Företag måste idag anpassa sitt arbetssätt för att främja och bibehålla dess medarbetares motivation. Detta då samhället är under konstant förändring och distansarbete blir allt vanligare vilket i sin tur påverkar arbetet med motivation. Syftet med denna studie är att jämföra och analysera vilka faktorer som motiverar IT-konsulter samt hur dessa påverkas av underliggande faktorer som ålder och i vilken utsträckning medarbetaren arbetar på distans. Studien grundar sig främst i självbestämmandeteorin och diskuterar tillsammans med empirin i vilken utsträckning konsulterna motiveras av inre och yttre motivationsfaktorer. Dessutom diskuteras även hur mycket konsulternas yttre motivation har internaliserats och därmed i vilken utsträckning denna typ av motivation är autonom eller kontrollerad. Detta har undersökts genom en enkätundersökning med medarbetare från två divisioner på ett IT-konsultföretag. Denna data har sedan kompletterats med en intervju med en av företagets divisionschefer. Data från enkäten visar att IT-konsulter motiveras av inre motivationsfaktorer och främst intressanta arbetsuppgifter samt flexibilitet i större utsträckning. Dessa faktorer tyder på att konsulterna till stor del är autonoma och har en hög grad av inre motivation. Studien kommer även fram till att det finns tydliga skillnader i hur medarbetarna i de olika divisionerna upplever sitt arbete och de olika motivationsfaktorerna. Till sist visar data på att ett icke-standardiserat friskvårdsinitiativ som företaget implementerat, fungerar sämre ur ett motivationsperspektiv om medarbetarna arbetar på distans. / Businesses in today’s society need to adapt their ways of working to promote and maintain employee motivation. This is due to the constant changes in society and remote work progressively becoming more common, which in turn affects the development around motivation. This study aims to compare and analyze the factors that motivate IT consultants and how these are affected by underlying aspects, such as age and to what extent the employee works remotely. The study is mainly founded on the self-determination theory and in combination with the empirical data, discusses to what extent the consultants are motivated by internal and external motivational factors. In addition, the study also discusses how much of consultants’ external motivation has been internalized and to what extent this type of motivation is autonomous or controlled. This has been investigated by distributing a survey to the employees from two divisions working at an IT consulting company. An interview with one of the company’s divisional managers was subsequently conducted to complement the survey data. The findings from the survey reveal that IT consultants are motivated by intrinsic motivational factors, mainly tasks considered interesting, in addition to flexibility to a greater extent. These factors indicate that the consultants are primarily autonomous and have a high degree of intrinsic motivation. The study also concludes that there are evident variances in how employees in different divisions perceive their work and motivational factors. Finally, the findings indicate that non-standardized initiatives, such as the health care initiative implemented by the company, are less effective at motivating employees working remotely.

Den mentala hälsan bland den svenska befolkningen har försämrats under de senaste åren, i synnerhet bland unga vuxna. Ny forskning har belyst de många positiva effekter på den mentala hälsan som medföljer regelbunden fysisk aktivitet, men ändå är det endast en liten del av befolkningen som motionerar regelbundet. Dock har styrketräning på gym börjat öka i popularitet och därav var det intressant att undersöka vad som motiverar gymmotionärer till att bibehålla sin träning på lång sikt. Syftet med studien formulerades således till att undersöka unga vuxna gymmotionärers bakomliggande faktorer för motivation till långsiktig styrketräning, med mål att behålla fler gymmotionärer inom styrketräning och därmed även bidra till en ökad hälsa bland den svenska befolkningen. Studien utgick från teorin om de grundläggande psykologiska behoven skapad av Deci och Ryan. Åtta separata semistrukturerade intervjuer utfördes med unga vuxna gymmotionärer, och den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet bestod av tre huvudteman: (1) individens valfrihet, (2) likasinnade människor i sin omgivning, samt (3) fokus på sig själv. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning kring de grundläggande psykologiska behoven i en idrottskontext. Den här studien kan bidra med en ökad förståelse för vad som motiverar unga vuxna till regelbunden fysisk aktivitet, vilket kan främja en hälsosam livsstil och bidra i det förebyggande arbetet mot mental ohälsa bland Sveriges befolkning.

Motivation till att lära är viktigt i skolan. Trots det så nämns ordet motivation varken i skollagen, läroplanen för gymnasiet eller ämnesplanen i matematik. Skolverket presenterar åtta moduler i matematikdidaktik för gymnasielärare genom allmänt tillgängliga dokument som kan ses som förslag på praktisk tillämpning av styrdokument och aktuell forskning. I det här arbetet studeras tre av de modulerna och syftet är att beskriva motivationsaspekterna i det materialet för att öka kunskapen om vilka drivkrafter för lärande som lyfts fram där. Som teoretiskt ramverk för att analysera dokumenten används självbestämmandeteorin (SBT) och tematisk analys används som analysmetod. Resultatet av studien blev fyra teman som besvarar frågeställningen om vilka typer av drivkrafter för lärande i matematikämnet som framträder i dokumenten. Där blir det tydligt att inre motivation premieras framför yttre motivation; att motivation främjas genom känslor av kompetens, självbestämmande och delaktighet; att infärgning och väl vald kontext är viktigt som motivationsskapare samt att elevens mål med matematiken fungerar som motivationsskapare.  Några slutsatser av studien är att Skolverkets moduler i matematikdidaktik för gymnasiet använder självbestämmandeteori som förklaringsmodell till motivation, att infärgning tar stor plats och blir en sorts motpol till självbestämmandeteorin och att eleven ansvarar för sin egen inre motivation när läraren har implementerat en effektiv lärandemiljö.

Background: The relation between work motivation and well-being are relatively well theoretically entrenched, but few studies have been conducted on nurses within psychiatry. Objective: The aim of the present study was to examine the differences in intrinsic work motivation (autonomy, competence, relatedness), mental health and burnout between young (≤40 years) and older (>40 years) nurses employed in psychiatry. Method: The study was an observational study with a cross-sectional design and group comparisons, conducted as a survey. The sample constituted of 60 employed nurses. Chi2 analysis, ANOVA, t-test and linear regression analyses were conducted in SPSS (22,0). Result: Nurses had a relatively high intrinsic work motivation. Autonomy (M = 4,73) was estimated significantly lowest. Moreover, autonomy was estimated significantly higher in the younger (M = 5,02, SD = 0,77) than in the older (M = 4,55, SD = 0,81) group. There was a significant relationship between competence and mental well-being in both groups and a significant relationship between competence and burnout in the older group. Conclusion: The study showed that there were differences in how older and younger nurses reported motivation. Thus, in order to improve mental health among nurses it is necessary to focus on competence development in the work.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheter arbetar med klienter som har missbruksproblematik, vilka dilemman som kan uppstå i det arbetet och hur socialsekreterarna hanterar dessa dilemman. I studien genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner. Empirin analyserades utifrån systemteori, professionsetik och självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde denna klientgrupp som svårplanerad och svårbedömd då de flesta dörrar i samhället är stängda vid missbruksproblematik. Drogfrihet blir en förutsättning för att komma framåt, vilket blir etiskt och juridiskt problematiskt då behandling bygger på frivillighet. Krav på aktivering från klienten gör att socialsekreterarna slits mellan utredningens kontrollfunktion och det sociala arbetets stödfunktion. Motivation och samverkan med andra aktörer är vägledande för att komma framåt. Vår studie ämnar bidra med teoretisk och praktisk kunskap på fältet avseende arbetet med klienter som erhåller ekonomiskt bistånd och samtidigt har missbruksproblem. / This study aims to investigate economic support carried out by social workers within municipal social services and how they deal with clients who need both economic support and are substance abusers. We made six semi-structured interviews in two municipalities. They were analysed by means of content analysis, system theory and self-determination theory (SDT) and in accordance with professional ethics. Our results show that the social workers face problems in planning and assessment concerning these clients, especially beacuse of social exclusion at the labour market. Leave only one way to re-entrance in society, voluntarily addiction treatment. The social workers are torn between the purpose of control in their investigation and how to support their clients, causing troublesome dilemmas in their profession. These clients are made visible as a vulnerable sub-group of clients in a welfare system built on activity. Motivation and cooperation with other organisations is the key to make change. Our study intends to promote development of both theroretical and practical knowledge in the field.

Bakgrund: Sedan 1980-talet har antalet idrottsföreningar minskat och personer som ägnar sig åt fysisk aktivitet på gymmet ökat. Under samma tid så har en stor ökning av gym och träningsanläggningar runt om i världen skett. Allt fler genomför alltså sin träning och motion där. I takt med detta har en yrkesgrupp som fokuserar på individers träning och hälsa på gym och träningsanläggningar vuxit fram. Ett av dessa yrken är personlig tränare. Då detta är ett relativt nytt fenomen så är det av intresse att undersöka denna yrkesgrupp närmare. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka individers motiv för att anlita personlig tränare samt att undersöka deras upplevelser kring personlig träning. Metod: I den här studien utfördes en intervjuundersökning där sex personer som tränat med personlig tränare deltog och intervjuades om deras motiv för att anlita personlig tränare samt deras upplevelser utav personlig träning. Resultat: Motiven respondenterna hade för att anlita personlig tränare var för att få hjälp med strukturen kring träningen, göra livsstilsförändringar samt för rehab och undvika skador. Respondenternas upplevelser utav personlig träning var mycket positiva och de upplevde att de hade fått fysiska och psykiska resultat som de inte upplevde att de kunde ha åstadkommit själva. Respondenterna upplevde positiva känslor i den personliga träningen samt att de gjort livsstilsändringar och klarade träna intensivare på grund av denna. Vidare så visade resultaten hur viktigt det var för individerna att få självbestämmandeteorins behov för känsla av autonomi, kompetens och samhörighet tillfredsställda. I undersökningen utkristalliserade sig även vilka färdigheter och egenskaper som var positiva för en personlig tränare. Dessa var lyhörd, god slutledningsförmåga, informativ, engagerad och konstruktiv. Diskussion: Undersökningen visar att personlig träning kan ge mycket positiva upplevelser om den personliga kemin mellan tränaren och klienten funkar bra samt om klienten får behoven av känsla av autonomi, kompetens och samhörighet tillfredsställda. Studiens resultat tyder på att personlig träning kan vara en god metod för att träna intensivare, göra livsstilsförändringar samt få fysiska och psykiska resultat utav träning. Studien har visat hur viktiga interpersonella färdigheter är för personliga tränare samt att denna yrkesgrupp kan använda sig av självbestämmande teorin för att få klienter att trivas och hålla dem motiverade. / Background: Since the 1980s the number of sportclubs has reduced in Sweden and the group which are performing their physical activity in a gym or fitness center are growing. The numbers of gyms around the world have also increased greatly. In the meantime, a new professional group, that are focusing on individuals training and health in the gym´s and fitnesscenters, has been developed. One of these professions is personal trainer. Because this is a relatively new profession it is of interest to study this profession group closer. Objectives: The purpose of this study was to examine individual’s motives for hiring a personal trainer and their experiences of personal training. Method: In this survey six individuals where interviewed about their motives for hiring a personal trainer and their experiences of personal training. Results: The motives for hiring a personal trainer in this study was to get help with structures of training, make lifestyle changes as well as rehab and avoiding injuries. The respondent’s experiences of personal training were very positive and they perceived that they got both physical and psychological results that they didn’t feel they would be able to reach alone. The respondents experienced positive feelings in the personal training, that they were able to train more intensive and that it also made them able to make lifestyle changes. The results showed how important it was for the individuals that their needs for sense of autonomy, competence and relatedness from the self-determination theory got satisfied for them to perceive the process as positive. The results also showed which skills and characteristics where perceived as positive for a personal trainer. These where responsive, good ratiocination, informative, dedicated and constructive. Discussion: The survey showed that personal training can give very positive experiences when personal chemistry between the trainer and client is good and the clients get their needs for autonomy, competence and relatedness satisfied. This surveys also suggest that personal training can be a good method to train more intensive, make lifestyle changes and to get physical and psychological results from training. The survey showed how important the interpersonal skills are for a personal trainer and that this profession group can use the self-determination theory to get clients to thrive and keep them motivated.

The purpose of this study was to: (a) examine if the relation between motivation and exercise is moderated by exercise specific self-efficacy (b) examine if the relation between motivation and exercise is moderated by mental toughness. The data collection was via a non-random convenience sample and snowball sample. The study used a quantitative cross-sectional design with 51 participants (24 men and 27 women), where the participants were between the ages 18-30 (M=23.8, SD=3.2). The results showed that exercise specific self-efficacy had a positive statistical significant correlation with self-determined exercise motivation (r = .63, p<.01) and total exercise amount (r = .47, p<.01). The result also showed that mental toughness had a positive statistical significant correlation with self-determined exercise motivation (r = .33, p<.05) and total exercise amount (r = .37, p<.01). However, the results showed no statistically significant moderating effect of exercise specific self-efficacy respectively mental toughness on the relationship between exercise motivation and amount of exercise. It is proposed that broader and more developing studies are needed within the subject and to investigate more potential underlying factors that could affect the relationship between exercise motivation and amount of exercise. The information in the following study can result in more people being able to sustain their exercise behaviour and that more people succeed with their exercise goals. / Syftet med studien var att: (a) undersöka om self-efficacy modererar sambandet mellan motionsmängd och självbestämmande motionsmotivation samt (b) undersöka mental tuffhet modererar sambandet mellan motionsmängd och självbestämmande motionsmotivation. Insamlingen av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med 51st deltagare (24 män och 27 kvinnor), där deltagarna var mellan åldrarna 18-30 år (M=23,8, SD=3.2). Resultatet visade att motionsspecifik self-efficacy hade ett positivt statistiskt signifikant samband med självbestämmande motionsmotivation (r = .63, p<.01) och motionsmängd (r = .47, p<.01). Resultatet visade även att mental tuffhet hade ett positivt statistiskt samband med självbestämmande motionsmotivation (r = .33, p<.05) och motionsmängd (r = .37, p<.05). Däremot visade resultatet ingen statistiskt signifikant modererande effekt av motionsspecifik self-efficacy respektive mental tuffhet på sambandet mellan motionsmotivation och motionsmängd. Resultatet belyser vikten av att undersöka psykologiska faktorer som bidrar till utvecklingen av självbestämmande motionsmotivation och ökad motionsmängd. Det föreslås bredare och mer utvecklande studier kring området, samt att undersöka fler potentiella bakomliggande faktorer som kan påverka sambandet mellan motionsmotivation och motionsmängd. Detta kan medföra att fler människor lyckas bibehålla sitt träningsbeteende samt att fler människor lyckas nå sina motionsmål.

Fysisk aktivitet är något som kan främja ett gott åldrande och tillför ett viktigt socialt stöd som människor behöver. Det finns många positiva aspekter med att leva ett fysiskt aktivt liv, både för individen och samhället. Dock finns det för lite svensk forskning inom området om vad som motiverar äldre att ägna sig åt fysisk aktivitet.    Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur äldre kvinnor upplevde sin medverkan i en tidigare motionsgrupp som de var aktiva i för cirka 15 år sedan, och hur detta sedan har påverkat deras fysiska aktivitetsnivå. Sex kvinnor intervjuades och studien analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin.    Resultatet visar att flera faktorer har betydelse för den fysiska aktivitetsnivån. Motivationsfaktorer för att vara fysisk aktiv är den sociala samhörigheten. Även regelbundenheten bidrar till att träningen känns roligare eftersom det blir en del av dem. En motivationsfaktor till är de fysiska och psykiska fördelarna som träningen tillför. Varför en av deltagarna inte är aktiv i dagens läge är för att hon inte tillhör en grupp och har inte disciplinen att få träningen gjord på egen hand. / Physical activity is something that can promote good aging and provides important social support that people need. There are many positive aspects to living a physically active life, both for the individual and for society. However, there is too little Swedish research in the area about what motivates the elderly to engage in physical activity.   The purpose of the qualitative study is to investigate how older women experienced their participation in a previous exercise group in which they were active about 15 years ago, and how this has subsequently affected their physical activity level. Six women were interviewed and the study was analyzed using the self-determination theory.    The results show that several factors are important for the level of physical activity. Motivational factors for being physically active are social affiliation. Also, regularity helps make the exercise feel more fun as it becomes part of them. An additional motivating factor is the physical and psychological benefits of exercise. The reason why one of the participants is not active in the current situation is because she does not belong to a group anymore and lacks the disciplin to train by herself.

Barns idrottsdeltagande i Sverige minskar med stigande ålder från 7–12 år, framför allt ungdomstjejers deltagande. Genom att jämföra spelares och tränares perspektiv är syftet med studien att förklara vilka motivationsfaktorer som får 15-åriga tjejer att spela fotboll samt förklara hur tränaren påverkar dessa motivationsfaktorer. Med hjälp av Självbestämmandeteorin och de psykologiska grundbehoven för inre motivation och välbefinnande: Autonomi, kompetens och samhörighet har tjejernas motivation granskats. För att få både spelarnas och tränarnas perspektiv av motivationen gjordes empiriinsamlingen via intervjuer med tre kvinnliga 15-åriga fotbollsspelare och tre fotbollstränare i tre fotbollsföreningar i Skåne. Därefter jämfördes svaren. Sju teman/motivationsfaktorer identifierades: 1. Kärlek till sporten, 2. Tänka på annat, 3. Påverka och vara delaktig, 4. Feedback och beröm, 5. Utvecklas, 6. Gemenskap och lagsammanhållning och 7. Trygghet. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan spelarna och tränarnas svar. Likheterna är att samhörighets- och kompetensbehovet är viktigast och autonomin mindre viktig. De centrala motivationsfaktorerna är gemenskapen, att få utvecklas och få beröm. Skillnaderna handlar om att tränarna förstorar vikten av kärlek till sporten, det vill säga att fotboll är kul. Dessutom anses vikten av att som spelare få påverka och vara delaktig i olika beslut mindre betydande än vad den är. Spelarna fokuserar även mer på att utvecklas utan att satsa, medans tränarna tror att tjejerna vill nå högre och göra karriär. Slutsatsen är att det finns många faktorer som påverkar att spelarna fortsätter spela fotboll. Mycket beror på att tränarna har en god överblick av vad spelarna tänker, känner och vill. Med hjälp av sin ledarstil, sin personlighet och sina egenskaper möter tränarna spelarnas psykologiska grundbehov, autonomi, kompetens och samhörighet, som bidrar till att de känner välbefinnande och en självständig inre motivation att fortsätta spela fotboll. / Decreasing levels of sport participation among adolescent girls are a cause of concern. Therefore, by comparing players’ and coaches’ perspective, the aim of this study is to understand the motivation of playing football among fifteen-year-old girls and how the coach effects the motivation. Interview data were analyzed using a comparison method and Self-Determination theory. Results demonstrate both similarities and differences between the themes/motivation factors: 1. Love for the sport, 2. Think of something else, 3. Influence and participation, 4. Feedback and praise, 5. Progress, 6. Friends and team cohesion and 7. Safety and stability. Similarity: Need for competence and relatedness is most important. Difference: Coaches exaggerate the importance of Love for the sport, diminish Influence and participation and believe that the girls want to become professional football players. Conclusion: Many factors affect why adolescent girls continue to play football. A big part is because the coaches recognize what the players want. Through its leadership, coaches meet the players’ psychological basic needs, i.e. autonomy, competence, relatedness, which helps them feel psychological health, well-being and intrinsic motivation.

Individuell elitidrott kan vara ensamt och motivationen behöver vara stor under en lång period för att prestera på topp och bibehålla träningsmängden. Det har visat sig att tränare är en av de viktigaste influenserna för idrottares motivation. Därmed är syftet med studien att pröva självbestämmandeteorin för att öka förståelsen om hur motivation uppstod under relationer mellan elitidrottare och respektive tränare. Det teoretiska ramverket inkluderar tre psykologiska behov i form av autonomi, kompetens och samhörighet. Behoven behövs för att tillfredsställa inre motivation och välbefinnande hos idrottarna. Det finns även många yttre faktorer som motiverar dem, därför har även yttre regleringar inkluderats. Studien är retrospektiv och totalt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottare och tre med deras primära tränare i Sverige. Insamlad empiri bearbetades och analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Ur analysen utvecklades underteman baserat på de tre psykologiska behoven. I resultatet redovisas dessa baserat på relevans utifrån båda perspektiven och exemplifieras av: kommunikation, utveckling, involvering, individanpassning och situationsanpassat ledarskap, uppmärksammas, ge och få respekt och trygghet. Resultatet indikerar på många likheter, få skillnader och att relationerna var uppskattade. Det framkom även att elitidrottarna motiverades av alla tre psykologiska behov och att det existerade en hierarki mellan dem. Autonomi och kompetens var de starkaste behoven och influerade inre motivation och självbestämd yttre motivation mest. Samhörighet var ett mer distalt behov, som ändå visade sig vara viktigt för elitidrottarna. Slutsatsen är att självbestämmandeteorin ökade förståelsen om att regleringsprocesserna bestående av identifierad och integrerad reglering. Dessa var betydelsefulla för elitidrottarnas internalisering av inre- och självbestämd yttre motivation. Prövningen av teorin ledde även till slutsatsen att den kan behövas kompletteras med fler behov eller modeller för att vara ändamålsenlig i en kontext med elitidrottare. / Individual elite sports can be lonely, and motivation needs to be great for a long period of time in order to maintain the performance level. Coaches are one of the most important influences of athletes’ motivation. Therefore, the aim of this study is to test the Self-Determination Theory (SDT) to increase understanding of how motivation arose during relationships between elite athletes and their primary coaches. A comparative design was used, and empirical data based on semi-structured interviews was analyzed using a qualitative thematic analysis. The result presents many similarities and few differences based on the athletes’ and coaches’ perspective. Seven themes were developed based on the three psychological needs of SDT: communication, development, involvement, individualized and situational leadership, attention, give and receive respect and feeling secure. Conclusion: A hierarchy was found between the psychological needs and internalizing identified and integrated regulations was important to elite athletes intrinsic and self-determined extrinsic motivation.