Missbruk av alkohol och droger kan leda till stora sociala och relationella problem. Dessa problem kan i sin tur bli svåra att hantera för den enskilde människan och de kan leda till att han eller hon tappar impulskontrollen och begår självmord. Det är därför angeläget att samhället satsar mer på dessa områden för att preventivt kunna minska antalet människor som begår självmord. Undersökningar bör även göras för att få klarhet i vilka förebyggande insatser som finns och hur dessa insatser kan minska antalet självmord. Syftet var att belysa interventioner och dess effekter för prevention av självmord hos människor i alla åldrar. Metoden var en forskningsöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och SveMed. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar från PubMed och PsycInfo i resultatet. Resultatet visade att det fanns olika hjälpmedel för att förhindra ett självmord, t ex genom att installera blå ljus i tågstationer eller att använda mobilbaserad psykoterapi. Vidare kunde självmord förhindras genom ett stabilt social nätverk av nära och kära, samhället, särskilda utbildningsprogram, mentalhälsovården och gatekeeper som t.ex. lärare, polis, politiker. För att förebygga självmord var det viktigt med information om vart en person som upplevde ensamhet eller nedstämdhet kunde vända sig. Vidare framkom det att det krävdes förebyggande åtgärder i form av utbildning av anhöriga och personal samt, adekvat diagnostik och rätt bedömning och lämplig behandling. Vid akuta krissituationer, akut självmordskris var det viktigt att ett ingripande påbörjades omedelbart för att hålla patienten vid liv. Ett säkert hem och offentliga sjukhusmiljöer var en viktig strategi vid självmordsprevention. Slutsatsen var att det går att förhindra självmord genom att införa självmordspreventionsprogram för till exempel skolan, universitetet, poliser, soldater och övriga utsatta grupper i samhället. Genom att lyssna till anhöriga och nära vänner samt skapa ett fungerande nätverk för självmordsbenägna patienter kan antalet människor som begår självmord minska.

<p>Självmord är ett folkhälsoproblem, årligen tar ca 1500 livet av sig i Sverige och 1/3 av dessa är under 24 år. Vad krävs egentligen för att rädda ett av dessa liv? Ambivalensen hos självmordsbenägna människor är sedan tidigare ett känt faktum, men jag frågar mig själv som blivande lärare vad skolan kan göra för att minska antalet självmord/självmordsförsök?</p><p>Lärare är och förblir den minst utnyttjade tillgången, när det gäller att förhindra självmord. De är så värdefulla, därför att de tillbringar flera timmar med barnet dag in och dag ut än vad de flesta föräldrar gör. De vet också mer om elevens vardagsliv.</p><p>I mitt examensarbete så har jag arbetat mig fram till relativt enkla saker som skulle kunna förhindra psykisk ohälsa både hos eleverna och hos lärare. Jag har fört samman tre olika sorters litteratur och genom detta fått fram konkreta och enkla arbetsområden som har fått rubrikerna:</p><p>· Privatliv är skolliv</p><p>· Våld, hot och mobbning</p><p>· Mat</p><p>· Alkohol</p><p>· Läxor och prov</p><p>Tankemässigt så befinner jag mig mellan dröm och verklighet och mitt arbete återspeglar verkligen detta. Visionen om en skola som både lärare och elever trivs i ligger som mål.</p> / <p>Suicide is a common health problem; 1500 people commit suicide yearly and 1/3 of those are young people under the age of 24. What does it take to save these lives? Suicidal peoples’ ambivalence is already a well-known fact. However, I ask my self as a teacher to be what the school can do to lower these suicide numbers?</p><p>Teachers are and will remain the least used asset when it comes to prevent suicide. Teachers are important because they spend several hours every day with the children; in some cases more time than parents. Teachers also know more about students’ life outside school.</p><p>I have in my examination paper discovered some relatively simple things that could prevent psychic unrest in both students and teachers. I have used three different kinds of literature and found some concrete and simple areas of work and given them the headlines:</p><p>- Private life is school life.</p><p>- Violence, threats and bulling</p><p>- Food</p><p>- Alcohol</p><p>- Homework and tests</p><p>In my mind I am between dream and reality and my paper reflex that. The vision about a school both teachers and students are comfortable with is the goal.</p>

Självmord är ett folkhälsoproblem, årligen tar ca 1500 livet av sig i Sverige och 1/3 av dessa är under 24 år. Vad krävs egentligen för att rädda ett av dessa liv? Ambivalensen hos självmordsbenägna människor är sedan tidigare ett känt faktum, men jag frågar mig själv som blivande lärare vad skolan kan göra för att minska antalet självmord/självmordsförsök? Lärare är och förblir den minst utnyttjade tillgången, när det gäller att förhindra självmord. De är så värdefulla, därför att de tillbringar flera timmar med barnet dag in och dag ut än vad de flesta föräldrar gör. De vet också mer om elevens vardagsliv. I mitt examensarbete så har jag arbetat mig fram till relativt enkla saker som skulle kunna förhindra psykisk ohälsa både hos eleverna och hos lärare. Jag har fört samman tre olika sorters litteratur och genom detta fått fram konkreta och enkla arbetsområden som har fått rubrikerna: · Privatliv är skolliv · Våld, hot och mobbning · Mat · Alkohol · Läxor och prov Tankemässigt så befinner jag mig mellan dröm och verklighet och mitt arbete återspeglar verkligen detta. Visionen om en skola som både lärare och elever trivs i ligger som mål. / Suicide is a common health problem; 1500 people commit suicide yearly and 1/3 of those are young people under the age of 24. What does it take to save these lives? Suicidal peoples’ ambivalence is already a well-known fact. However, I ask my self as a teacher to be what the school can do to lower these suicide numbers? Teachers are and will remain the least used asset when it comes to prevent suicide. Teachers are important because they spend several hours every day with the children; in some cases more time than parents. Teachers also know more about students’ life outside school. I have in my examination paper discovered some relatively simple things that could prevent psychic unrest in both students and teachers. I have used three different kinds of literature and found some concrete and simple areas of work and given them the headlines: - Private life is school life. - Violence, threats and bulling - Food - Alcohol - Homework and tests In my mind I am between dream and reality and my paper reflex that. The vision about a school both teachers and students are comfortable with is the goal.

In this study suicide reporting in the swedish evening- and morning papers was compared during a six month coverage. The purpose of this study was to see what similarities and differences that existed in the two different types of newspapers. The content of suicide reporting are important given that several studies show that suicide reporting can influence copycat suicides, where people who take part of the media content can be influenced to copy a reported suicide. A quantitative content analysis was used over six months of suicides articles in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The results showed that evening and the morning papers in many ways has similar suicide reporting, the differences that existed was that evening papers to a lesser extent than the morning papers reported on informative articles and evening papers has more articles about suicide events. Evening papers have more frequent articles about suicidal thoughts, and widely known persons attempted to commit suicide, than the morning papers. Both morning and evening newspapers have more cases of suicide where non-famous people were reported. Results from previous studies shows that newspapers report more frequently about suicide methods who are sensational and deviant than if the methods that are commonly used in real life. The picture is consistent with the results from this study, which the newspapers do not describe reality but portray it. Dagens Nyheter is a magazine who stand out in parts of the results. The newspaper has a lower suicide reporting and give suicidal content less space. When the paper touches the subject, it is usually to educate or provide information. Common to all the newspapers in the sample is that they usually monitor suicide by suicidal events.

Studien undersöker huruvida maskulinitet kan vara avgörande för hur den aktuella samt historiska självmordsfrekvensens data och relationen till hjälpsökande beteende. Historiskt har män varit överrepresenterad i självmordsstatistiken och även om mängden självmord minskat med åren kvarstår fördelningen av män och kvinnor lika. Med en tematisk litteraturstudie undersöker författarna hur maskulina beteendemönster kan förklara överrepresentationen av män i suicidstatistiken med hjälp av självmordsteorier och maskulinitetsteorier. Resultatet presenteras i teman i form av faktorer inom fenomenet självmord samt maskulina beteendemönster som ingår i dessa faktorer. Resultaten diskuteras i relation till de relevanta teorierna för att svara på undersökningens syfte. Författarna anländer till slutsatsen av att självmord är för komplext att förklara med bara maskulinitet men att resultatet påvisar tydligt hur maskulina beteendemönster korrelerar med risk för självmord och negativ relation till hjälpsökande beteenden. Dessa beteenden är inte exklusiva för män utan kan även påvisas hos kvinnor och därför ska beteenden snarare än maskulinitet bedöma självmordsrisker.

År 2022 avled 1 254 människor till följd av självmord i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2023a). I enlighet med Suicide Zeros (2021) befolkningsundersökning har en av tio haft någon i familjen som tagit sitt liv medan hälften har känt någon som tagit sitt liv. Självmord resulterar inte bara i en livslång sorg och ökade risker för försämrad hälsa hos anhöriga, det innebär även enorma samhällskostnader och ett stort samhälls- och folkhälsoproblem (Suicide Zero, 2021). Studiens syfte avser att undersöka och analysera vilka professionella stödinsatser som kan erbjudas till respondenterna, i vilken omfattning som stödinsatser kan erbjudas samt hur respondenterna upplevt det erbjudna stödet. Studien är baserad på ett bekvämlighetsurval och totalt 40 respondenter besvarade studiens webbenkät som publicerades genom två ideella organisationer. Studien innehåller teorier kopplade till fenomenologi och Cullbergs teori om kris. Efter avslutad enkätundersökning genomfördes en tematisk analys för att identifiera kopplingar bland svaren i enkäten. Slutsatsen i studien belyser att stöd från omgivningen kan vara mycket viktigt men att det professionella stödet även kunde upplevas som otillräckligt av studiens respondenter.

I arbetet utreder författaren det straffbara området för både uppsåtlig och oaktsam uppmaning till självmord. Brotten kriminaliserades den 1 maj 2021, genom BrB 4 kap. 7 a §. Författaren avser därtill att utreda brottens avgränsning gentemot medhjälp till självmord samt att identifiera eventuell problematik som kriminaliseringen föranleder vid tillämpningen.

Vintern 2008 var hård mot svenska Sápmi. Tidigt föll snöblandat regn som när temperaturen föll frös till ett för renar ogenomträngligt lager av is över det som annars skulle varit den föda som skulle räcka fram till vårens tö. I desperation spred sig renhjordar över enorma ytor, och för Saila-Marie Persson och hennes familj gjorde det till slut att de inte längre hann med att ta sig runt flocken på en dag, och de blev tvungna att arbeta i princip dygnet runt för att överleva. Arbetet gav resultat, och när våren slutligen började smyga sig på igen var familjens renhjord, som sköttes av Saila, hennes föräldrar, hennes syskon och hennes systers pojkvän, tillbaka på fjället där de skulle kalva. Kalvningen representerar en nystart, en chans för hjorden att fylla de hål efter de djur som gått förlorade under de hårdare månaderna, och för renskötarna är det en period av andrum och återhämtning. Det var också den tidpunkt då Sailas systers pojkvän valde att ta sitt eget liv. Sailas värld skakades om, och i sviterna efter självmordet började hon själv må dåligt. Hon slets mellan gymnasiegången i Östersund och familjen som nu var tvungna att hantera både stor sorg och dessutom ökad arbetsbörda. När hon vände sig till skolkuratorn med ett rop på hjälp möttes hon av oförstående: kunde hon inte bara sluta åka efter renarna? För Saila var svaret ett enkelt nej, eftersom renarna var en del av hennes identitet och det hon ville hålla på med i framtiden. Renarna var lika mycket en del av hennes utbildning som gymnasieskolan. Till slut såg hon som enda utväg att försöka följa sin systers pojkvän, att helt enkelt inte längre leva. Vårt arbete är en dokumentär om de människor som lever och bor i Sápmi och som på olika sätt drabbats eller påverkats av psykisk ohälsa och självmord. Den här reflektionsrapporten är en studie av de metoder vi vi använt under arbetets gång. I den här reflektionsrapporten har vi valt att titta närmare på många av de etiska aspekter som rör rapportering om självmord och psykisk ohälsa, däribland den risk för inspiration till självmord som kommer med att berätta om självmord i media. Vad vi kommit fram till är att en vanlig uppfattning bland journalister är att det dels är riskfyllt att rapportera om självmord i tryckt media, men att det också kan finnas en tendens till minskad självmordsstatistik om tystandens bryts och det rapporteras om på ”rätt sätt”. Dessutom sätter vi oss in i och reder ut begreppen dokumentär och reportage, samt diskuterar journalistens, intervjupersonens och källornas roll i de olika situationerna.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem och i Sverige suiciderar cirka 1400 människor varje år. Sorgen efter en närståendes suicid leder till en kris och ett lidande för de anhöriga. Sjuksköterskans roll i den vårdande relationen blir att bekräfta dessa känslor och upplevelser hos den anhöriga. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid. Metod: Studien är en kvalitativ analys av berättelser där tre självbiografier, tre antologier samt en rapport analyserades utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Resultat: Resultatet visade tre kategorier med utgångspunkt från att lindra de anhörigas lidande. Att ta avsked av den döde visade sig vara viktigt i sorgeprocessen men att ändå vara lyhörd för individens val var viktigt. De anhöriga upplevde en unik känsla i sorgen efter en närståendes suicid och hade ett stort behov av att bli bekräftade i detta från omgivningen. Till sist hade de anhöriga skiftande behov av stöd i att leva vidare som kunde innefatta både läkemedelsbehandling, samtalsstöd och hjälp i det vardagliga. Slutsats: Genom resultatet kan studien belysa sjuksköterskans roll i den vårdande relationen som är att se och bekräfta de anhöriga som unika individer och fungera som koordinator gentemot den anhöriga med övriga hälso- och sjukvården. / Background: Suicide is a public health problem and each year about 1,400 people commit suicide in Sweden. The grief after a loved one's suicide leads to a crisis and suffering of the survivors. The nurse's role in the caring relationship is to confirm the survivor’s feelings and experiences. Purpose: Describe suicide survivors’ experiences of how suffering can be alleviated after a loved one's suicide. Method: The study is a qualitative analysis of three autobiographies, three anthologies and a report, which were analyzed from a nursing perspective. Results: The result showed that saying goodbye to the deceased was important in the grieving process but also sensitivity to each survivor’s choice was paramount. Survivors experienced a unique feeling of grief after a loved one’s suicide and had a great need to be confirmed in this. Finally, the survivors had varying needs of support in order to continue living, which could include medical treatment, counseling or assistance in the everyday life. Conclusion: The results highlight the nurse's role in the caring relationship where acknowledging the survivors as unique individuals and coordinating their needs where among the nurse’s main tasks.

Psykisk ohälsa är ett stadigt växande problem inte bara i världen utan även i Sverige. Psykisk ohälsa kostar samhället oerhörda mängder pengar, men är även fruktansvärt för den som drabbas och de personer som finns i dess närhet. Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp som innefattar allt från lindrig oro till svåra psykiatriska tillstånd. Om personer som drabbas inte får den hjälp de behöver i tid kan den psykiska ohälsan mynna ut i självmordsförsök eller i värsta fall självmord. Så många som 1200 personer om året tar sitt liv i Sverige. Det motsvarar cirka 3 självmord om dagen. Ambulanssjuksköterskor kommer träffa dessa personer prehospitalt och ska bemöta och vårda dessa patienter. Känner ambulanssjuksköterskan sig trygg i mötet med dessa patienter? Upplever hen att kompetensen finns? Syftet med arbetet är att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda och möta patienter som försökt ta sitt liv. Metoden författarna valt är en kvalitativ intervjustudie. Åtta ambulanssjuksköterskor verksamma i Västra Götalandsregionen intervjuades. Av dessa åtta var fem kvinnor och tre män. Intervjuerna har granskats med hjälp av Elo &amp; Kyngäs (2008) granskningsmall för kvalitativ innehållsanalys. Efter analysarbetet framkom 10 subkategorier och 4 huvudkategorier. Resultatet visar på att ambulanssjuksköterskorna som intervjuats upplever att självmordsbenägna personer är svåra att möta och bemöta. Svårigheten handlar till stor del om en upplevelse av bristande kunskap i kommunikationen med dessa patienter. I övrigt upplever de flesta informanter att de har den kompetens som krävs, men understryker att den kompetensen inte kommit från utbildning utan byggts av erfarenheter efter att vårdat många självmordsbenägna patienter. I diskussionen lyfts arbetets styrkor respektive svagheter. Slutsatsen är att det behövs mer utbildning för ambulanspersonal så de känner sig mer rustade att möta självmordsbenägna personer.