Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord. Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas? I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner. Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord. Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord. Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.

Suicide is the ultimate outcome of mental illness and is a big and serious problem in society. About 1500 persons commit every year suicide in Sweden and many more engage in suicidal behaviour. This review aims at, from research studies from the 21th century, find out the knowledge of riskfactors regarding the risk for committing suicide among adolescents. The research questions are: What does research say, from a psychobiological perspective, about riskfactors among adolescents regarding the risk for suicidal behaviour? How much does genetic factors have an effect on the risk for suicidal behaviour among adolescents? and : What is the importance of environmental factors such as family connections, friends and school environment concerning suicidal thoughts among adolescents? The method that is used in order to answer these questions is a researchreview including ten research-studies. The theory that is used for the analyse of the results is the psychobiologial perspective, which includes genetic and psychological theories. The conclusion of the review is, not surprisingly, that the genetic factors are of great importance for the development of suicidal behaviour. These factors interact with environmental factors in a complex way and is an explanation for suicidal thoughts among adolescents. The most prominent riskfactors mentioned in the result are: Psychiatric disorders and suicidal behaviour among parents, psychiatric disorders among the adolescents, neclect, psycial abuse, sexual abuse and also longtime unemployment among mothers. Furthermore are lack of friends and being victim of bullying serious riskfactors for developing suicidal behaviour.

Bakgrund: Självmord är ett existentiellt problem och varje självmordshandling är ett rop på hjälp. Det är drygt en miljon människor, som begår självmord varje år över hela världen, men det är tio gånger fler som försöker ta sitt liv. Uppskattningsvis dör 1500 personer varje år till följd av självmord i Sverige. En del av dessa personer har varit i kontakt med vården under sin sista månad i livet på grund av självmordsproblematik. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans preventionsåtgärder i omvårdnaden av personer med självmordsrisk. Metod: En litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar som består av både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultat: I analysen av artiklarna framkommer fyra kategorier som beskrivs: Att utöka kunskaperna om prevention, förmåga att identifiera riskfaktorer, ett terapeutiskt förhållningssätt samt ett preventivt socialt stödsystem. Diskussion: Resultatet visar att sjuksköterskan kan använda sig av alla kategorierna för att ge ett gynnsamt stöd till personer med självmordsrisk. De fyra kategorierna är beroende av varandra för att förbättra omvårdnaden till självmordsnära personer. Om preventionen brister inom någon kategori försämras patientens möjligheter att hantera sin livssituation. Slutsats: Föreliggande arbete skulle kunna bidra till att ge information till sjuksköterskor om preventionsåtgärder för att förebygga och hantera självmordshandlingar samt höja livskvaliteten hos självmordsbenägna personer. / Background: Suicide is a problem of existence and each suicide act is a call for help. It is just over 1 million people committing suicide in the whole world every year, which means that ten times more are trying to take their lives. Approximately 1 500 people are dying of suicide in Sweden every year. Some of them have been in contact with the health care system during the last month in their life because of a suicide problem. Purpose: The aim of this essay is to describe the nurses´ prevention strategies for people at a risk of suicide. Method: A literature review based on 11 articles on qualitative and quantitative articles. Results: The analysis of the material showed four crucial categories to be important to handle the risk of suicide: to expand knowledge on prevention, ability to identify risk factors, a therapeutic approach and a preventive social support system. Discussion: The findings discussed show the nurse has to employ all the categories to give a favourable support for people at a risk of suicide. The four categories are interdependent to improve the caring for people at a risk of suicide. The deficit of prevention in any category could degrade the patient´s opportunities to handle its situation. Conclusion: This article could contribute to give information to nurses´ prevention strategies to prevent and handle suicide acts to improve the quality of life for people at a risk of suicide.

Idag är det 1500 personer som varje år tar sitt liv i Sverige, vilket är 28 personer varje vecka. Det är lika många som i en vanlig skolklass. Preventionsåtgärder finns och används, men då många av dem som tar sina liv tidigare varit i kontakt med vården, kan slutsatsen dras att preventionerna måste vara ofullständiga. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals preventionsåtgärder i vården av personer med självmordsrisk. Studien utfördes som en litteraturstudie, där vetenskapligt material samlades in från olika databaser. Materialet som framkom fokuserade på sjuksköterskans preventiva åtgärder för dem som vill ta sitt liv. Under analysen av materialet framträdde det fem olika kategorier. Att utöka kunskapen, identifiering av riskfaktorer, ett terapeutiskt förhållande, utbildning för allmänheten och anhörigas funktion. Ett flertal av artiklarna visade att sjuksköterskorna kände att det fanns en kunskapsbrist. De visade även att mer av sjuksköterskans resurser bör läggas på att utbilda allmänheten i självmordspreventioner och att det fanns behov av att relationen mellan sjuksköterskan och patienten var god. Mycket av forskningen visade sig behandla alla med självmordsrisk som en homogen grupp utan ett nödvändigt individperspektiv. / Today 1500 people commit suicide in Sweden every year, which are 28 people every week. It’s the size of a normal school class. Prevention strategies exist and are used, but still many people who die from suicide have been in contact with care facilities. A conclusion can be drawn that prevention strategies must be incomplete. The aim of this study was to describe medical staff prevention strategies when caring for people at risk of suicide. The study was executed as a literature review, where all of the material was collected from a number of databases. The material should focus on the nurse’s prevention strategies for people at risk of suicide. During the analysis of the material five categories appeared. To expand knowledge, identify risk factors, a therapeutic relationship, education for the public and support from relatives. Many of the articles showed that the nurses felt a need of more knowledge. It also showed that more resources should go into educating the public in suicide awareness and that the relationship between nurses and patients have to be good. There were also indications that there was a need of focusing on individual care.

No description available.

<p>Debatten om eutanasi har åter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av år 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör många viktiga frågor som till exempel den enskilde individens rätt att bestämma över sitt liv, läkarens roll och sjukvårdens uppgifter. Sjukvårdspersonalen måste ofta fatta beslut om att avstå från eller att avbryta en livsuppehållande behandling, trots att rättsläget på denna punkt är oklart. En gränsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna gränsdragning kan dock vara svår att göra i praktiken. Enligt svensk rätt är den aktiva formen av eutanasi förbjuden och bedöms enligt brottsbalkens bestämmelser om mord och dråp. Den passiva formen är tillåten, men det finns ingen reglering i lag om när passiv eutanasi får utföras. Inledningsvis redogör jag för begreppet eutanasi och klargör vilka etiska principer som skall ligga till grund för hälso- och sjukvården. Vidare diskuteras om gränsdragningen mellan aktiv och passiv eutanasi är juridiskt försvarbar. Med utgångspunkt från internationella ställningstaganden behandlar jag slutligen frågan om det finns behov av en speciallagstiftning beträffande eutanasi.</p>

Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15–24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv. Det förebyggande arbetet med att identifiera riskgrupper och förstå hur elevens situation ser ut, se dennes livsvärld, är något som skolsköterskor gör via de hälsobesök som erbjuds alla elever.   Syfte med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever att de identifierar och bemöter skolelever med självmordstankar.   Metod: Material samlades via elva asynkrona mailintervjuer och analyserats enligt fenomenologisk metod.   Resultat: Skolsköterskorna i studien upplevde att de behövde bygga upp förtroende och tillit för att eleven skall öppna sig för samtal. Symtomen ansågs vara nedstämdhet, ilska, störande beteende, sömnstörningar med mera. Informanterna förmedlade ett mod att med direkta frågor våga fråga elever vid misstanke om självmordstankar, mod att stanna kvar i elevens lidande och mod att våga lita på sin intuition i bemötandet av elevens självmordstankar. / Background: In Sweden the mount of suicides are decreasing year on year however amongst 15-24 year old's there is an increase. The underlying cause for suicides is commonly depression but also social exclusion, feelings of hopelessness and other emotional suffering. Statistically speaking suicide attempts, the sole biggest risk for completed suicide, has increased mainly in girls. It is important to have knowledge about high risk groups and symptoms to be able to identify suicidal thoughts as early as possible in order to save lives. The preventative work done by identifying high risk groups and understanding the pupil's individual situation, see their lifeworld is something school nurses do through the health check-ups that are offered to all pupils.   Purpose was to find out school nurse´ experience in identifying and meet students with suicidal behaviour.   Method Materials have been collected through eleven asynchronous mail interviews and analysed according to phenomenological method.   Results: Most importantly was to build trust and confidence so that the pupil could open up and confide. Typical symptoms that was considered by the informants was dejection, anger, disorderly behaviour, sleep issues. School nurse has the courage in order to venture upon asking pupil's openly when there are suspicions regarding their suicidal thoughts but also courage to stay in the pupil's suffering and courage to trust their own intuition in the way the pupil's suicidal thoughts are received.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Enligt WHO begås årligen cirka 800 000 självmord av människor världen över. I Sverige år 2012 begick 1151 personer suicid. Att förlora ett barn kan medföra en försämrad psykisk hälsa som följd. Studien har vårdvetenskapen som teoretisk referensram med fokus på hälsa, lidande och människan både som individ och del av en helhet. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av psykisk hälsa hos föräldrar vars barn genomfört suicid. Metod: Systematisk litteraturstudium med latent innehållsanalys av sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Den utlämnade människan, den lidande människan och den förnyande människan. Frekvent förekom känslor av skuld, maktlöshet, utanförskap och svårigheter att gå vidare i livet, självdestruktiva tankar och handlingar, ångest, depression och sorg. Även glimtar där föräldrar lyckats finna hopp, tröst och stöd återfinns i resultatet. Konklusion: Föräldrar som förlorat ett barn genom suicid upplever i stor utsträckning försämrad psykisk hälsa. Resultatet visade att över tid förbättrades den psykiska hälsan hos flera föräldrar. Somliga hjälps av att ha stöd av andra, andra av att ge stöd medan ytterligare andra behövde stillhet och avskildhet. Den stora variation som resultatet uppvisar indikerar att ett individbaserat bemötande behöver praktiseras.

Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategori ett var att skapa en helhetsbild vilket psykiatrisjuksköterskorna gjorde genom att inhämta kunskap från olika källor så som teori- och faktakunskap, tidigare bedömningar, intuition, klinisk blick och olika former av instrument som stöd. Kategori två handlade om relationens betydelse. Att skapa och bibehålla en relation där psykiatrisjuksköterskorna utforskade genom samtal och etablerade en ömsesidigt trygg relation med patienten. Den tredje kategorin beskrev hur det är att bära ansvar för någon annans liv. Här beskrev informanterna hur det känns att bära ansvaret för sin bedömning, vilket stöd man får av andra och hur man gör för att skydda sig själv. Slutligen framkom den fjärde kategorin som berör att hantera tiden där bristen på tid för professionell utveckling och att finnas till för patienten presenterades. Slutsatsen blev att suicidriskbedömning av deprimerade patienter är komplext och påverkas av en rad olika faktorer vilket psykiatrisjuksköterskan behöver stöd i för att hantera på bästa sätt. / Suicide is today, according to the World Health Organization, one of the 20 leading causes of death and it is well known that the risk of suicide increases in depression. Daily, psychiatric Nurses face patients where they are required to assess the degree of risk that the patient commits suicide. So far there has been little research on how psychiatric nurses experience these assessments and the purpose of the study was to describe psychiatric nurses' experiences of suicide risk assessment in patients with depressive ill health. The study design was qualitative in nature where interviews were conducted with 10 psychiatric nurses in general psychiatric outpatients. Data were analyzed with the support of qualitative content analysis and resulted in four main categories with related subcategories . Category one was to create a holistic view which psychiatric nurses did by gathering knowledge from different sources such as theoretical- and factual knowledge, previous assessments , intuition , clinical eyes and different types of instruments as support. Category two was about the relationship's importance. To create and maintain a relationship where psychiatric nurses explored through talks and established a safe relationship with the patient. The third category described how it is to have the responsibility for someone else's life. The informants described how it feels to be responsible for assessments, the support they receive from others such as coworkers and what to do to protect them selves. The fourth, and last, category described how to handle the time and focused on professional development and the possibility to be there for the patient. It was concluded that suicide risk assessment of depressed patients is complex and influenced by a variety of factors which nurses need support to manage.

Varje år begår ungefär 1100 personer självmord i Sverige, fortfarande finns det många obesvarade frågor om hur självmord kan förhindras. Syftet med denna studie är att undersöka om graden av social integration i ett samhälle kan förklara de skillnader i självmordstal som råder mellan Sveriges kommuner. Èmile Durkheims teori om egoistiska självmord har använts som teoretisk utgångspunkt och i tolkningen av studiens resultat. Studien bygger på data från statistikansvariga myndigheter samt data över självuppskattad hälsa från den nationella folkhälsoenkäten. För att analysera datan har vi använt oss av korrelationsanalyser och regressionsanalyser som vi gjort i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visar att det finns statistiskt signifikanta samband mellan arbetslöshet och självmordstal samt mellan lågt socialt deltagande och självmordstal. Båda sambanden är positiva och arbetslösheten har något större betydelse för självmordstalen än andelen med lågt socialt deltagande. Vår slutsats är att social integration tillsammans med andra faktorer kan bidra till att förklara skillnaderna i självmordstalen på kommunnivå. / Approximately 1100 people commit suicide in Sweden every year. There are many unanswered questions about how suicide can be prevented. The aim of this study is to investigate whether the degree of social integration in a society may explain the differences in suicide rates prevailing between Swedish municipalities. “The theory of egoistic suicide”, by Èmile Durkheim, has been used as a theoretical basis and in the interpretation of the study results. The study is based on data from statistical agencies and self-rated health from the national public health survey. We used correlation analyzes and regression analyzes made in the statistical program SPSS to analyze the data. The results shows that there are a statistical significant relationship between both unemployment and suicide, and low social participation and suicide. Both of these correlations are positive, unemployment has slightly higher importance for the suicide rate than the proportion with low social participation. Our conclusion is that the degree of social integration along with other factors can help explain the differences in suicide rates at the municipal level.