernavisades dock inte ett signifikant positivt samband mellanmotivation och Tillhörighet. Resultatet indikerade på att detendast fanns signifikanta negativa samband mellantillfredsställelse och frustration inom det psykologiskabehovet Kompetens. Resultatet visade även att studenterföredrar att lära sig om integritet och säkerhet genom egnastudier. Vidare forskning bör bland annat fokusera på enlongitudinell studie, samt undersöka motivationen till attlära sig om integritet och säkerhet för personer som inte ärprimäranvändare i det smarta hemmet, och attvidareutveckla de modifierade enkätfrågorna, för attförbättra dess validitet i kontexten smarta hem.

Pandemin som utlöstes av covid-19 har påverkat den psykosociala arbetsmiljön och välmående för medarbetare och personal vid särskilda boenden för äldre i Sverige. Det finns flera faktorer som kan relateras till det ökade antalet personer som upplever mental ohälsa i samband med den psykosociala arbetsmiljön, såsom arbetsbelastning, stress på arbetet, brist på återhämtning, oro och rädsla för att smittas eller för att föra smitta vidare till anhöriga och andra boende. Syftet med uppsatsen är att uppnå ökad förståelse för medarbetare inom särskilda boenden och deras upplevelse av den nuvarande psykosociala arbetsmiljön jämfört med perioden före och under pandemins utbrott. Studien använder uppsatta hypoteser och jämför samband mellan mentalt välmående och psykosocial arbetsmiljö utifrån självbestämmandeteorin. En kvantitativ forskningsansats har använts och undersökningen har skett via en digital enkät till en population av medarbetare inom särskilt boende i en västsvensk kommun. Svaren från den digitala undersökningen jämfördes med en tidigare enkät som utförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och resultatet stödjer inte hypoteserna om en förbättring i den psykosociala arbetsmiljön efter covid-19 pandemin. Tvärtom tycks andelen negativa svar ha ökat även om det inte bör jämföras rakt av. För ytterligare kunskap i området krävs fler och framtida studier. / The pandemic of covid-19 has affected the psychosocial work environment and well-being for workers and staff of elderly care homes across the country of Sweden. There are a various number of factors that can be related to the increased number of workers experiencing mental health problems due to changes in the psychosocial work environment such as workload, jobstrain, stress, worry or fear of being infected by the virus either spreading it to patients or family members. The purpose of this thesis is to achieve an increased understanding about eldercare in the form of home care staff and their experiences of the present psychosocial work environment compared with the peak of covid-19. The study uses assumptions in the form of hypotheses and explores connections between mental well-being and psychosocial work environment by the theory of self-determination. A quantitative research approach was used, and the study was carried out in the form of a digital survey by email to a population of workers. The data provided by the home care staff was compared to a previous survey at the University Hospital of Sahlgrenska, and the result does not support the hypothesis that the psychosocial work environment has improved as the pandemic restrictions lessen. On the contrary, the comparison between the two surveys shows that the experienced psychosocial work environment has further decreased in score, even if a straight comparison is questionable. Further research is necessary to achieve more knowledge in the subject.