Bakgrund: I över ett halvt sekel har rökningens skadeverkningar varit kända, menfortfarande är det många i alla befintliga samhälls- och åldersgrupper som röker. En rökarebörjar ofta med detta tidigt i livet och rökningen vidmakthålls med påverkan från inre ochyttre faktorer. Rökning är det största förebyggbara folkhälsoproblemet och orsakar en storsjukdomsbörda trots en minskning av rökning nationellt i Sverige och globalt den senastetiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva mindfulness, medveten närvaro, ochdess inverkan vid rökavvänjning. Metod: En allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklaranalyserats och essensen av resultat sammanställts och ordnats i teman. En allmänlitteraturstudie är ungefär detsamma som en litteraturöversikt eller litteraturgenomgång därkunskapsläget inom ett visst område beskrivs. Resultat: Mindfulness som beståndsdel irökavvänjning är framgångsrikt. Mindfulness handlar om att vara medvetet närvarande. Attmedvetet vara uppmärksam på och beskriva händelser, känslor, önskningar, tankar ochhandlingar i nuet utan att döma eller agera på dem. Observerade effekter avmindfulnessträning är minskad känsla av stress, begär, beroende och ökad känsla av självtillitoch självkontroll. Mindfulnessträning kan även bidra till att mer effektivt förändra ettohälsosamt beteende. Slutsats: Mindfulness utövat under längre tid kan ge mindre upplevdstress, minskat rök- och nikotinbegär, färre återfall i rökning och större antal vidmakthållnarökstopp än enbart metoder med avslappning, telefonstöd (sluta-rökalinjer) och/ellerläkemedel. Mer forskning behövs dock för att ytterligare stärka evidens.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper. Dock är de flesta av eleverna överens om att läraren är den som skapar och bibehåller ordningen i klassrummet. En möjlig förklaring till iakttagelsen är att eleverna vill utöva ett inflytande i klassrummet men saknar de färdigheter som krävs. En annan förklaring är att de är skeptiska till ett inflytande eftersom de inte vill riskera att bli dömda av klasskompisar eller läraren för sina åsikter och värderingar.I jämförelsen mellan elever i årskurs 1 och årskurs 3, föredrar de äldre eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet. I jämförelsen mellan meritvärdesgrupper, föredrar de högpresterande eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet än de låg och mellanpresterande. En trolig förklaring är att de äldre eleverna och de högpresterande eleverna inte vill ta det inflytande och ansvar som erbjuds eftersom det är både energikrävande och tar för mycket tid av den viktiga ämnesundervisningen.

Problemlösningsbaserad undervisning där elever ges utrymme att konstruera egna lösningar och upptäcka matematiska samband har i tidigare forskning visat sig gynnsam för utveckling av elevers matematiska förmågor. Sådan undervisning ställer krav på att eleverna ska kunna planera, genomföra, kontrollera och reflektera över processen. Det innebär att elever behöver förutsättningar för att ta ansvar och reglera sitt eget lärande. Tidigare forskning har identifierat samband mellan problemlösning och självreglerat lärande (förkortat SRL), samt att SRL i sin tur har tydliga samband med goda prestationer i skolarbetet. Det kan dock vara utmanande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik (förkortat SUM) att ta sådant ansvar vid problemlösning. Vilka typer av stöd som kan främja SRL vid problemlösning hos dessa elever är ett område som behöver mer kunskap. Därför var studiens syfte att bidra med kunskap om vilka typer av stöd några lärare och speciallärare ansåg kan hjälpa SUM-elever i riktning mot SRL vid matematisk problemlösning (forskningsfråga 1) och vilka effekter stöden har för dessa elevers SRL (forskningsfråga 2). Studien hade en kvalitativ metodansats där data samlades in med hjälp av en enkätundersökning med breda och kvalitativa frågor. I resultatet framkom ett antal teman vad gäller utformning av stöd inom de tre faserna för SRL, vilka är förberedelse, genomförande och reflektion. Ett tema som återkom i samtliga faser var “Läraren som SUM-elevers utökade resurs”. Det temat innebär att lärarna gick in som en extern resurs för att kompensera och avlasta eleven i situationer där dennes egna resurser inte räckte till, för att frigöra elevens kapacitet åt problemlösningsarbetet. Det uppgavs bland annat ge SUM-elever ökade förutsättningar till uppgiftsanalys, självkontroll och reflektion.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologiskhandlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd. Det står dock klartatt teorin bör vara föremål för framtida forskning för att kunna utvecklas och för att på ett förbättrat sätt kunna svara på frågan om vad det är som får individer att begå moraliska handlingar som i lagen definieras som brott.

Syftet med denna studie är att via tre kvalitativa intervjuer undersöka gränsdragningen mellan privat och offentlig sfär på Internet ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Huvudfrågorna lyder; ”Finns det en gräns mellan privat och offentligt på Internet och var går i sådana fall den?”; ”Vad är det människor vill skydda från insyn och varför?” samt ”Hur stor är medvetenheten kring privat sekretess på Internet?” Studien innefattar bland annat en historisk överblick om hur privat och offentlig sfär utvecklats genom åren och hur dagens arenor till stor del överlappar varandra. Fokus ligger på den ständiga gränsdragningen kring privat och offentlighet i vardagen och hur individer uppträder online, hur de där formar sina roller och sin identitet och där G. H. Meads teorier om I och Me och den generaliserade Andre såväl som Foucaults panoptikon aktualiseras. Resultatet av denna undersökning tyder på att det inte finns någon definitiv gräns mellan privat och offentligt, utan individen baserar sitt gränsdragande på en rad faktorer som exempelvis livssituation, samhällets normer samt kommersiell yttre påverkan. Medvetenheten om sekretess hos deltagarna tycks tämligen stor. / Name of paper: Regarding Boundaries at the Digital Arena - A qualitative study concerning Private and Public on the Internet  The purpose of this study is to explore the boundaries between private and public sphere on the Internet based on three interviews. The main questions are: “Is there a border between private and public sphere on the Internet and in that case, where?”; “What do people want to protect from prying eyes and why?” and “How widespread is the awareness of personal privacy on the Internet?”  Theory includes a historical overview of how the private and public sphere has developed over the years and how they today seem to overlap. Everyday life decisions about where to draw the lines are here being examined along with how people behave online and how they form their identities. G. H. Meads theories on I and Me and the significant others as well as Foucault’s understanding of panopticon are also brought up. The result of this survey shows that there is no definite line between private and public and that individuals instead base their borders on factors such as situation in life, social norms and external commercial influences. The participants also show a large awareness concerning secrecy.

Bakgrund: Genom åren har kreditutvecklingen varit omfattande och påskyndat individens handlingsmönster, där man i större utsträckning först konsumerar och därefter betalar. Enligt Statistiska Centralbyrån och Sveriges Riksbank visas en återkommande trend av ökad utlåning samt ökad användning av kreditkort. På senare år har därför forskning kring ekonomisk kunskap blivit allt med aktuellt då avgörandet i valet att konsumera, spara eller investera handlar om att individen måste vara finansiellt medveten. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida en individs ekonomiska förståelse och personlighet påverkar dennes finansiella beteende på den svenska kreditkortsmarknaden. Teori: De teorier och modeller som har tillämpats är finansiellt beteende, kognitiv dissonans och livscykelhypotesen. Metod: Studien har bedrivit en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamlad empiri har sitt ursprung från en enkätundersökning, utformad efter undersökningens syfte. Slutsats: Studien påvisar att den ekonomiska kunskapen är bristfällig hos de undersökta kreditkortsinnehavarna, där den genomsnittliga kunskapen visade på 1,43 rätt av fyra. Andra resultat som även går att tyda från studien är att majoriteten av respondenterna hade en övertropå sig själv, det vill säga att deras objektiva ekonomiska kunskap inte överensstämmer meddess subjektiva. Samtidigt går det att identifiera att ålder var den faktor som påverkar respondenternas kreditkortsanvändning i störst utsträckning i jämförelse med dess civilstånd och om de hade hemmavarande barn eller inte. Studiens empiri påvisade dessutom att variabeln självkontroll var statistiskt signifikant med den ekonomiska kunskapen, medan självkänslan inte var korrelerad på en statistisk nivå. Avslutningsvis uppvisar respondenterna en bra självkontroll, där dess handlingar överensstämmer med dess attityder.

Bakgrund: Idag önskar varannan anställd en större flexibilitet i arbetet, därför har allt fler företag börjat arbeta med gränslöst arbete som arbetsform som har möjliggjorts genom digitaliseringen. Arbetsformen betyder att anställda inte längre ska behöva infinna sig en specifik tid och inte nödvändigtvis befinna sig på den faktiska arbetsplatsen. Med en sådan frihet och flexibilitet kommer ansvar som kräver en ny typ av självständighet från den anställde med att planera och genomföra sitt arbete. Det kräver även att den anställde tillgodoser krav från både arbetsliv och privatliv för att kunna upprätthålla en balans mellan dessa sfärer. Syfte: Syftet med denna studie består av två delar. Dels att ge en fördjupad förståelse för det nya sättet att arbeta - gränslöst arbete, dels att genom en kvalitativ studie belysa för- och nackdelar som tjänstemän med ett gränslöst arbete upplever och identifierar. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där fenomenologi har utgjort grunden, detta då gränslöst arbete inte är en teori utan snarare ett fenomen som finns hos organisationer som en arbetsmetod. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer, för vilken hermeneutiken möjliggjorde tolkning- och analysarbetet. Resultat: Samtliga respondenter är positivt inställda till gränslöst arbete, men erkänner också vissa komplikationer med arbetsmetoden. En del visar på större komplikationer än de vill erkänna och alla verkar inte medvetna om den inverkan gränslöst arbete har på dem. En del av respondenterna verkar dock medvetna om de negativa konsekvenser som teorin tar upp, men anser ändå att gränslöst arbete är en bra arbetsmetod. Slutsats: Gränslöst arbete gör det svårare att bli fri från arbetet men samtliga respondenter är ändå positivt inställda och önskar ett gränslöst arbete

Background Due to reduced GDP in Sweden, future retirees will receive a smaller amount of the public pension compared to the retirees of today (Ferm, 2018; Swedbank, 2017). Hence, the private savings for future retirees may be of greater importance in order to receive a higher pension as a retiree. Latest statistics from 2015 shows that only 17,3 percent of Sweden's wage earners had private savings for retirement (SCB, 2017).  Purpose The aim of this study is to analyse what variables affect an individual to have private savings for retirement by testing hypotheses and comparing the chosen variables.  Methodology This quantitative study has a deductive approach with a comparative design. The theories used throughout the study which have developed the hypotheses of this study are The Life Cycle Hypothesis of Saving, Self-control, Mental Accounting, Ambiguity effect, The Individual Decision-making Process and A Hierarchy of Savings Motives. The variables used throughout the study are age, the level of education, income, self-control, the knowledge of the Swedish pension system and gender. The empirical data has been collected through primary data using surveys with a convenience sample, with 200 responses. Finally, the data from the surveys has been analysed with regression analysis.  Result All the independent variables of this report have a significant impact on private savings for retirement when analysed separately. However, the multivariate analysis shows that only self-control and knowledge of the Swedish pension system have a significant impact on private savings for retirement with 5 percent.  Conclusion The lack of knowledge why people choose to have private savings for retirement has been the purpose of this study. Therefore, this study aims to contribute with information and knowledge about what factors affect the private savings for retirement in order to enlighten people about the importance of having private savings for retirement.  Key words Private savings for retirement, age, level of education, income, self-control, knowledge of the Swedish pension system, gender

I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts. Resultatet identifierar tre kategorier av upplevelser av empowermentbaserad patientundervisning: ”Det nya rollförhållandet”, ”Upplevelsen av utbildning” och ”Behovet av resurser”. Slutsats: Empowermentbaserad patientundervisning är ett tveeggat svärd med både svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan och patienten i vårdmötet. / In Sweden it is estimated that about 4 percent of the population have diabetes. The National Board of Health and Welfare recommends empowerment-based patient education in the treatment of diabetes type 2. The aim of this study was to describe the nurse's and the patient's experience of empowerment-based patient education to patients with diabetes type 2. The method is a literature review based on 10 scientific articles. Dorothea Orem’s general self-care theory was used as a theoretical framework. The result identifies three categories of experiences of empowerment-based patient education: "The new role of the relationship," "The experience of education" and "The need for resources". Conclusion: Empowerment-based patient education is a double-edged sword with both difficulties and opportunities for both nurses and patients in the care meeting.

Att självkontroll har en påverkan på mänskligt beteende har diskuterats under många år men vad menas egentligen med begreppet självkontroll? I sin undersökning av begreppet använder sig studien av jämförelse mellan två teorier som båda tar upp begreppet självkontroll vid sin definition av brott. Dessa är Michael Gottfredson och Travis Hirschis, självkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori. Syftet med studien är att utveckla vad begreppet självkontroll innefattar i allmänhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom två teorier som båda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet självkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar därför fokuserar denna studie endast på två specifika kriminologiska teoriers användning av begreppet. Detta görs genom att begreppet självkontroll analyseras utifrån de två teoriernas definition av begreppet. I litteraturgenomgången, som är uppsatsens kärna tas de två kriminologiska teorierna upp. Genom att använda situationella handlingsteorin som jämförelse till självkontrollsteorin framkommer en analys om förklaring, användning och utveckling av begreppet självkontroll utifrån teoriernas användningsområde. Studiens resultat visar att teorier om självkontroll har bidragit med kunskap till forskningen om brott och dess uppkomst. Självkontroll har en del i uppkomst och utförande av brottsliga handlingar men samtidigt visar studien att det krävs mer forskning om hur självkontroll påverkar brottsligheten. Studien visar att teorierna definierat alla begrepp och även ger kunskap om hur man kan gå till väga för att stärka självkontroll. I förlängningen innebär en stärkt självkontroll att tillfällen till att begå brottsliga handlingar aldrig utnyttjas och detta kan ses som ett förhindrande av brott, ett resultat som behöver emfaseras och tillvaratas i arbetet med brottsprevention.