Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för ohälsa, inte enbart kroppsligt utan också själsligt. En osund kroppsuppfattning kan leda till vantrivsel med sin kropp och minskad självkänsla. Många olika faktorer inverkar på övervikt,både fysiologiska och psykologiska. Exempelvis aptit, ätbeteende och fysisk aktivitet. Överviktigabarn har ökad risk för lågsjälvkänsla vilket riskerar att förknippas med dålig mentalhälsa senare i livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka barn och ungdomars uppfattning av sin självkänsla, kroppsuppfattning och psykiska hälsa efter deltagande i interventionsstudie mot övervikt. Metod: En allmän litteraturstudie av 15 randomiserade kvantitativa studier. Resultat: Kroppsuppfattningenförbättrades vid överviktsintervention, vilkenvar relateradtill fysisk aktivitet. Självkänslanspåverkan vid överviktsinterventionär tvetydig. Skillnaderna i självkänslans påverkan vid överviktsintervention skulle däremot kunna ha att göra med skillnader i utveckling mellan ålder och kön. Depressiva besvär förbättrades vilket var relaterattill kroppsuppfattning. Överviktsinterventioner verkar inte ha någon negativ påverkan på barn och ungdomars psykisk hälsa. Slutsats: Självkänslan och det psykiska måendet påverkas inte negativt av deltagande i interventioner mot övervikt, resultat från undersökta studier påvisar att det istället kan leda till förbättring. Interventioner som innefattade en komponent av fysisk aktivitet kan ha stärkande betydelseför den psykiska hälsanoch dessutom leda till en förbättrad kroppsuppfattning. / Background: Being overweight and obese increases the risk to suffer from ill health, not only physically but also mentally. An unhealthy body perception can lead to body discomfort and reduced self-esteem. Many different factors affect overweight, both physiological and psychological. For example, appetite, eating behavior and physical activity. Overweight children have an increased risk of low self-esteem, which risks being associated with poor mental health later in life. Purpose: The purpose of this literature study is to investigate the self-esteem, bodyimage and mental health of children and adolescents after participating in intervention studies against obesity. Method: A general literature study of 15 randomized quantitative studies. Results: Body perception was improved by overweight interventions, which was related to physical activity. However, it is ambiguous if self-esteem is affected. The differences in the effect of self-esteem during interventions against overweight could have to do with differences between age and gender.Depressive disorders improved which was related to body perception. Overweight interventions do not appear to have a negative impact on the mental health of children and adolescents. Conclusion: Participation in interventions against overweight does not have a negative impact on self-esteem and mental-health, some of the results instead show that it can lead to improvement. Interventions involving a component of physical activity appear to be of importancefor the mental healthand lead to improved bodyimage.

No description available.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur olika fritidshem arbetar med rörelse, vilkaförutsättningar som finns för det, och hur fritidslärarna anser att rörelseaktiviteter bidrar tillelevernas utveckling. Metoden som användes var en skriftlig intervju som genomfördesmed nio olika yrkesverksamma fritidslärare. Intervjuerna analyserades med hjälp avmeningskoncentrering. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är denhumanistiska teorin och den salutogena teorin. Resultatet visade att fritidshemmen arbetarmed fysisk aktivitet i sin undervisning i olika former, och att många använder utemiljön föratt främja rörelse. Informanterna tyckte sig se utvecklingspotential i miljön påfritidshemmen och uttryckte dessutom hur viktigt det är att stötta eleverna. Vissa avinformanterna tyckte sig se skillnad på elevers sociala förmåga kopplat till deras fysiskaförmåga. Studiens slutsatser är att fritidshemmets verksamhet till stor del handlar om att geelever möjlighet och tillfälle att röra på sig. Fritidslärarnas förmåga att inspirera elevernahar en stor påverkan på deras deltagande i fysiska aktiviteter på fritidshemmet, samt attfritidshemmets miljö har en stor påverkan på elevernas rörelsevanor.

No description available.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver på vilka sätt de uppmärksammar och stärker barns självkänsla i förskolan. Metoden som används i studien är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med totalt sex pedagoger i förskolan. Analysarbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Eftersom lärande, enligt den sociokulturella teorin, sker i sociala sammanhang bland annat utifrån vilket bemötande barnet får blir begrepp så som barnsyn, scaffolding, mediering, redskap/verktyg, makt och inflytande, viktiga. I resultatet beskriver pedagogerna att barns självkänsla bland annat påverkas av den sociala miljön med andra barn och vuxna, vilket bemötande barnen får och vilka möjligheter den fysiska miljön erbjuder barnen att själva kunna välja aktivitet. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar med kroppsspråk, positiv feedback, att lyssna på barns tankar och idéer samt med barns inflytande i verksamheten för att stärka deras självkänsla.

Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning på buken där tarmen läggs ut. Att få en stomi kan innebära en stor förändring i en människas liv. När människan drabbas av sjukdom sker många förändringar, både kroppsligt och själsligt. Att bära stomi kan ge sig till känna på olika sätt gällande psykosociala faktorer. Självkänsla och sexualitet hos personer kan påverkas av samhället vi lever i och dess stigmatisering, därför är dessa begrepp viktiga att belysa i omvårdnadsarbetet.
Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning som belyser hur personer med stomi upplever självkänsla och sexualitet.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats som baserats på 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINHAL, PubMed och PsycINFO har använts i samtliga litteratursökningar. Resultat: Innehållsanalys har gjorts och format tre teman; ´förändrad kropp’, ´stödets inverkan’ samt ´obekväm vid intima situationer’. Temat ´förändrad kropp’ belyste svårigheterna med att acceptera den nya förändrade kroppen i relation till utseende, samt vilken påverkan stomin hade på människans sociala liv. Temat ´stödets inverkan’ belyste vilken typ av stöd som medförde positiva eller negativa upplevelser i relation till självkänslan. ´Obekväm vid intima situationer’ var det tredje temat som identifierades och belyste att sexualiteten påverkades hos personer med stomi. De flesta som deltog i studierna upplevde komplexitet vid intima närmanden.
Konklusion: Vid förändrad kroppsuppfattning försämrades självkänslan anmärkningsvärt hos personer med stomi. Negativa upplevelser av erotik, njutning, lust och intimitet var något som kunde uppmärksammas i vardagen. Detta ledde till en påverkan på sexualiteten, i relation till att närma sig både partnern och andra intima sammanhang. Vidare i problematiska situationer, kan bemötandet och förhållningssättet vara en central del i omvårdnadsarbetet. Mer utbildning inom stomivård och sexualitet bör inkluderas i sjuksköterskeutbildningen, samt vidare forskning på sexualitet och självkänsla hos personer med stomi ute i den kliniska världen. / Background: An ostomy is an artificial opening where the intestine is placed outside of the abdomen. Getting an ostomy can have a big impact on the individuals’ lives. When suffering from a disease a lot of changes can occur, both bodily and mentally. An ostomy can have different impacts regarding psychosocial elements. The self-esteem and sexuality in people can get affected by the society and its stigmatization, for that reason these concepts are important to illustrate in nursing.  
Aim: The aim of this study was to compile previous research that illustrates how ostomates experience their self-esteem and sexuality. 
Method: This is a literature review with a qualitative approach based on 16 scientific articles. The databases CINAHL, PubMed and PsychINFO were used in the searches of literature. Findings: Content analysis were used to identify three main themes; ‘changes in body image’, ‘the supports impact’ and ‘uncomfortable in intimate situations’. The theme ‘changes in body image’ illustrated the difficulties with accepting the changed body related to appearance, and what impact the ostomy had on the social life. The theme ‘the supports impact’ illustrated what type of support that were of great importance towards the individuals’ self-esteem. The support could lead to either positive or negative experiences. ‘Uncomfortable in intimate situations’ is the third theme that illustrated that the sexuality in ostomates was affected. The majority of the individuals experienced complexity in intimate advances.
Conclusion: Along with the altered body image the self-esteem was remarkably decreased among the ostomates. Negative experiences of erotic, pleasure, desire and intimacy was observed in their daily lives. This led to difficulties in the approach of an intimate partner and other intimate contexts. Furthermore, the nurses’ treatments and approaches is an important part in the encounter with the problematic situations that the ostomized individuals can face. More education in stoma care and sexuality should be included in the nursing program, and further research on the subject needs to be done.

SammanfattningCronholm, Emma (2019). Läshunden som ett pedagogiskt verktyg. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat förväntas bidra med elevers och pedagogers upplevelser av hur det är att arbeta med läshundar som pedagogiskt verktyg i språk-, läs- och skrivinlärningen. Studien ger även en inblick i hur lektioner kan struktureras upp samt hur undervisningen kan se ut när en elev arbetar tillsammans med ett läshundsteam. Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande undersökning är att belysa samt skapa ny kunskap om hur elever och pedagoger upplever språk-, läs och skrivinlärningen med en läshund som pedagogiskt verktyg. Vidare syftar studien till att visa på hur undervisning tillsammans med läshund kan bedrivas och på vilket sätt läshunden kan bidra till en alternativ lärmiljö. I Min intention i denna studie är att undersöka om och i så fall hur läshunden kan bidra som ett pedagogiskt verktyg till elever i skolan. Frågeställningar1.Hur kan undervisningen se ut under en lektion med läshund som pedagogiskt verktyg?2.Vilka möjligheter och hinder kan identifieras av elever och pedagoger i arbetet med läshund i undervisningen?3.Vad upplever elever och pedagoger att läshunden kan bidra med till skillnad från andra arbetssätt gällande läsutveckling?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) samt de specialpedagogiska perspektiven; kommunikativt-relationsinriktat perspektiv, KoRP (Ahlberg, 2009) samt det kritiskt och kompensatoriska perspektivet (Nilholm, 2007). Analysmetoden som används i resultatanalysen är inspirerad av Granheim och Lundbergs (2004) kvalitativa analysmodell. MetodI studien har en fenomenologisk metodansats använts. Det empiriska materialet består av två semistrukturerade, kvalitativa elevintervjuer, två semistrukturerade kvalitativa intervjuer med pedagoger samt två lektionsobservationer. Intervjuerna har dokumenterats med ljudupptagning och observationerna med videoupptagning. ResultatVid resultatanalysen av studiens empiriska material har några underteman identifierats vilka även korrelerar väl med den tidigare forskning som jag presenterat i min studie. Observationer och intervjuer visar på hur arbetet tillsammans med läshunden inte direkt utvecklar elevers språk-, läs och skrivkunskaper men skapar en alternativ lärmiljö där man vågar både misslyckas och lyckas i en kravlös, icke-dömande miljö vilket i sin tur ger goda förutsättningar för lärande och utveckling. Specialpedagogiska implikationerI dagens skola och samhälle ställs höga krav på våra barn och ungdomar att behärska och erövra språkets olika former. Att många elever kämpar med språk-, läs- och skrivinlärning under sin skoltid är något som vi är väl medvetna om och ständigt försöker finna nya lösningar på genom att utveckla våra pedagogiska och specialpedagogiska metoder. Min studie bidrar med kunskap inom ett relativt nytt och outforskat område. Den visar på ett arbetssätt som skapar en alternativ lärmiljö där glädje, motivation, kommunikation och självkänsla är några av nyckelorden när det gäller att förstärka elevers språk-, läs- och skrivinlärning. NyckelordKommunikation, lärmiljö, läshund, motivation, självkänsla

Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare (SYV) har i hur elevernas självkänsla kan vara med och påverka karriärvalen. Kan valen bli bättre välgrundade om SYV också tar hänsyn till självkänslan? Jag har använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat 8 studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå. Tidigare forskning visar att det finns mycket forskning kring begreppet självkänsla, men mindre om elevernas föreställningar om sig själva i relation till studier och arbete. Jag har valt att se på det ur SYV:s perspektiv. Ett tongivande resultat är att de flesta informanter tror att det skulle gå att minska felval, omval och liknande med en ökad förståelse för konsekvenserna av att ha en bristande självkänsla. Att ha insikt och kunskap om sig själv förbättrar förutsättningarna att göra välgrundade val. Empirin har analyserats utifrån Supers teori (1990) och SCCT (1994). Utifrån dessa teorier har jag velat förstå vad som påverkar karriärutvecklingen och på vilket sätt den påverkas av självkänslan. Analysen visar att vi påverkas av betydelsefulla andra som t ex föräldrar, lärare och kompisar, men med en god självkänsla anpassar man sig inte endast efter andra.

Syftet med studien var att synliggöra vilka strategier förskollärare beskriver att de använder i det dagliga arbetet med barn som har ett utagerande beteende och hur deras behov möts. Syftet har vidare varit att ta reda på hur dessa barns självkänsla och självbild stärks för att ett välbefinnande ska främjas. Denna kvalitativa studie har tagit stöd i det relationella perspektivet och det salutogena perspektivet där kvalitativa intervjuer använts för insamlande av information. Fem förskollärare från fem olika förskolor har ingått i studien varav alla besuttit erfarenhet om barn med ett utagerande beteende. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av en rad olika strategier i arbetet. Vidare visar resultatet att det är ovanligt att kommunikation med barnen sker både gällande val av strategi samt om deras mående och trivsel på förskolan. Genomgående i utsagorna är att förskollärarna ser förhållningssättet som det viktigaste varpå det framgår som väsentligt att reflektera och ha en medvetenhet om hur ens förhållningssätt påverkar barnsyn. Detta utgör i sin tur en väsentlig roll för vilket bemötande barnen får och hur deras behov möts samt hur de tänker om och ser på sig själv.

The two writers who wrote this paper are two students from Malmö University. We are studying to become primary school teachers. Our interest in the topic came mostly through our experience of digital storytelling and pupils' motivation in our schools where we have our internship. This paper is based on ten different studies about digital storytelling and the focus throughout the paper is to answer the following question: what kind of impact does digital storytelling have on pupils' motivation? Some keywords are important throughout the paper. These are digital storytelling, motivation, self-esteem, writing skills and language management. There have been field studies regarding digital storytelling within education and they are mostly based on groups between 22-30 pupils around the age of five to eleven years old. The purpose of the studies was to see if pupils’ motivation has increased. How long did the pupils devote themselves to write a story? The research resulted in up to three conclusions. The pupils seemed to become more motivated and could concentrate longer on the assignment by digital storytelling. They also improved their language skills and their writing abilities due to higher self-esteem and the novelty of using digital devices. If every teacher used digital storytelling, pupils might have better writing and language skills in all subjects.