Titel: Är det någon som bryr sig? - En studie av hur autonomi, kompetens och tillhörighet påverkar motivation och arbetsprestation hos högskolelärare och yrkesidrottstränare   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Jakob Sanfridsson och Lina Tollsten   Handledare: Monika Wallmon   Datum: 2024, januari   Syfte: Att undersöka och analysera motivationsfaktorer hos högskolelärare och yrkesidrottstränare, utifrån självbestämmandeteorin. Genom att identifiera likheter och skillnader i motivationsdrivkrafter för dessa två grupper, ämnar studien bidra till en djupare förståelse av hur olika faktorer påverkar motivationen inom olika yrkesområden.   Metod: Blandad metodansats, kombinerande både kvalitativa och kvantitativa tekniker, med tyngd i den kvalitativa delen. Kvantitativ del i form av en enkätundersökning, för undersökning av autonom och kontrollerad motivation. Kvalitativ del i form av semistrukturerade intervjuer utifrån Basic Psychological Needs Theory och de tre temana autonomi, kompetens och tillhörighet.    Resultat och slutsats: Visar att hög tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens, och tillhörighet, där tillhörighet visar sig ha en särskild betydelse för dessa yrkesgrupper, är starkt korrelerade med hög nivå av autonom motivation hos både lärare och tränare. Studien framhäver att skräddarsydda strategier för att tillgodose dessa motivationsbehov är avgörande för att främja arbetsprestation och nöjdhet inom dessa yrkesgrupper. Vikten av att beakta de unika aspekterna av olika arbetsroller i motivationsstrategier betonas för att effektivt stärka motivation och engagemang.   Uppsatsens bidrag: Bidrar praktiskt genom att ge riktlinjer för skolledningar och idrottsstyrelser om hur de kan arbeta med sina anställda för att bibehålla motivation. Teoretiskt bidrar det till en djupare förståelse av självbestämmandeteorin genom att utforska hur dess grundläggande psykologiska behov påverkar motivation hos dessa yrkesgrupper.    Förslag till fortsatta studier: Forskningen skulle gagnas av att undersöka andra psykologiska behov utöver de som självbestämmandeteorin fokuserar på, för att få en bredare förståelse av motivationsprocesser i arbetslivet.   Nyckelord: Självbestämmandeteorin, autonomi, kompetens, tillhörighet, ledarskap, motivation / Title: Does anyone care? - A study on how autonomy, competence and relatedness impact motivation and job performance among university lecturers and professional sports coaches.    Level: Student Thesis, Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Jakob Sanfridsson and Lina Tollsten   Supervisor: Monika Wallmon   Date: 2024, January   Aim: To investigate and analyse motivational factors among university lecturers and professional sports coaches, based on the self-determination theory. By identifying similarities and differences in the motivational drivers for these two groups, the study aims to contribute to a deeper understanding of how various factors affect motivation within different professional fields.   Method: Mixed method approach, combining both qualitative and quantitative techniques, with an emphasis on the qualitative part. Quantitative part in the form of a survey to examine autonomous and controlled motivation. Qualitative part consisting of semi-structured interviews based on the Basic Psychological Needs Theory and the three themes of autonomy, competence, and relatedness.   Results and conclusions: Shows that high satisfaction of the three basic psychological needs autonomy, competence, and relatedness, where relatedness proves to have a particular significance for these professional groups, is strongly correlated with a high level of autonomous motivation in both teachers and coaches. The study highlights the importance of tailored strategies to meet these motivational needs to enhance work performance and satisfaction in these professional groups. It emphasizes the importance of considering the unique aspects of different work roles in motivation strategies to effectively strengthen motivation and engagement.   Contribution of the thesis: Provides practical guidelines for school leaders and sports boards on how to work with their employees to maintain motivation. Theoretically, it contributes to a deeper understanding of Self-determination theory by exploring how its basic psychological needs affect motivation in these professions. The study underscores the importance of tailored strategies to meet specific motivational needs, which can improve work performance and satisfaction.   Suggestions for future studies: The research would benefit from exploring other psychological needs beyond those focused on by Self-determination theory, to gain a broader understanding of motivational processes in the workplace.   Keyword: Self-determination theory, Autonomy, Competence, Relatedness, Leadership, Motivation

Användningen av konversationsagenter har ökat de senaste åren, då tekniken utvecklassnabbt. En utmaning inom design av konversationsagenter är att kombinera enkonversationsagent med motivation inom vardagsmotion. Tidigare studier har undersöktkonversationsagenter i andra kontexter så som i bilar, men det saknas forskning ikontexten vardagsmotion. Inom självbestämmandeteorin har tidigare forskning visat attmotivation kan stöttas genom de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens ochsamhörighet. Forskning inom design av konversationsagenter har visat att förståelse ochförtroende är en stor del för god design. Studien syftar till att undersöka hur olikadesignförslag baserat på autonomi, kompetens och samhörighet inomsjälvbestämmandeteorin kan användas för att designa en konversationsagent för attmotivera vardagsmotion. För att undersöka detta har en designorienterad studiegenomförts där designförslag formats från litteraturen. De designförslag som formatshar därefter utvärderats med hjälp av en prototyp tillsammans med testpersoner. Studienhar resulterat i kunskaper om hur en konversationsagent kan designas för att motiveratill vardagsmotion. Sex designförslag presenteras som beskriver hur enkonversationsagent kan designas för att främja motivation.

Bakgrund: Allt fler blir äldre i Sverige och världen över, något som innebär ökade krav på och utmaningar för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Att främja ett friskt och hälsosamt åldrande på såväl individ- som samhällsnivå kan sägas vara mer angeläget än någonsin, och regelbunden fysisk aktivitet framstår som ett centralt medel för främjandet av ett hälsosamt åldrande. Trots en ökad allmän kännedom om den fysiska aktivitetens hälsovinster är fysisk inaktivitet och stillasittande ett utbrett samhällsproblem – ett fenomen som även ser ut bli vanligare i takt med åldrandet. Syfte: Studiens syfte är att utforska redan fysiskt aktiva seniorers (60+ år) uppfattningar om vad som motiverar de till att ägna sig åt regelbunden fysisk aktivitet och vad som möjliggör ett fortsatt deltagande. Metod: Sex regelbundet fysiskt aktiva seniorer mellan åldrarna 66-73 rekryterades utifrån ett målstyrt urval. Enskilda kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna för att motta beskrivningar om deras uppfattningar kring motiv och motivation bakom deras regelbundna fysiska aktivitet. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera och tematisera insamlad rådata för att besvara de formulerade forskningsfrågorna. Resultat: Resultaten visade att seniorernas regelbundna fysiska aktivitet bedrivs av fysiska såväl som psykiska hälsovinster, av sociala drivkrafter (social gemenskap och interaktion; socialt stöd), och som ett naturligt, självklart beteende. I stället framkom konkurrerande prioriteringar/aktiviteter/sysselsättningar, hälsobegränsningar, och för höga självpåtagna krav som eventuella hinder. Diskussion: Studiens resultat är i linje med tidigare forskning som visat att motions- och träningsbeteende kan vara ett kombinerat resultat av olika samexisterande drivkrafter. Ur ett självbestämmandeteoretiskt perspektiv tycks seniorernas drivkrafter hänga nära samman med behovstillfredsställelse (kompetens, autonomi, tillhörighet) och därigenom med mer självbestämmande motivation. Seniorernas eventuella upplevda hinder till fysisk aktivitet tycks tvärtom vara nära relaterat till underminering av behoven, och därigenom även av den självbestämmande motivationen.

The study is about students' motivation towards the element of outdoor life within the subject of sports and health. The aim is to analyze and create an understanding of some students' attitude and motivation for the outdoor life component in the subject of sports and health. For this, two well-formulated questions were used that could answer the purpose. The method that was selected for this was qualitative thematic method with semi structured interview. The theoretical starting point used to measure the motivation of the students who participated in the study was the self-determination theory. This theory was a very excellent choice as it helped me measure students' motivation. The results show that the students' motivation varies, there are students who have high motivation and then there are students who have low motivation. By using the psychological needs within self determination theory consisting of autonomy, competence and belonging, I was able to measure students' motivation as well as know why their motivation looked the way it did. / Studien handlar om elevers motivation gentemot delmomentet friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa. Syftet vara att analysera och skapa en förståelse för några elevers inställning och motivation för delmomentet friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Till detta användes två välformulerade frågeställningar som kunde besvara syftet. Metoden som var utvald till denna föll för kvalitativ tematisk metod med semistrukturerad intervju. Den teoretiska utgångspunkten som användes för att mäta motivationen hos eleverna som deltog i studien var självbestämmandeteorin. Denna teori var ett mycket utmärkt val då det bidrog till att jag kunde mäta elevernas motivation. Resultatet visar att motivationen hos eleverna varierar, det finns elever som har hög motivation och så existerar det elever som har en låg motivation. Genom att använda sig av de psykologiska behoven inom självbestämmande teorin som består av autonomi, kompetens och tillhörighetkunde jag mäta elevernas motivation samt veta varför deras motivation såg ut som den gjorde

Den här studien behandlar personliga tränares arbete med inre och yttre motivation. Syftet är att undersöka hur personliga tränare arbetar med dessa motivationsinriktningar samt hur motivation kan gestalta sig hos deras klienter - för att i slutändan kunna presentera den inriktningen som är mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. för att undersöka frågeställningar användes semi-strukturerade intervjuer. Inre motivatorer som identifierades var vilja, ambition och intresse. Yttre motivatorer som identifierades var förväntningar och press från omgivningen, tränarpress och tidspress. Samtliga tränare hade en utbredd erfarenhet av båda inriktningarna. Inre motivation var dock den inriktning som helhetligt präglade samtligas arbete. Det var även den inriktning som visade sig vara mest gynnsam för klientens långsiktiga upprätthållning av ett beteende. / This study examines personal trainers work towards intrinsic and extrinsic motivation. The aim is to recognize personal trainers work towards these motivational characters aswell as recognizing these motivational characters ways of expressing themselves in their clients - so that in the extension the character who fits most appropriate to provide a long-term solution for the maintenance of a behavior can be recognized. To examine the issues semi-structured interviews was applied. Intrinsic motivation was identified as will, ambition and interest. Extrinsic motivation was identified as expectations and pressure from the environment, pressure from the trainer and deadline-pressure. All trainers showed an expansive experience from both motivational characters. Intrinsic motivation was however the character who generally characterized the work of all trainers. Intrinsic motivation was also the character of motivation deemed most appropriate for providing a long-term solution for the maintenence of a behaviour.

Freeskiing och snowboard, med alla sina tre tävlingsgrenar; slopestyle, big air och halfpipe introducerade i olympiska spelen, är två snabbt växande idrotter som etablerar sig i idrottsvärlden. Sverige ligger i framkant på både freeski- och snowboardscenen där två starka landslag kan mäta sig med världseliten. I och med det ökade intresset och möjligheten att tävla i idrotterna så ställs det högre krav på ett fungerande ledarskap och coaching för åkarna.   Syftet med den här studien är att beskriva och öka förståelsen för hur coaching och ledarskap inom freeskiing och snowboard kan definieras och komma till uttryck på elitnivå. Baserat på sju djupintervjuer, relevant tidigare forskning och självbestämmandeteorin så har det undersökts hur både coacher och utövare ser på nuvarande coaching och ledarskap samt vilka utvecklingspotentialer som finns. Det undersöks även hur den rådande idrottskulturen ser på prestationsutveckling.   Slutsatsen visade att nuvarande coaching och ledarskap fungerar tillfredsställande för både coacher och åkare, främst när det kommer till självbestämmande och självreglerat lärande för åkarna. De ser gärna utvecklingsmöjligheter i utökad kunskap kring kost, träning, mental träning och andra delar som främjar prestationsutveckling. Trots att idrottskulturen i vissa fall kan verka motsättande moderniseringen av idrotten så visade coacherna och de aktiva en positiv inställning till idrotterna utveckling. / Freeskiing and snowboard, with its three branches; slopestyle, big air and halfpipe now introduced in the Olympic games, are two fast-growing sports establishing themselves in the sporting world. Sweden, on top of the freeski- and snowboard scene with two solid national teams who can compete with the world elite. With the increased popularity and the opportunity to compete in both sports requires higher demands of a functional leadership and coaching for the riders.   The aim of this study was to describe and develop deeper understanding of how coaching and leadership in freeskiing and snowboard can be defined and expressed on an elite level. Based on seven interviews, earlier relevant research and the self-determination theory it has been examined how coaches and athletes view the existing coaching and leadership together with potential development. It is also investigated how the prevailing sports culture view performance enhancement.   The conclusion showed that coaches and athletes were satisfied with the current coaching and leadership, especially when it comes to self-determination and self-regulated learning for the riders. They see possible development in educating riders and coaches about performance enhancing tools like diet, training, mental training and other factors. Despite the sports’ culture opposing the modernization of freeskiing and snowboarding, coaches and riders were still positive about the development.

Syftet med studien var att undersöka coacher och fysioterapeuters strategier för att hjälpa en skadad idrottare tillbaka till fullt idrottande. Ett underliggande syfte var att belysa samarbetet mellan coacher och fysioterapeuter under en idrottsskaderehabilitering. Tidigare forskning antyder att det sociala stödet och utbildning inom psykologiska strategier har positiv inverkan på en idrottares psykologiska välmående följt en skada. I studien genomfördes totalt sex semi-strukturerade intervjuer med tre coacher och tre fysioterapeuter med minst fem års erfarenhet av att coacha idrottsskadade utövare. Utifrån dessa intervjuer kunde fyra primära strategier urskiljas: (1) målsättning, (2) socialt stöd, (3) individanpassad rehabilitering och (4) individanpassat stöd. För det underliggande syftet kunde tre huvudkomponenter urskiljas: (1) kommunikation och etiska dilemman, (2) kunskap och (3) resurser. Konklusionen av denna studie är att de fyra primära strategierna kan användas i syfte av att göra rehabiliteringsprocessen i större grad självbestämmande för idrottare där coping fungerar som ett hjälpmedel att hantera motgångar i form av skador idrottare möter. Samarbetet mellan coacher och fysioterapeuter kunde ses ha en indirekt inverkan på en skadad idrottares rehabiliteringsprocess. Resurser påverkar hur kommunikationen och kunskapen ser ut runt idrottaren. Större resurser skapar en fördelaktig miljö i form av ett nära samarbete mellan coacher och fysioterapeuter med god kunskap kring coaching och rehabilitering vilket ger goda möjligheter för idrottaren att komma tillbaka till idrotten. / The purpose of this study was to identify strategies coaches and physiotherapists use to help an injured athlete back to full fitness. The purpose was also to highlight the cooperation between coaches and physiotherapists. Earlier research suggests social support and psychological strategies have a positive impact on an athlete’s psychological wellbeing after an injury and during the rehabilitation. It was conducted six semi structured interviews with three coaches and three physiotherapists. Findings suggest there are four primary strategies used: (1) goal setting, (2) social support, (3) individualised rehabilitation and (4) individualised support. Findings concerning the cooperation between coaches and physiotherapists had three key components: (1) communication and ethical dilemmas, (2) knowledge and (3) resources. This study suggest that the four primary strategies could be used in purpose of making sport injury rehabilitation more self-determined for the athlete, where copingstrategier works as a useful tool to help an injured athlete manage adversities. The cooperation between coaches and physiotherapists could by indirect means have an impact on an injured athletes rehabilitation process. Resources affect how the communication and knowledge appear surrounding the athlete. Greater resources lead to favourable conditions in the shape of close cooperation between coaches and physiotherapists with knowledge about coaching and rehabilitation which creates more opportunities for an athlete to get back to full fitness following a sports injury.

The body perception of humans varies across situations and is influenceable. A negative body image is existing among both men and women of all ages. The adaptation to mimic an unhealthy body ideal is difficult without regulated diet and exercise. Physical activity is therefore considered to be a strong motive for body image management. The aim of the study was to investigate the extent to which college students' body image is associated with motivational factors to exercise and frequency of exercise. The study consists of a quantitative approach with a cross-sectional study. Data for the study were collected through a survey which was collected by a total of 112 questionnaires by university students at Mälardalen University. The data was analyzed with frequency tables, pearsons r and an independent sample t-test in the computer program SPSS. The study's findings and conclusions show that the college students' motivational factors to exercise consisted mainly of internal training motives and that most of the college students have a positive body image. It was also a connection between motivational factors and body image, but no significant difference between body image and college students who train frequently or less frequently. The conclusion is that college students have a positive body image, which does not differ if the individual is practicing often or rarely. The most common motivation factor to exercise is to train internal training motives.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Medarbetare är organisationers viktigaste resurs. För att medarbetare ska bli motiverade, prestera och må bra är det nödvändigt att skapa en arbetsmiljö där det finns förutsättningar för tillfredsställelse av psykologiska behov. Tre typer av psykologiska behov har definierats av självbestämmandeteorin (SDT) nämligen kompetens, autonomi och relaterbarhet. Denna studie antar en kvalitativ ansats och övergripande syftet med den varit att få en djupare förståelse om psykologiska behov på jobbet och mer specifikt att undersöka på vilka sätt psykologiska behov kan understödjas på en arbetsplats, representerad av förskola. Totalt sju medarbetare, varav alla var kvinnor på en förskola, deltog i intervjuer. Intervjuerna analyserades tematiskt och tre huvudteman samt sex underteman framträdde. Enligt studiens resultat sker inte behovstillfredsställelse automatiskt utan det krävs att organisationen skapar förutsättningar för att främja tillfredsställelse av psykologiska behov på arbetsplatsen. Tillfredställelse av kompetensbehovet sker genom att få möjlighet till kompetensutveckling och att få konstruktiv feedback. För att understödja autonomibehovet behövs det att medarbetare får möjlighet att påverka den egna arbetssituationen och att ha en god kommunikation mellan ledare och medarbetare. För att tillfredsställa relaterbarhetbehovet behöver medarbetare att ha goda relationer med andra och att de bryr sig om varandra på arbetsplatsen.