Företag måste idag anpassa sitt arbetssätt för att främja och bibehålla dess medarbetares motivation. Detta då samhället är under konstant förändring och distansarbete blir allt vanligare vilket i sin tur påverkar arbetet med motivation. Syftet med denna studie är att jämföra och analysera vilka faktorer som motiverar IT-konsulter samt hur dessa påverkas av underliggande faktorer som ålder och i vilken utsträckning medarbetaren arbetar på distans. Studien grundar sig främst i självbestämmandeteorin och diskuterar tillsammans med empirin i vilken utsträckning konsulterna motiveras av inre och yttre motivationsfaktorer. Dessutom diskuteras även hur mycket konsulternas yttre motivation har internaliserats och därmed i vilken utsträckning denna typ av motivation är autonom eller kontrollerad. Detta har undersökts genom en enkätundersökning med medarbetare från två divisioner på ett IT-konsultföretag. Denna data har sedan kompletterats med en intervju med en av företagets divisionschefer. Data från enkäten visar att IT-konsulter motiveras av inre motivationsfaktorer och främst intressanta arbetsuppgifter samt flexibilitet i större utsträckning. Dessa faktorer tyder på att konsulterna till stor del är autonoma och har en hög grad av inre motivation. Studien kommer även fram till att det finns tydliga skillnader i hur medarbetarna i de olika divisionerna upplever sitt arbete och de olika motivationsfaktorerna. Till sist visar data på att ett icke-standardiserat friskvårdsinitiativ som företaget implementerat, fungerar sämre ur ett motivationsperspektiv om medarbetarna arbetar på distans. / Businesses in today’s society need to adapt their ways of working to promote and maintain employee motivation. This is due to the constant changes in society and remote work progressively becoming more common, which in turn affects the development around motivation. This study aims to compare and analyze the factors that motivate IT consultants and how these are affected by underlying aspects, such as age and to what extent the employee works remotely. The study is mainly founded on the self-determination theory and in combination with the empirical data, discusses to what extent the consultants are motivated by internal and external motivational factors. In addition, the study also discusses how much of consultants’ external motivation has been internalized and to what extent this type of motivation is autonomous or controlled. This has been investigated by distributing a survey to the employees from two divisions working at an IT consulting company. An interview with one of the company’s divisional managers was subsequently conducted to complement the survey data. The findings from the survey reveal that IT consultants are motivated by intrinsic motivational factors, mainly tasks considered interesting, in addition to flexibility to a greater extent. These factors indicate that the consultants are primarily autonomous and have a high degree of intrinsic motivation. The study also concludes that there are evident variances in how employees in different divisions perceive their work and motivational factors. Finally, the findings indicate that non-standardized initiatives, such as the health care initiative implemented by the company, are less effective at motivating employees working remotely.

Den mentala hälsan bland den svenska befolkningen har försämrats under de senaste åren, i synnerhet bland unga vuxna. Ny forskning har belyst de många positiva effekter på den mentala hälsan som medföljer regelbunden fysisk aktivitet, men ändå är det endast en liten del av befolkningen som motionerar regelbundet. Dock har styrketräning på gym börjat öka i popularitet och därav var det intressant att undersöka vad som motiverar gymmotionärer till att bibehålla sin träning på lång sikt. Syftet med studien formulerades således till att undersöka unga vuxna gymmotionärers bakomliggande faktorer för motivation till långsiktig styrketräning, med mål att behålla fler gymmotionärer inom styrketräning och därmed även bidra till en ökad hälsa bland den svenska befolkningen. Studien utgick från teorin om de grundläggande psykologiska behoven skapad av Deci och Ryan. Åtta separata semistrukturerade intervjuer utfördes med unga vuxna gymmotionärer, och den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet bestod av tre huvudteman: (1) individens valfrihet, (2) likasinnade människor i sin omgivning, samt (3) fokus på sig själv. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning kring de grundläggande psykologiska behoven i en idrottskontext. Den här studien kan bidra med en ökad förståelse för vad som motiverar unga vuxna till regelbunden fysisk aktivitet, vilket kan främja en hälsosam livsstil och bidra i det förebyggande arbetet mot mental ohälsa bland Sveriges befolkning.

Motivation till att lära är viktigt i skolan. Trots det så nämns ordet motivation varken i skollagen, läroplanen för gymnasiet eller ämnesplanen i matematik. Skolverket presenterar åtta moduler i matematikdidaktik för gymnasielärare genom allmänt tillgängliga dokument som kan ses som förslag på praktisk tillämpning av styrdokument och aktuell forskning. I det här arbetet studeras tre av de modulerna och syftet är att beskriva motivationsaspekterna i det materialet för att öka kunskapen om vilka drivkrafter för lärande som lyfts fram där. Som teoretiskt ramverk för att analysera dokumenten används självbestämmandeteorin (SBT) och tematisk analys används som analysmetod. Resultatet av studien blev fyra teman som besvarar frågeställningen om vilka typer av drivkrafter för lärande i matematikämnet som framträder i dokumenten. Där blir det tydligt att inre motivation premieras framför yttre motivation; att motivation främjas genom känslor av kompetens, självbestämmande och delaktighet; att infärgning och väl vald kontext är viktigt som motivationsskapare samt att elevens mål med matematiken fungerar som motivationsskapare.  Några slutsatser av studien är att Skolverkets moduler i matematikdidaktik för gymnasiet använder självbestämmandeteori som förklaringsmodell till motivation, att infärgning tar stor plats och blir en sorts motpol till självbestämmandeteorin och att eleven ansvarar för sin egen inre motivation när läraren har implementerat en effektiv lärandemiljö.

Bakgrund: Hälften av alla vuxna i Sverige når upp till de riktlinjer som finns gällande fysisk aktivitet. Samtidigt har en av tre butiksanställda en heltidsanställning vilket skapar oro och stress. De anställda behöver vara uppkopplade på fritiden för att inte missa ett viktigt arbetspass. Finns det verkligen tid att prioritera fysisk aktivitet i sin vardag? Vilket stöd bidrar arbetsgivaren med och hur kan arbetsgivare med hjälp av självbestämmande teorin motivera deras anställda att vara mer fysiskt aktiva?  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur butiksanställda värderar och beskriver fysisk aktivitet i relation till sitt yrke. Metod: Studien använde sig av en kvantitativ metod med webbaserade enkäter som datainsamling. Totalt deltog 64 butiksanställda från olika delar av Sverige.  Resultat: Resultatet visade att en stor del av respondenter når upp till riktlinjerna för vardagsmotion och högintensiv träning. Däremot är det många som inte når riktlinjerna gällande muskelstärkandeaktivitet. Majoriteten av respondenterna får stöd i form av friskvårdsbidrag men det finns en upplevelse om kommunikationen angående bidraget är sämre. Det finns ett intresse av stöd från arbetsgivaren i form av aktiviteter med kollegorna. Det finns inga signifikanta skillnader i aktivitetsnivån mellan de olika anställningsformerna. Diskussion: Med hjälp av självbestämmandeteorin kan arbetsgivarna stötta sina anställda till att vara mer fysiskt aktiva. Genom bland annat gemensamma aktiviteter, kurstillfällen med fokus på fysisk aktivitet och tunga lyft samt ge mer information angående friskvårdsbidraget. Trots att många når upp till riktlinjerna verkar det finnas en önskan om att hinna med mer fysisk aktivitet och att få mer stöd från arbetsgivaren skulle hjälpa butiksanställda att få mer motivation. / Background: Half of all adults in Sweden meet the guidelines for physical activity. At the same time, one in three shop workers has a full-time job, which creates anxiety and stress. Employees need to be connected in their free time to avoid missing an important shift. Is there really time to prioritize physical activity in their daily lives? What support does the employer provide and how can employers use the self-determination theory to motivate their employees to be more physically active?  Purpose: The purpose of the study was to investigate how shop workers value and describe physical activity in relation to their profession. Method: The study used a quantitative method with web-based questionnaires as data collection. A total of 64 store employees from different parts of Sweden participated.  Results: The results showed that a large proportion of respondents reach the guidelines for everyday exercise and high-intensity exercise. However, many do not reach the guidelines for muscle strengthening activity. Most of the respondents receive support in the form of a wellness allowance, but there is a perception that communication regarding the allowance is poorer. There is an interest in support from the employer in the form of activities with colleagues. There are no significant differences in the level of activity between the different forms of employment. Discussion: With the help of the self-determination theory, employers can support their employees to be more physically active. For example, through joint activities, courses focusing on physical activity and heavy lifting and providing more information about the wellness allowance. Although many reach the guidelines, there seems to be a desire to get more physical activity and getting more support from the employer would help store employees to get more motivation.

Tidigare var det mesta kontorsarbetet förlagt på arbetsplatsen men idag ser verkligheten annorlunda ut. I efterdyningarna av Covid-19 pandemin har allt fler företag ändrat strategi till en hybrid arbetsmodell där medarbetarna erbjuds en kombination av arbete på kontoret och på distans. Det nya normala medför utmaningar för chefer som aldrig tidigare varit ett problem. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan motivation och de förutsättningar chefer ger sina medarbetare i en hybrid arbetsmiljö samt vilka möjligheter och risker chefer upplever med hybridarbete kopplat till motivation. Studien har undersökt försäkringsbranschen där det nya normala, hybridarbete, är väletablerat. Trots att begreppet hybridarbete är välkänt finns det få studier som avhandlar förutsättningar som chefer ger sina medarbetare för att bibehålla motivation vid hybridarbete. Området ansågs aktuellt att undersöka eftersom förutsättningar för att bibehålla motivation vid hybridarbete är något som angår alla, företagen, chefer samt medarbetare. Motivation är en förutsättning för att lyckas medan avsaknaden av motivation kan leda till negativa konsekvenser. Den teoretiska referensramen består av självbestämmandeteorin samt tidigare forskning. För att besvara syftet baseras studien på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet grundar sig i sex intervjuer av chefer inom försäkringsbranschen där alla har minst fem års erfarenhet av en chefsposition. Intervjuguiden utformades med utgångspunkt i studiens syfte samt Självbestämmandeteorin. Det understödde till en god struktur under intervjuerna samt banade väg för analys och diskussionsarbetet. Resultatet visar att chefer inom försäkringsbranschen ger förutsättningar till sina medarbetare för att de ska bibehålla motivation vid hybridarbete. Förutsättningarna ges i olika utsträckning men förutsättningarna är fler än de frånvarande. Resultatet visar även på flertalet möjligheter och risker kopplat till hybridarbete och motivation. Om chefer i försäkringsbranschen tar resultatet i beaktning kan det vara ett gott stöd för att bibehålla sina medarbetares motivation i det nya normala.

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och svenska företag har påverkats i stor utsträckning. Många företag har tvingats skära ner på sina resurser, bland annat genom att varsla personal. Medarbetare på företag som drabbats av lågkonjunkturen har därmed hamnat i en osäker situation. Syftet med studien är att undersöka hur en sådan samhällssituation påverkar medarbetares motivation. Studien utgår genomgående från självbestämmandeteorin för att undersöka olika motivationsfaktorer. En kvantitativ enkätundersökning skickades ut via Linkedin. Undersökningen gav 57 giltiga svar från medarbetare i Sverige, främst i åldrarna 18–25. Responsen användes i sin tur som underlag för korrelationstester där sambandet mellan oro inför inflationen testades mot olika motivationstyper. Pearsons test angående sambandet gav därtill ett resultat som visade att det fanns ett signifikant samband mellan undersökta variabler. Utifrån resultatet kunde en slutsats dras om att motivationstypen yttre motivation och det reglerade tillståndet external regulation hade mest betydelse för medarbetare som känner oro inför inflationen. Därmed motiveras medarbetare mestadels av den minst autonoma typen av motivation under osäkra ekonomiska förhållanden. Det dras även en slutsats om att medarbetare som känner oro för sin arbetssituation till följd av inflationen är drabbade av en hög grad amotivation. / Sweden is currently afflicted by a recession that has a big influence on Swedish companies. Several companies are forced to curtail their resources, among them cut down on staff. Employees who work at companies that are affected by the recession find themself in an uncertain work situation. The aim of the study is to identify how an uncertain social situation affects employee motivation. The study is based on the self-determination theory to investigate different motivational factors. A quantitative survey was sent out via Linkedin. The survey yielded 57 valid responses from employees in Sweden, mostly in the ages between 18–25. The response was used as a foundation for correlation tests where the relationship between concerns about the recession was compared to different motivational factors. Pearson’s correlation coefficient showed results where there was a significant connection between studied variables. Based on the results of the correlation tests a conclusion could be drawn about extrinsic motivation and the regulated style of external regulation. External regulation had the most meaning for employees who were concerned about the recession and their work situation. Thus, employees are mostly motivated by the least autonomous form of motivation during uncertain economic times. Another conclusion is that employees who are concerned about their work situation due to the recession are also affected by a high level of amotivation.

Vikten av fysisk aktivitet och hälsa är tydligt skriven i kursplanen för skolämnet idrott och hälsa, dock är elevers frånvaro fortfarande ett stort problem. Elevers motivation är en stor faktor kopplat till det aktiva deltagandet och hur läraren arbetar för att stötta sina elevers motivation och skapa en positiv inkluderande lärmiljö. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar för att främja det aktiva deltagandet. Metoden har varit en kvalitativ metod där sex idrottslärare har intervjuats. En kvalitativ innehållsanalys av datamaterialet visar att lärarna har liknande strategier för att främja elevers aktiva deltagande. Studien visade att största orsaken till att elever inte deltar på idrottslektionerna var ett bristande intresse för idrott och fysisk aktivitet. Resultatet har diskuterats med utgångspunkt i självbestämmandeteorin där kopplingar mellan svaren och den teoretiska utgångspunkten gjorts. Jämförelser mellan detta arbetes resultat och tidigare liknande studier kring lärares uppfattningar om elevers deltagande har diskuterats. Då icke-aktivt deltagande fortfarande är ett aktuellt ämne ställer vi oss frågan hur elevers deltagande ändras med åren.

Titel: Arbetsplatsens påverkan på fastighetsmäklares motivation: En kvantitativ studie av arbetsmiljö och de grundläggande psykologiska behoven enligt självbestämmandeteorin     Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Josefine Larsson och Lorena Sallahu   Handledare: Jonas Kågström   Datum: Maj, 2024   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning fastighetsmäklare upplever att deras miljö på kontoret är stödjande eller hindrande för deras grundläggande psykologiska behov enligt självbestämmandeteorin. Vidare undersöks hur detta påverkar fastighetsmäklarnas motivation enligt teorin.    Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod vald för att passa studiens syfte och jämföra numeriska data med tidigare teorier och forskning. Genom att tillämpa självbestämmandeteorin och tidigare forskning har frågeställningar utformats och teorin studerats i verkligheten.   Resultat och slutsats: Utifrån studien kan vi konstatera att behovet av samhörighet med kollegor har en stor betydelse för fastighetsmäklare. Studien visar att samhörighet är det behov som fastighetsmäklare upplever som mest tillfredsställt oberoende av hur länge fastighetsmäklare har varit aktiva i branschen. Vidare visar studiens resultat att arbetslivserfarenhet har en inverkan på fastighetsmäklares upplevelse av kompetens på arbetsplatsen. Det går att konstatera att fastighetsmäklare drivs av både inre och yttre motivationsfaktorer. Studien visar även att frustration av samtliga grundläggande psykologiska behov har en tendens att få fastighetsmäklarna att ifrågasätta sitt yrkesval.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med teoretisk kunskap gällande fastighetsmäklares arbetsmiljös påverkan på deras psykologiska behov och motivation i arbetet. Studien bidrar även med praktisk kunskap om vikten av samhörighet med kollegor, att känna sig kompetent och autonom i sitt arbete. Med det vill vi uppmana branschen att ta hänsyn till fastighetsmäklarnas grundläggande behov för att främja välbefinnande, prestation och motivation på arbetsplatsen, framför allt för att förebygga den höga personalomsättningen som råder.     Förslag till framtida forskning: Förslag till framtida studier är att utforska olika metoder och strategier som fastighetsmäklarföretag kan använda för att främja en starkare känsla av samhörighet bland fastighetsmäklare. Det hade varit givande att undersöka hur olika strategier kan bidra till att fastighetsmäklares tillfredsställelse av kompetensbehovet uppfylls i högre grad. Att genomföra longitudinella studier för att undersöka hur autonomi och arbetsmotivation förändras över tid hos fastighetsmäklare med olika nivåer av erfarenhet hade varit intressant.    Nyckelord: Självbestämmandeteorin, fastighetsmäklare, prestationsbaserad lön, grundläggande psykologiska behov, motivation

Background: The relation between work motivation and well-being are relatively well theoretically entrenched, but few studies have been conducted on nurses within psychiatry. Objective: The aim of the present study was to examine the differences in intrinsic work motivation (autonomy, competence, relatedness), mental health and burnout between young (≤40 years) and older (>40 years) nurses employed in psychiatry. Method: The study was an observational study with a cross-sectional design and group comparisons, conducted as a survey. The sample constituted of 60 employed nurses. Chi2 analysis, ANOVA, t-test and linear regression analyses were conducted in SPSS (22,0). Result: Nurses had a relatively high intrinsic work motivation. Autonomy (M = 4,73) was estimated significantly lowest. Moreover, autonomy was estimated significantly higher in the younger (M = 5,02, SD = 0,77) than in the older (M = 4,55, SD = 0,81) group. There was a significant relationship between competence and mental well-being in both groups and a significant relationship between competence and burnout in the older group. Conclusion: The study showed that there were differences in how older and younger nurses reported motivation. Thus, in order to improve mental health among nurses it is necessary to focus on competence development in the work.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheter arbetar med klienter som har missbruksproblematik, vilka dilemman som kan uppstå i det arbetet och hur socialsekreterarna hanterar dessa dilemman. I studien genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner. Empirin analyserades utifrån systemteori, professionsetik och självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde denna klientgrupp som svårplanerad och svårbedömd då de flesta dörrar i samhället är stängda vid missbruksproblematik. Drogfrihet blir en förutsättning för att komma framåt, vilket blir etiskt och juridiskt problematiskt då behandling bygger på frivillighet. Krav på aktivering från klienten gör att socialsekreterarna slits mellan utredningens kontrollfunktion och det sociala arbetets stödfunktion. Motivation och samverkan med andra aktörer är vägledande för att komma framåt. Vår studie ämnar bidra med teoretisk och praktisk kunskap på fältet avseende arbetet med klienter som erhåller ekonomiskt bistånd och samtidigt har missbruksproblem. / This study aims to investigate economic support carried out by social workers within municipal social services and how they deal with clients who need both economic support and are substance abusers. We made six semi-structured interviews in two municipalities. They were analysed by means of content analysis, system theory and self-determination theory (SDT) and in accordance with professional ethics. Our results show that the social workers face problems in planning and assessment concerning these clients, especially beacuse of social exclusion at the labour market. Leave only one way to re-entrance in society, voluntarily addiction treatment. The social workers are torn between the purpose of control in their investigation and how to support their clients, causing troublesome dilemmas in their profession. These clients are made visible as a vulnerable sub-group of clients in a welfare system built on activity. Motivation and cooperation with other organisations is the key to make change. Our study intends to promote development of both theroretical and practical knowledge in the field.