The body perception of humans varies across situations and is influenceable. A negative body image is existing among both men and women of all ages. The adaptation to mimic an unhealthy body ideal is difficult without regulated diet and exercise. Physical activity is therefore considered to be a strong motive for body image management. The aim of the study was to investigate the extent to which college students' body image is associated with motivational factors to exercise and frequency of exercise. The study consists of a quantitative approach with a cross-sectional study. Data for the study were collected through a survey which was collected by a total of 112 questionnaires by university students at Mälardalen University. The data was analyzed with frequency tables, pearsons r and an independent sample t-test in the computer program SPSS. The study's findings and conclusions show that the college students' motivational factors to exercise consisted mainly of internal training motives and that most of the college students have a positive body image. It was also a connection between motivational factors and body image, but no significant difference between body image and college students who train frequently or less frequently. The conclusion is that college students have a positive body image, which does not differ if the individual is practicing often or rarely. The most common motivation factor to exercise is to train internal training motives.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Medarbetare är organisationers viktigaste resurs. För att medarbetare ska bli motiverade, prestera och må bra är det nödvändigt att skapa en arbetsmiljö där det finns förutsättningar för tillfredsställelse av psykologiska behov. Tre typer av psykologiska behov har definierats av självbestämmandeteorin (SDT) nämligen kompetens, autonomi och relaterbarhet. Denna studie antar en kvalitativ ansats och övergripande syftet med den varit att få en djupare förståelse om psykologiska behov på jobbet och mer specifikt att undersöka på vilka sätt psykologiska behov kan understödjas på en arbetsplats, representerad av förskola. Totalt sju medarbetare, varav alla var kvinnor på en förskola, deltog i intervjuer. Intervjuerna analyserades tematiskt och tre huvudteman samt sex underteman framträdde. Enligt studiens resultat sker inte behovstillfredsställelse automatiskt utan det krävs att organisationen skapar förutsättningar för att främja tillfredsställelse av psykologiska behov på arbetsplatsen. Tillfredställelse av kompetensbehovet sker genom att få möjlighet till kompetensutveckling och att få konstruktiv feedback. För att understödja autonomibehovet behövs det att medarbetare får möjlighet att påverka den egna arbetssituationen och att ha en god kommunikation mellan ledare och medarbetare. För att tillfredsställa relaterbarhetbehovet behöver medarbetare att ha goda relationer med andra och att de bryr sig om varandra på arbetsplatsen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet. / Background: Mental illness is a major problem in society and is also increasing in sports. More and more professional football players have started talking about their mental well-being and mental illness. This generates questions, whether the situation is the same within youth football? According to research, it is also increasing in that area. Is that true? How does mental well-being manifest itself in youth football in general? With experience from an active football career, there is an interest in more knowledge about mental well-being in youth football and indications of mental illness. Purpose: The main purpose of this research is to investigate mental well-being and to what extent there are indications that mental illness can occur among youth football players between 13 - 17 years from several regions in southern Sweden. The sub-purpose is, with the help of basic psychological needs theory, investigate the connection between perceived satisfaction of basic psychological needs and perceived mental well-being among youth football players. Method: The study has had a quantitative starting point and has taken part in collected data from an ongoing research project. The project used a cross-sectional design in the form of questionnaires for data collection and a secondary analysis was performed on all data. The study involved 353 young football players between the ages of 13 and 17. Results: The results of the study showed that the mental well-being among youth football players is overall good, where large parts of the participants experienced good mental well-being and only a small part experienced poorer mental well-being, which indicates that a small degree of football players may have indications of mental illness. The results also showed a positive relationship between psychological needs satisfaction and mental well-being. Discussion: The results of the study are consistent with previous research and with Basic Psychological Needs Theory. The mental well-being in youth football is generally good. More studies are needed within the field of mental illness to contribute to a deeper understanding of the concept. Qualitative research could help contribute to this by collecting more personal interpretations of the subject.

In recent years, apps aimed towards promoting health and fitness have become increasingly popular. It is evident by research that health and fitness apps can have positive effects such as increased physical activity among its users. However, as health and fitness app downloads continue to increase, physical activity does not follow the same trend. Physical inactivity is a widespread issue today as it affects public health and leads to substantial costs for healthcare and society. This indicates a need for a deeper understanding in how health and fitness apps can be part of the solution for the issue of physical inactivity. The aim of this paper is to investigate which digital app functions in health and fitness apps are most effective in promoting motivation for physical activity, which functions support users’ congenital psychological needs for motivation as well as which congenital needs users think are the most important to fulfill for the purpose of promoting motivation for physical activity. The study is based on a quantitative approach and presents user experiences collected with an online survey spread via social media platforms. The survey answers have been reviewed and examined in relation to two theoretical frameworks: Self-Determination Theory and the taxonomy of app features based on Self-Determination Theory. Results of the study show users find competence to be the most prioritized inherent need for a health and fitness app to fulfill, closely followed by autonomy. Competence's high ranking among users aligns well with the three highest rated app functions which fall under the competence category. The highest rated function for motivation for physical activity was activity logging. Regarding which functions support which congenital needs, users found autonomy to be best supported by function 1: goal setting and function 6: summaries which contradicts earlier research that categorizes summaries as a function that supports the competence need. However, the results of this study also place summaries as the function which best supports the competence need. For the relatedness need the results of our web survey shows many respondents find that none of the included functions of this study support the need for relatedness.

Av styrdokument framkommer det att eleverna ska ges möjligheter att fysiskt eller virtuellt arbeta med en konstruktion där något som kan programmeras ingår som en del i arbetet. Tidigare forskning lyfter fram elevers motivation som en väsentlig komponent i lärandeprocessen, där motivation som kommer inifrån prefereras. Således ansågs en jämförande undersökning befogad för att synliggöra hur virtuella konstruktioner och fysiska konstruktioner inverkar på elevers inre motivation. Studiens har sin teoretiska utgångspunkt i socialkonstruktivismen och  självbestämmandeteorin. För att mäta elevernas motivation genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Totalt medverkade 38 elever i undersökningen, varav 18 elever programmerade en fysisk konstruktion och 20 elever programmerade en virtuell konstruktion. Efter programmeringsuppgiften besvarade deltagarna en enkät med påståenden kopplade till intresse & glädje, användbarhet & värde, upplevd kompetens och press & spändhet som är vedertagna indikatorer för inre motivation. Resultatet visade att både den virtuella konstruktionen och den fysiska konstruktionen gav upphov till högt till medelhögt intresse & glädje, medelhög användbarhet & värde och upplevd kompetens samt medellåg nivå av press & spändhet. Av eleverna som arbetade med den virtuella konstruktionen ansåg 85% vilja lära sig mer om programmering. Motsvarande siffra för den fysiska konstruktionen var 89%. Ovanstående resultat tyder på att både virtuella och fysiska programmeringsaktiviteter ger upphov till goda förutsättningar för lärande ur ett motivationsteoretiskt perspektiv. Några generaliserbara slutsatser i motivationsnivå mellan de två respondentgrupperna går inte att se eftersom resultatet saknar tillräcklig statistisk signifikans. Således anses vidare forskning inom området befogat för att vidare klarlägga virtuella och fysiska konstruktioners inverkan på elevmotivation. / The Swedish curriculum states that the students must be given opportunities to work physically or virtually with a construction where something programmable is included. Previous research highlights students' motivation as an essential component in the learning process, where motivation from within is preferred. Thus, a comparative study was justified to examine how virtual constructions and physical constructions affect students' intrinsic motivation. The theoretical framework of the study was social constructivism and self-determination theory. A quantitative survey was conducted to measure students' motivation. A total of 38 students participated in the survey, of which 18 students programmed a physical construction and 20 students programmed a virtual construction. After the programming task, the participants answered a questionnaire with statements linked to interest & enjoyment, usefulness & value, perceived competence, and pressure & tension which are accepted indicators of intrinsic motivation. The results showed that both the virtual construction and the physical construction gave rise to high to medium-high interest & joy, medium usefulness & value and perceived competence as well as medium level of pressure & tension. 85% of the participants in the virtual construction wanted to continue learning in the field of programming. The corresponding figure of the physical construction was 89%. The above results suggest that both virtual and physical programming activities give rise to good conditions for learning from a motivation theoretic standpoint. Any generalizable differences in motivation level between the two constructions could not be seen because of the insufficient statistic significance. Thus, further research in the field is justified to further clarify the impact of virtual and physical constructions on student motivation.

Syftet med föreliggande kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka medierande effekter av självbestämmande respektive kontrollerad motivation kopplat till förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym. Detta baserat på tidigare forskning och med analytisk utgångspunkt i självbestämmandeteorin. I studien deltog 107 personer, varav 47 män och 60 kvinnor, i åldrarna 18-59 år (M=29.2, SD=8.4). Resultatet i studien påvisade att självbestämmande motivation medierar förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym, medan kontrollerad motivation inte gör det. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare forskning visat och understryker vikten av självbestämmande motivation ytterligare. Författarna till studien efterlyser mer kvalitativ forskning på ämnet som kan utvinna empiri uttryckt i ord snarare än siffror. / The purpose of this study was to investigate mediating effects by self-determined motivation and controlled motivation on the relationship between need satisfaction and gym training. All based on previous research and with the Self-Determination Theory as an analytical standpoint. 107 people participated in the study, of which 47 were men and 60 were women, in ages between 18-59 (​M=​ 29.2, ​SD​=8.4). The result shows that self-determined motivation mediated the relationship between need satisfaction and gym training, while controlled motivation does not. This result correspond with what previous research has shown and emphasizes the importance of self-determined motivation further. The authors of this study calls for qualitative research on this field that can extract empirical data expressed in words rather than numbers.

Syftet med studien var att beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Studien var av kvalitativ karaktär där datainsamling genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 22 till 33 års ålder (M=26,25, SD=4,97). Intervjuguiden strukturerades utifrån självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) och tidigare studier inom området, exempelvis Williams m.fl. (2012). Datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och presenterades utifrån tre teman, kompetens, samhörighet och autonomi. Resultatet visade att deltagarna upplevde att aspekter inom kompetens, exempelvis utvecklingsmöjligheter och samhörighet hade störst positiv inverkan på kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå. Inom autonomi var det frivillighet och möjligheten att välja när och var de ville spela som upplevdes vara viktigast för kvinnorna för att fortsätta spela golf. Vidare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning inom området och självbestämmandeteorins motivationskontinuum. Därefter följs det upp med implikationer och slutsatser samt förslag för fortsatt forskning, där det rekommenderas att göra djupare studier kring kvinnors fortsatta golfspel. Det som studien önskar tillföra är mer förståelse för vad kvinnor upplever som viktigt i sitt fortsatta golfspel, vilket ligger i linje med Svenska golfförbundet och PGA of Swedens arbete för att inkludera fler kvinnor i golfen. / The purpose of this study was to examine young female golf player’s experiences of continued golfing as a lower-level athlete based on the self-determination theory and the basic psychological needs. The study was based on a qualitative method where data collection was implemented by eight semi-structured interviews with women aged 22 to 33 years old (M=26.25, SD=4.97). The interview-guide was based on the self-determination theory (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) and previous studies in the field, for example Williams et al. (2012). The data was analysed based on a qualitative content analysis and presented by three themes, competence, belonging and autonomy. The results showed that the participants experienced aspects within competence, for example the opportunity for development and belonging had the greatest positive impact on the women’s experiences of playing golf as a lower-level athlete. In autonomy, it was the free will and the opportunity to choose whenever and wherever they wanted to play that was considered most important for women’s continued golfing. Furthermore, the results were discussed in relation to previous research in the field and the motivational continuum of the self-determination theory. Implications and conclusions along with suggestions for continued research were followed up where recommendations on deeper studies on women’s continued golfing were presented.  The study wishes to give more understanding of what women have experienced as important in their continued golfing, which corresponds with what the Swedish Golf Association and the PGA of Sweden are working with to include more women in golf.

Vård och omsorg är den största arbetsgruppen i Sverige och står även för den största andelen sjukdomsfall, främsta orsaken till sjukskrivningar inom vården är orsakade av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka medarbetarengagemang för personal inom vård och omsorgsarbete, som en del i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Frågeställningarna var hur engagemanget ser ut hos medarbetare inom vård- och omsorg och hur engagemanget kan öka. Tidigare forskning har visat att kombination av teorier gällande engagemang och motivation har skapat en djupare förståelse inom området. Därav grundade studien sig på teorier både kring engagemang och motivation. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med undersköterskor på vård- och omsorgsboende, för att studera medarbetarnas subjektiva upplevelser kring engagemanget. En tematisk analys skedde. Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde sig engagerade i arbetet. Diskussionens huvudpunkter var dock att de fanns indikationer på att nivån av engagemang hos medarbetare kunde vara en annan än individens upplevda nivå av engagemang. En annan slutsats var att chefer och medarbetare tillsammans kunde påverka medarbetarengagemanget positivt bland annat genom en bra tvåvägskommunikation. Dock kom skribenterna fram till att för få respondenter deltog för att kunna dra generella slutsatser kring engagemang. / The healthcare industry is the largest working group in Sweden and accounts for the largest proportion of illness cases, the main cause of sick leave in healthcare is caused by the organizational and social work environment. The purpose of the study was to investigate employee engagement for staff in health care and social work, as part of the organizational and social work environment. The questions were what the engagement looks like for employees in health care and social work and how the engagement can increase. Previous research has shown that a combination of theories of engagement and motivation has created a deeper understanding in the field. Therefore, the study was based on both theories of engagement and motivation. Ten semi-structured interviews were conducted with nurses at nursing and care homes, to study the employees' subjective experiences about engagement. A thematic analysis occurred. The result showed that all respondents felt engaged in the work. However, the main points of the discussion were that there were indications that the level of engagement of employees could be different from the individual's perceived level of engagement. Another conclusion was that managers and employees together could have a positive influence on employee engagement, for example through good two-way communication. However, the authors concluded that too few respondents participated to be able to draw general conclusions about engagement.

Anyone who understands MI as a process may spontaneously think that five weeks of MI conversations may be a little short of time to be able to see a clear effect. At least that was my spontaneous thought. This was precisely the starting point of the study, which further led to the purpose of the study, i.e. to evaluate MI as a conversation method and see how effective the method is over a five-week period in a health and lifestyle-related behavior change. The aim is further specified by two questions: How has the health-related behavior changed during five weeks of MI-sessions based on the transtheoretical model? How has motivation changed over five weeks of MI-sessions? In order to answer the purpose and questions, MI- sessions with four female clients have been conducted over five weeks. In order to measure the effect of the MI-sessions, the clients during their first and last call answered scale questions intended to measure the client's motivation. In addition, each conversation has been documented in writing by me as conversation leader, where the most essential parts of the conversation have been noted to make it possible to follow the client's development in the transtheoretical model. The result showed that MI contributed to a strengthened intrinsic motivation as well as progress in the transtheoretical model as a result of a five-week period of MI-sessions. Through the study, it can be concluded that five weeks of MI-sessions are enough to strengthen the inner motivation and develop in the transtheoretical model. / Den som är införstådd i MI som process kanske spontant tänker att fem veckor av MI-samtal kan vara lite kort om tid för att kunna se en klar effekt. Det var åtminstone min spontana tanke. Just detta blev studiens utgångpunkt som vidare ledde fram till syftet med studien d.v.s. att utvärdera MI som samtalsmetod och se hur effektiv metoden är under en femveckorsperiod vid en hälso- och livsstilsrelaterad beteendeförändring. Syftet specificeras vidare av två frågeställningar: Hur har det hälsorelaterade beteendet förändrats under fem veckor av MI- samtal utifrån den transteoretiska modellen? Hur har motivationen förändrats under fem veckor av MI-samtal? För att besvara syftet och frågeställningarna har MI-samtal med fyra kvinnliga klienter genomförts under fem veckor. För att mäta effekten av MI-samtalen har klienterna under sitt första och sista samtal besvarat skalfrågor som avser mäta klientens motivation. Dessutom har varje samtal dokumenterats i skrift av mig som samtalsledare där samtalets mest väsentliga delar noterats för att göra det möjligt att följa klientens utveckling i den transteoretiska modellen. Resultatet visade att MI bidrog till en stärkt inre motivation samt framsteg i den transteoretiska modellen till följd av en femveckorsperiod av MI-samtal. Genom studien kan man dra slutsatsen att fem veckor av MI-samtal räcker gott för att stärka den inre motivationen samt utvecklas i den transteoretiska modellen.