Suicide research has a long tradition within sociology. Parallel to the Durkheimian tradition, seeking the causes of suicide in societal factors, a more cultural understanding of suicide has been emphasized. Attitudes to suicide have been stressed as important for the understanding of suicide mortality levels in different societies. For Russia, where suicide mortality levels are among the highest in the world, an understanding of this kind might be of particular importance. Based on a survey study from Moscow 2004, attitudes to suicide were studied in relation to social, economic and demographic factors as well as to attitudes to other morally disputable behaviors. Suicide attitudes in different age and sex groups in the sample were further compared to suicide mortality levels in the corresponding groups in the population. Similarly to previous studies the young, the highly educated and the non-religious were more accepting towards suicide. Among the young and highly educated this seemed to be explained by a more accepting attitude generally towards morally disputable behaviors. However, controlling for these other attitudes a positive effect of lower education on suicide acceptability appeared. Differences in suicide attitudes between the genders seemed to be dependent on differences in other factors rather that on gender per se. The comparison between suicide attitudes and suicide mortality levels in different groups showed no positive relations. Suicide mortality is probably more affected by social, economic and demographic factors. However, attitudes to suicide might be crucial to whether a person commits suicide in a given situation or not. An increased understanding of attitudes to suicide in Russia might therefore be of major importance. / Forskningen kring självmord har en lång tradition inom sociologin. Vid sidan av den durkheimska traditionen, som söker orsaksrelationer mellan samhälleliga faktorer och självmordsdödlighet, har även självmordets kulturella betydelse betonats. Attityder till självmord har lyfts fram som en viktig faktor för förståelsen av självmordsdödlighetsnivån i olika samhällen. För Ryssland, vars självmordsdödlighet är bland de högsta i världen, är en sådan förståelse av särskild vikt. Baserat på en intervjuundersökning utförd i Moskva 2004 studerades inställningen till självmord i relation till sociala, ekonomiska och demografiska faktorer samt till andra moraliska ställningstaganden. Vidare jämfördes attityder till självmord i olika ålders- och könsgrupper i urvalet och självmordsdödligheten i motsvarande grupper i populationen. I likhet med tidigare studier var det i högre utsträckning de unga, de icke-religiösa samt de högutbildade som var mer accepterande gentemot självmord. Bland de unga och högutbildade verkade detta samband förklaras av en mer accepterande inställning i moraliska frågor. När ställningstaganden i andra moraliska frågor konstanthölls framträdde en positiv effekt av lägre utbildning. Skillnader i attityder mellan könen verkade bero på skillnader i andra egenskaper än könstillhörigheten i sig. Jämförelsen mellan attityder till självmord och självmordsdödlighet i olika grupper gav inget positivt resultat. Självmordsdödligheten påverkas förmodligen i högre grad av sociala, ekonomiska och demografiska faktorer än attityder till självmord. Attityder till självmord kan dock vara avgörande för huruvida en individ begår självmord i en given situation. En ökad förståelse för självmordsattityder i Ryssland är därför av yttersta vikt.

Nurses have an important role caring with the suicidal patient as they often are the first to encounter these individuals. In order to develop their skills, nurses need to understand the complexity of the problem around the thoughts of wanting to die. The purpose of the study was to compile and elucidate research that describes how nurses can provide care to suicidal patients. The method used was a literature review. The results were divided into seven themes that can guide the nurse in the work: to be there, give time and listen, to recognize and assess risk factors, working in a team, to be attentive to own attitudes, to give hope, to be able to process their feelings, increased knowledge of the causes of suicide. Even though the study is not deep-going, it can serve as guidance for both the work with the patient and how nurses themselves can process their feelings and experiences, which is considered important in the work with an often mental demanding group of patients. / Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnaden av patienter med suicidala tankar eftersom de ofta är de första som möter dessa människor. För att kunna utveckla sina kunskaper behöver sjuksköterskor förstå problemets komplexitet kring tankar på att vilja dö. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver hur sjuksköterskor kan ge omvårdnad till patienter med suicidala tankar. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet delades in i sju teman som kan vara vägledande för sjuksköterskan i arbetet; att vara där, ge tid och lyssna, att känna igen och bedöma riskfaktorer, att arbeta i team, att vara uppmärksam på egna attityder, att kunna inge hopp, att kunna bearbeta sina egna känslor, att öka sina kunskaper om orsaker till suicid. Studien är inte så djupgående men den kan ses som vägledande i både patientarbetet och hur sjuksköterskor själva kan bearbeta sina känslor och upplevelser, då detta anses viktigt i arbetet med en många gånger psykiskt krävande patientgrupp.

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att det var upp till 56 % av patienterna som kunde tänka sig att avsluta sitt liv genom eutanasi eller läkarassisterat självmord. Depression och hopplöshet var de faktorer som flest studier visade hade signifikans när det gällde detta beslut. Diskussion: Inga faktorer var helt avgörande för att patienterna önskade avsluta sitt liv i ett tidigare skede. Ett observandum ställdes till likheten mellan krisreaktion och depression, vilket skulle kunna leda till att patienter får fel diagnos. Slutsats: Mer fördjupad forskning krävs inom detta område för att få en mer nyanserad bild av varför palliativa patienter har denna önskan.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran. Semistrukturerade samtalsintervjuer har vidare ägt rum med åtta personer inom Västerås kommun och landstinget i Västmanland. Detta för att ta reda på hur implementeringsnivån av suicidprevention ser ut i empirin. Gemensamt för intervjupersonerna är att samtliga besitter någon form av yrkeserfarenhet i relation till suicidfrågor. Resultatet i analysen har framställts med hjälp av en intersektionell teoribildning. Ett intersektionellt perspektiv medvetandegör kön, klass, etnicitet och ålder samt skärningspunkterna dem emellan. Abstrakta förhållningssätt och en individualiserad neutralitet i regeringsrapporten har ställts i kontrast till de informella normer som framträtt under samtalsintervjuerna. Studien visar att suicidprevention på nationell nivå och implementeringsnivå skiljer sig åt. Slutsatsen är att resursfördelningar inom kommun och landsting påverkas av rådande köns-, klass-, etnicitets- och åldersnormer i samhället. Denna synvinkel hade inte varit möjlig att utforska genom att enbart granska den nationella nivåns förhållningssätt till suicidprevention.

During the period 2002-2012, 74 people committed suicide within the Swedish judicial system. During the same period of time 702 self-destructive actions and suicide attempts were reported. The purpose of this work was to investigate and illuminate the causes which are responsible for individuals committing suicide while in custody or in prison. The theory of this  work is an ethnographic study of a special social context. A study of literature, statistics and earlier scientific research was used in this study. Furthermore a survey has been conducted at Skänninge prison consisting of six interviews with inmates serving sentences as well as a prison psychologist. The aim of this survey was to show how inmates perceive in the psychosocial environment from their own perspective. Allowing insight into the social context within the prison system is an additional goal of this work, information that is generally unseen by the public.   This research shows a number of different suicidal causes, the most significant indicating that individuals are placed in cells with conditions similar to those of isolation. The European council against torture and human treatment has, at a number of occasions, pointed out and criticised the Swedish Correctional System regarding the isolation of inmates and the extremely long detention periods. The result of the criticism appears to suggest that the isolation is a leading cause of the increasing number of suicides. “Omvådnadsinspektionens” final report (2008) shows, amongst other things, that the risk of suicide is nine times higher for inmates placed in isolation cells rather than those placed in shared cells. Furthermore the investigation shows that the Swedish Correctional system treats the so called “high-risk” population, who have multiple psychological potentially leading to suicide, but document no empirical statistics for the connection suicide psychiatric diagnoses.    In 2007, The Swedish Correctional System reformed their security routines and created a new “security landscape” with electrically strengthened shell protection and other integrity-damaging actions. The reason was to overcome the tragic consequences beginning with three spectacular escapes in 2004. The new Swedish Correctional System must be regarded as the primary reason for a harsher and harder psychosocial environment, thereby trigging suicidal behaviours. / Under perioden 2002 till 2012 har 74 personer begått självmord inom Svensk kriminalvård. Under samma tidsperiod har 702 destruktivt självskadande handlingar och självmordsförsök inrapporterats. Syftet med denna uppsats var att undersöka och illuminera olika orsaksfaktorer och påverkansfaktorer som gör att en individ väljer att begå självmord och eller utföra självskadehandlingar i ett häkte eller anstalt. Den teoretiska ansatsen är en etnografisk studie av en rådande social kontext. Metod delen utgår från litteraturstudier där statistik och tidigare forskning avseende psykosocial miljö och psykisk ohälsa ingår. En kvalitativ undersökning har genomförts på anstalten Skänninge som består av sex stycken intervjuer med intagna män som avtjänar straff där, samt med anstaltens psykolog. Fokus för undersökningen var att återge den upplevda psykosociala miljön ur de intagnas perspektiv. Syftet var vidare att förmedla en social kontext vilket allmänheten har ett begränsat tillträde till.   Undersökningen påvisar en rad olika orsaksfaktorer, där den enskilt största faktorn pekar mot att människor häktas och placeras i ensamceller med isoleringslika förutsättningar. Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling har vid ett flertal tillfällen påpekat och kritiserat svenskt rättsväsende avseende isoleringen av intagna och extremt långa häktningstider. Resultatet av kritiken förefaller peka på att långa häktningstider och isolering är en av orsaksförklaringarna till det ökande antalet självmord. Omvårdnadinpektionens slutrapport (2008) visar bland annat att suicidrisken var nio gånger högre för intagna placerade i isoleringscell än vid så kallad dubbelbeläggning. Utredningen påvisar vidare att kriminalvården hanterar vad man kallar en högriskpopulation med multipla psykiska diagnoser som orsakssamband för självmord men redovisar ingen empiri för direktkopplingen självmord psykiatrisk diagnos.   Kriminalvården reformerade år 2007 sina säkerhetsrutiner och skapade ett nytt säkerhetslandskap med el-förstärkta skalskydd och en rad integritetskränkande åtgärder för att komma tillrätta med den tragiska utvecklingen inom kriminalvården föranlett av tre spektakulära rymningar som skedde år 2004. Den nya säkerhetspolitiska inriktningen inom svensk kriminalvård får anses vara den största anledningen till ett allt kärvare och hårdare klimat inom den psykosociala miljön vilket därigenom kan medverka till självmord och självskadebeteenden inom kriminalvården.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ”pro suicide”- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö. Legitimering av självmordet sker genom att ansvaret läggs på samhället som skapar de traumatiska konsekvenserna för familjen till personen som begått självmord, inte självmordet i sig. Ett normskifte där självmordet accepteras av samhället är därför önskvärt enligt usenet gruppen. Vidare har den gemensamma attityden hos usenet gruppen analyserats.

Sammanfattning: I den här C-uppsatsen är syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet är ett sammanfattande begrepp för återkommande självmordstankar, självmordsförsök samt fullbordade självmord. Fokus här ligger på självmord bland ungdomar. Min uppsats är utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hämtats både från nationell och internationell suicidforskning. Empirin analyseras i en separat del utifrån Eriksons psykoanalytiska utvecklingsteori, Cullbergs kris- och utvecklingsteori, Freuds begrepp identifikation och imitation samt några begrepp lånade från den existentiella psykologin. Min studie visar att suicidalitet bland ungdomar är ett utbrett och komplicerat samhällsproblem som kan förstås utifrån olika förklaringsmodeller. Av min studie framgår att självmord bland ungdomar har en mångskiftande orsaksbakgrund och bör därför förstås utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ungdomars psykiska hälsa, uppväxt- och familjeförhållanden samt förebilder är alla faktorer som har betydelse för riktningen i den suicidala processen vari självmord är det slutgiltiga steget.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ”naturlighetsdiskurs” och ”onaturlighetsdiskurs”. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna. Resultatet visar att medlemmarna växlar mellan att konstruera självskadebeteendet som en naturlig teknik för ångesthantering och som något äckligt och onormalt, vilket resulterar i ett antal konflikter och stora konsekvenser för medlemmarnas identitetsskapande. Detta då diskurserna medför att medlemmarna växlar mellan att se på sig själva som unika, starka och normala, och som svaga, ensamma och onormala. Resultatet visar även på en stor komplexitet vad gäller förhållandet mellan självskadebeteende och självmord.

<p>Nurses have an important role caring with the suicidal patient as they often are the first to encounter these individuals. In order to develop their skills, nurses need to understand the complexity of the problem around the thoughts of wanting to die. The purpose of the study was to compile and elucidate research that describes how nurses can provide care to suicidal patients. The method used was a literature review. The results were divided into seven themes that can guide the nurse in the work: to be there, give time and listen, to recognize and assess risk factors, working in a team, to be attentive to own attitudes, to give hope, to be able to process their feelings, increased knowledge of the causes of suicide. Even though the study is not deep-going, it can serve as guidance for both the work with the patient and how nurses themselves can process their feelings and experiences, which is considered important in the work with an often mental demanding group of patients.</p> / <p>Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnaden av patienter med suicidala tankar eftersom de ofta är de första som möter dessa människor. För att kunna utveckla sina kunskaper behöver sjuksköterskor förstå problemets komplexitet kring tankar på att vilja dö. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver hur sjuksköterskor kan ge omvårdnad till patienter med suicidala tankar. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet delades in i sju teman som kan vara vägledande för sjuksköterskan i arbetet; att vara där, ge tid och lyssna, att känna igen och bedöma riskfaktorer, att arbeta i team, att vara uppmärksam på egna attityder, att kunna inge hopp, att kunna bearbeta sina egna känslor, att öka sina kunskaper om orsaker till suicid. Studien är inte så djupgående men den kan ses som vägledande i både patientarbetet och hur sjuksköterskor själva kan bearbeta sina känslor och upplevelser, då detta anses viktigt i arbetet med en många gånger psykiskt krävande patientgrupp.</p>

<p>Sammanfattning: I den här C-uppsatsen är syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet är ett sammanfattande begrepp för återkommande självmordstankar, självmordsförsök samt fullbordade självmord. Fokus här ligger på självmord bland ungdomar. Min uppsats är utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hämtats både från nationell och internationell suicidforskning. Empirin analyseras i en separat del utifrån Eriksons psykoanalytiska utvecklingsteori, Cullbergs kris- och utvecklingsteori, Freuds begrepp identifikation och imitation samt några begrepp lånade från den existentiella psykologin. Min studie visar att suicidalitet bland ungdomar är ett utbrett och komplicerat samhällsproblem som kan förstås utifrån olika förklaringsmodeller. Av min studie framgår att självmord bland ungdomar har en mångskiftande orsaksbakgrund och bör därför förstås utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ungdomars psykiska hälsa, uppväxt- och familjeförhållanden samt förebilder är alla faktorer som har betydelse för riktningen i den suicidala processen vari självmord är det slutgiltiga steget.</p>