Bakgrund: Sedan 1980-talet har antalet idrottsföreningar minskat och personer som ägnar sig åt fysisk aktivitet på gymmet ökat. Under samma tid så har en stor ökning av gym och träningsanläggningar runt om i världen skett. Allt fler genomför alltså sin träning och motion där. I takt med detta har en yrkesgrupp som fokuserar på individers träning och hälsa på gym och träningsanläggningar vuxit fram. Ett av dessa yrken är personlig tränare. Då detta är ett relativt nytt fenomen så är det av intresse att undersöka denna yrkesgrupp närmare. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka individers motiv för att anlita personlig tränare samt att undersöka deras upplevelser kring personlig träning. Metod: I den här studien utfördes en intervjuundersökning där sex personer som tränat med personlig tränare deltog och intervjuades om deras motiv för att anlita personlig tränare samt deras upplevelser utav personlig träning. Resultat: Motiven respondenterna hade för att anlita personlig tränare var för att få hjälp med strukturen kring träningen, göra livsstilsförändringar samt för rehab och undvika skador. Respondenternas upplevelser utav personlig träning var mycket positiva och de upplevde att de hade fått fysiska och psykiska resultat som de inte upplevde att de kunde ha åstadkommit själva. Respondenterna upplevde positiva känslor i den personliga träningen samt att de gjort livsstilsändringar och klarade träna intensivare på grund av denna. Vidare så visade resultaten hur viktigt det var för individerna att få självbestämmandeteorins behov för känsla av autonomi, kompetens och samhörighet tillfredsställda. I undersökningen utkristalliserade sig även vilka färdigheter och egenskaper som var positiva för en personlig tränare. Dessa var lyhörd, god slutledningsförmåga, informativ, engagerad och konstruktiv. Diskussion: Undersökningen visar att personlig träning kan ge mycket positiva upplevelser om den personliga kemin mellan tränaren och klienten funkar bra samt om klienten får behoven av känsla av autonomi, kompetens och samhörighet tillfredsställda. Studiens resultat tyder på att personlig träning kan vara en god metod för att träna intensivare, göra livsstilsförändringar samt få fysiska och psykiska resultat utav träning. Studien har visat hur viktiga interpersonella färdigheter är för personliga tränare samt att denna yrkesgrupp kan använda sig av självbestämmande teorin för att få klienter att trivas och hålla dem motiverade. / Background: Since the 1980s the number of sportclubs has reduced in Sweden and the group which are performing their physical activity in a gym or fitness center are growing. The numbers of gyms around the world have also increased greatly. In the meantime, a new professional group, that are focusing on individuals training and health in the gym´s and fitnesscenters, has been developed. One of these professions is personal trainer. Because this is a relatively new profession it is of interest to study this profession group closer. Objectives: The purpose of this study was to examine individual’s motives for hiring a personal trainer and their experiences of personal training. Method: In this survey six individuals where interviewed about their motives for hiring a personal trainer and their experiences of personal training. Results: The motives for hiring a personal trainer in this study was to get help with structures of training, make lifestyle changes as well as rehab and avoiding injuries. The respondent’s experiences of personal training were very positive and they perceived that they got both physical and psychological results that they didn’t feel they would be able to reach alone. The respondents experienced positive feelings in the personal training, that they were able to train more intensive and that it also made them able to make lifestyle changes. The results showed how important it was for the individuals that their needs for sense of autonomy, competence and relatedness from the self-determination theory got satisfied for them to perceive the process as positive. The results also showed which skills and characteristics where perceived as positive for a personal trainer. These where responsive, good ratiocination, informative, dedicated and constructive. Discussion: The survey showed that personal training can give very positive experiences when personal chemistry between the trainer and client is good and the clients get their needs for autonomy, competence and relatedness satisfied. This surveys also suggest that personal training can be a good method to train more intensive, make lifestyle changes and to get physical and psychological results from training. The survey showed how important the interpersonal skills are for a personal trainer and that this profession group can use the self-determination theory to get clients to thrive and keep them motivated.

The purpose of this study was to: (a) examine if the relation between motivation and exercise is moderated by exercise specific self-efficacy (b) examine if the relation between motivation and exercise is moderated by mental toughness. The data collection was via a non-random convenience sample and snowball sample. The study used a quantitative cross-sectional design with 51 participants (24 men and 27 women), where the participants were between the ages 18-30 (M=23.8, SD=3.2). The results showed that exercise specific self-efficacy had a positive statistical significant correlation with self-determined exercise motivation (r = .63, p<.01) and total exercise amount (r = .47, p<.01). The result also showed that mental toughness had a positive statistical significant correlation with self-determined exercise motivation (r = .33, p<.05) and total exercise amount (r = .37, p<.01). However, the results showed no statistically significant moderating effect of exercise specific self-efficacy respectively mental toughness on the relationship between exercise motivation and amount of exercise. It is proposed that broader and more developing studies are needed within the subject and to investigate more potential underlying factors that could affect the relationship between exercise motivation and amount of exercise. The information in the following study can result in more people being able to sustain their exercise behaviour and that more people succeed with their exercise goals. / Syftet med studien var att: (a) undersöka om self-efficacy modererar sambandet mellan motionsmängd och självbestämmande motionsmotivation samt (b) undersöka mental tuffhet modererar sambandet mellan motionsmängd och självbestämmande motionsmotivation. Insamlingen av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med 51st deltagare (24 män och 27 kvinnor), där deltagarna var mellan åldrarna 18-30 år (M=23,8, SD=3.2). Resultatet visade att motionsspecifik self-efficacy hade ett positivt statistiskt signifikant samband med självbestämmande motionsmotivation (r = .63, p<.01) och motionsmängd (r = .47, p<.01). Resultatet visade även att mental tuffhet hade ett positivt statistiskt samband med självbestämmande motionsmotivation (r = .33, p<.05) och motionsmängd (r = .37, p<.05). Däremot visade resultatet ingen statistiskt signifikant modererande effekt av motionsspecifik self-efficacy respektive mental tuffhet på sambandet mellan motionsmotivation och motionsmängd. Resultatet belyser vikten av att undersöka psykologiska faktorer som bidrar till utvecklingen av självbestämmande motionsmotivation och ökad motionsmängd. Det föreslås bredare och mer utvecklande studier kring området, samt att undersöka fler potentiella bakomliggande faktorer som kan påverka sambandet mellan motionsmotivation och motionsmängd. Detta kan medföra att fler människor lyckas bibehålla sitt träningsbeteende samt att fler människor lyckas nå sina motionsmål.

Fysisk aktivitet är något som kan främja ett gott åldrande och tillför ett viktigt socialt stöd som människor behöver. Det finns många positiva aspekter med att leva ett fysiskt aktivt liv, både för individen och samhället. Dock finns det för lite svensk forskning inom området om vad som motiverar äldre att ägna sig åt fysisk aktivitet.    Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur äldre kvinnor upplevde sin medverkan i en tidigare motionsgrupp som de var aktiva i för cirka 15 år sedan, och hur detta sedan har påverkat deras fysiska aktivitetsnivå. Sex kvinnor intervjuades och studien analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin.    Resultatet visar att flera faktorer har betydelse för den fysiska aktivitetsnivån. Motivationsfaktorer för att vara fysisk aktiv är den sociala samhörigheten. Även regelbundenheten bidrar till att träningen känns roligare eftersom det blir en del av dem. En motivationsfaktor till är de fysiska och psykiska fördelarna som träningen tillför. Varför en av deltagarna inte är aktiv i dagens läge är för att hon inte tillhör en grupp och har inte disciplinen att få träningen gjord på egen hand. / Physical activity is something that can promote good aging and provides important social support that people need. There are many positive aspects to living a physically active life, both for the individual and for society. However, there is too little Swedish research in the area about what motivates the elderly to engage in physical activity.   The purpose of the qualitative study is to investigate how older women experienced their participation in a previous exercise group in which they were active about 15 years ago, and how this has subsequently affected their physical activity level. Six women were interviewed and the study was analyzed using the self-determination theory.    The results show that several factors are important for the level of physical activity. Motivational factors for being physically active are social affiliation. Also, regularity helps make the exercise feel more fun as it becomes part of them. An additional motivating factor is the physical and psychological benefits of exercise. The reason why one of the participants is not active in the current situation is because she does not belong to a group anymore and lacks the disciplin to train by herself.

Barns idrottsdeltagande i Sverige minskar med stigande ålder från 7–12 år, framför allt ungdomstjejers deltagande. Genom att jämföra spelares och tränares perspektiv är syftet med studien att förklara vilka motivationsfaktorer som får 15-åriga tjejer att spela fotboll samt förklara hur tränaren påverkar dessa motivationsfaktorer. Med hjälp av Självbestämmandeteorin och de psykologiska grundbehoven för inre motivation och välbefinnande: Autonomi, kompetens och samhörighet har tjejernas motivation granskats. För att få både spelarnas och tränarnas perspektiv av motivationen gjordes empiriinsamlingen via intervjuer med tre kvinnliga 15-åriga fotbollsspelare och tre fotbollstränare i tre fotbollsföreningar i Skåne. Därefter jämfördes svaren. Sju teman/motivationsfaktorer identifierades: 1. Kärlek till sporten, 2. Tänka på annat, 3. Påverka och vara delaktig, 4. Feedback och beröm, 5. Utvecklas, 6. Gemenskap och lagsammanhållning och 7. Trygghet. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan spelarna och tränarnas svar. Likheterna är att samhörighets- och kompetensbehovet är viktigast och autonomin mindre viktig. De centrala motivationsfaktorerna är gemenskapen, att få utvecklas och få beröm. Skillnaderna handlar om att tränarna förstorar vikten av kärlek till sporten, det vill säga att fotboll är kul. Dessutom anses vikten av att som spelare få påverka och vara delaktig i olika beslut mindre betydande än vad den är. Spelarna fokuserar även mer på att utvecklas utan att satsa, medans tränarna tror att tjejerna vill nå högre och göra karriär. Slutsatsen är att det finns många faktorer som påverkar att spelarna fortsätter spela fotboll. Mycket beror på att tränarna har en god överblick av vad spelarna tänker, känner och vill. Med hjälp av sin ledarstil, sin personlighet och sina egenskaper möter tränarna spelarnas psykologiska grundbehov, autonomi, kompetens och samhörighet, som bidrar till att de känner välbefinnande och en självständig inre motivation att fortsätta spela fotboll. / Decreasing levels of sport participation among adolescent girls are a cause of concern. Therefore, by comparing players’ and coaches’ perspective, the aim of this study is to understand the motivation of playing football among fifteen-year-old girls and how the coach effects the motivation. Interview data were analyzed using a comparison method and Self-Determination theory. Results demonstrate both similarities and differences between the themes/motivation factors: 1. Love for the sport, 2. Think of something else, 3. Influence and participation, 4. Feedback and praise, 5. Progress, 6. Friends and team cohesion and 7. Safety and stability. Similarity: Need for competence and relatedness is most important. Difference: Coaches exaggerate the importance of Love for the sport, diminish Influence and participation and believe that the girls want to become professional football players. Conclusion: Many factors affect why adolescent girls continue to play football. A big part is because the coaches recognize what the players want. Through its leadership, coaches meet the players’ psychological basic needs, i.e. autonomy, competence, relatedness, which helps them feel psychological health, well-being and intrinsic motivation.

Individuell elitidrott kan vara ensamt och motivationen behöver vara stor under en lång period för att prestera på topp och bibehålla träningsmängden. Det har visat sig att tränare är en av de viktigaste influenserna för idrottares motivation. Därmed är syftet med studien att pröva självbestämmandeteorin för att öka förståelsen om hur motivation uppstod under relationer mellan elitidrottare och respektive tränare. Det teoretiska ramverket inkluderar tre psykologiska behov i form av autonomi, kompetens och samhörighet. Behoven behövs för att tillfredsställa inre motivation och välbefinnande hos idrottarna. Det finns även många yttre faktorer som motiverar dem, därför har även yttre regleringar inkluderats. Studien är retrospektiv och totalt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottare och tre med deras primära tränare i Sverige. Insamlad empiri bearbetades och analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Ur analysen utvecklades underteman baserat på de tre psykologiska behoven. I resultatet redovisas dessa baserat på relevans utifrån båda perspektiven och exemplifieras av: kommunikation, utveckling, involvering, individanpassning och situationsanpassat ledarskap, uppmärksammas, ge och få respekt och trygghet. Resultatet indikerar på många likheter, få skillnader och att relationerna var uppskattade. Det framkom även att elitidrottarna motiverades av alla tre psykologiska behov och att det existerade en hierarki mellan dem. Autonomi och kompetens var de starkaste behoven och influerade inre motivation och självbestämd yttre motivation mest. Samhörighet var ett mer distalt behov, som ändå visade sig vara viktigt för elitidrottarna. Slutsatsen är att självbestämmandeteorin ökade förståelsen om att regleringsprocesserna bestående av identifierad och integrerad reglering. Dessa var betydelsefulla för elitidrottarnas internalisering av inre- och självbestämd yttre motivation. Prövningen av teorin ledde även till slutsatsen att den kan behövas kompletteras med fler behov eller modeller för att vara ändamålsenlig i en kontext med elitidrottare. / Individual elite sports can be lonely, and motivation needs to be great for a long period of time in order to maintain the performance level. Coaches are one of the most important influences of athletes’ motivation. Therefore, the aim of this study is to test the Self-Determination Theory (SDT) to increase understanding of how motivation arose during relationships between elite athletes and their primary coaches. A comparative design was used, and empirical data based on semi-structured interviews was analyzed using a qualitative thematic analysis. The result presents many similarities and few differences based on the athletes’ and coaches’ perspective. Seven themes were developed based on the three psychological needs of SDT: communication, development, involvement, individualized and situational leadership, attention, give and receive respect and feeling secure. Conclusion: A hierarchy was found between the psychological needs and internalizing identified and integrated regulations was important to elite athletes intrinsic and self-determined extrinsic motivation.

This quantitative study has been done in cooperation with the Swedish Wrestling Association within the research field of sport science. The sports movement in Sweden wants to get more individuals physically active and the Wrestling Association wants to be a part of this by introducing a new training form, called Wresfit. A form of physical training aimed at exercisers, old wrestlers, exercise wrestlers, sports teams, and people who have never before been in contact with neither wrestling or any other sport for that matter. In short, for anyone who wants to try a challenging form of training. The purpose of the study was to investigate what motivates and how barriers influences adult individuals to participate in Wresfit and to describe and compare patterns in participants' responses. To explain this, a psychological theory called Self-Determination theory was used, which is a simplification of reality to investigate people's motivation. Data was collected with the help of a web survey (n=95) among 25 different wrestling clubs in Sweden. The result showed some motivating factors that motivate adult individuals more than others. The highest-rated motivation factors were for the sake of strength, for joy, for the community, and good instructors. The results also show that there are some differences between people with and people without earlier wrestling background. Participants consider that barriers to not participating in the training form are that there is a lack of time, injury problems, laziness, and prejudice against the wrestling. The study's results conclude that in the responses, there were a lot of interesting explanations about problems and measures that the business should change to attract more people without previous wrestling experience.

The purpose of the study is to investigate what unmotivated pupils´ experiences, thoughts and feelings of the school subject physical education and health. To understand the pupils´ experience of physical education and health the Self-Determination theory has been used and the study has been based on the needs for competence, relatedness and autonomy to analyse the pupils´ motivation. A qualitative method was used and focus group interviews were chosen as method for collecting data. The study used a data analysis of coding where the transcribed material from the focus group interviews was read through and linked to the keywords. The study was conducted at a countyside school and a total of seven pupils divided into three already existing groups participated in the survey. The results showed that unmotivated pupils rarely get the basic needs of relatedness, competence and autonomy satisfied. The results also showed that there are times when pupils´ have these needs met and want to participate in the physical education and health lessons and that pupils´ can be driven by external motivation but still feel joy in the physical education and health lessons. The conclusion is that there are times when the pupils´ have their needs met and they then want to participate in the lessons. As a teacher in physical education and health can self-determination theory's three needs competence, relatedness and self-determination be used as starting point and in that way develop the teaching so that these pupils are motivated to participate.

Bakgrund: Motivation är något som behövs för att utöva en prestation, motivationen är även något som är väsentligt i skolan. Men hur ser motivationen ut idag och var kommer den ifrån? Efter min vfu period började jag se att elevernas motivation grundades i att få bra betyg istället för kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka elevers generella motivation i Idrott och Hälsa samt om det finns något samband mellan olika motivationsformer under lektionstid och eleverna fysisk aktivitet efter studietid. Metod: Metoden som användes var en kvantitativ undersökning och en enkätundersökning som besvarades av 57 elever på en högstadieskola. Resultat: Resultatet som framgick var att den generella motivationen hos elever var bra (m=3,6). Tjejer (m=3,8) hade en högre generell motivation än killar (m=3,4).                 Det starkaste sambandet var mellan integrerad reglering och fysisk aktivitet efter studietid (r=0,77) även sambandet mellan identifierad reglering och fysisk aktivitet var starkt (r=0,66). Skillnaden mellan tjejer och killar var stor vad gäller samband och varierade noterbart. Diskussion: Resultaten visar att motivationen hos eleverna är bra men att tjejer har högre generell motivation till ämnet idrott och hälsa än killar som går emot forskningen, vilket kan bero på idrottskultur i staden där studien utfördes. Studien visade även att det finns positiva samband mellan motivationsformer och fysisk aktivitet efter studietid. Mellan könen varierar det väldigt mellan sambanden

Personer födda mellan år 1996 och 2012 tillhör generation Z och det är den generation som nu ska inta arbetsmarknaden. Det är av stor vikt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som personer från generation Z motiveras av för att öka sina möjligheter att attrahera och behålla den nya generationen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka avgörande faktorer vid val av arbete kopplat till arbetsmotivation hos generation Z. Studien utredde även om skillnader mellan män och kvinnor förelåg. En enkätundersökning användes som forskningsmetod och data samlades in genom ett icke-slumpmässigt urval. Totalt deltog 156 kvinnor och 99 män från universitet/högskolor runt om i Sverige som studerar tredje året på ett treårigt ekonomprogram. Enkäten bestod till mestadels av slutna frågor, där huvudfrågan om faktorernas betydelse vid val av arbete skulle besvaras med hjälp av en likertskala. Undersökningen utgick från självbestämmande för att analysera arbetsmotivation utifrån inre och yttre faktorer. Resultatet visade att intressanta och roliga arbetsuppgifter, personlig utveckling och förbättring samt hög lön var de motivationsfaktorer som har störst betydelse för generation Z vid val av arbete. Resultatet visade även att det fanns en skillnad i hur män och kvinnor resonerar kring inre och yttre motivation. En slutsats som kunde dras är att de inre motivationsfaktorerna väger tyngre än de yttre för generation Z. Uppsatsens språk är svenska. / People born between the years 1996 and 2012 belong to generation Z and it is the generation that will now occupy the labor market. It is of great importance for employers to understand what factors motivate people from Generation Z in order to increase their chances of attracting and retaining the new generation. The purpose of this essay is to examine crucial factors in job selection related to work motivation among Generation Z. The study also investigated whether there were differences between men and women. A survey was used as the research method, and data was collected through a non-random sampling. A total of 156 women and 99 men from universities/colleges across Sweden, who were in their third year of a three-year economics program, participated. The survey mostly consisted of closed-ended questions, where the main question about the importance of factors in job selection was to be answered using a Likert scale. The study focused on self-determination to analyze work motivation based on internal and external factors. The results showed that interesting and enjoyable tasks, personal development and improvement, and high salary were the motivational factors that held the greatest significance for Generation Z in job selection. The results also indicated a difference in how men and women reason about internal and external motivation. One conclusion that could be drawn is that the internal motivational factors carry more weight than the external ones for Generation Z. The language of the essay is Swedish.

Gamification innefattar element från spelvärlden som används i en icke spelrelaterad kontext eller miljö. Studien handlar om gamification i Webhallens kundklubb. Syftet med studien är att ta reda på vilka spelifierade element i Webhallens kundklubb som användare interagerar med beroende på dennes individuella psykologiska behov och motivation, samt vilken roll spelifierade element har för kundengagemang och kundlojalitet. Den valda teorin är självbestämmandeteorin och metoden är intervjuer, som genomförts med 8 respondenter. Resultatet visar att respondenterna interagerar med spelifierade element på olika sätt utifrån individuella syften kopplat till respondenternas psykologiska behov eller motivation. Resultatet visar också att vissa spelifierade element har viktig roll för kundengagemang. För kundlojalitet har spelifierade element en mindre viktig roll, men andra faktorer utöver gamification, rörande köpupplevelse, har en viktig roll.