Ett känsligt ämne som diskuteras inom det svenska samhället, sjukvården och världen runt. Många attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa etiska och moraliska överväganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvården. Metoden är litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger på sju vetenskapliga artiklar. Få sjuksköterskor är för aktiv eutanasi. Även om aktiv eutanasi inte finns reglerad i lag, finns redan den passiva formen av eutanasi inom sjukvården och är mer eller mindre acceptabel, tyckte ett stort antal av sjuksköterskorna i artiklar. Etiska principer, ålder, religion och kultur spelar en stor roll för att sjuksköterskorna kan ta ställning vid eutanasi. Sjuksköterskorna presenterar moralteorierna till eutanasis fördel när det gäller patienter med obotlig sjukdom. Alla sjuksköterskor hade någon gång upplevt att någon svårt sjuk patient har bett om dödshjälp / Euthanasia is a sensitive subject that is highly discussed within the Swedish society and the whole world of healthcare. There are various attitudes, experiences, cultures and religions involved in the topic. The purpose with this study is to highlight the ethic and moral perception, attitudes and experiences among the nursing. Method used for this research is this literature research. Results of this study are that few nurses are pro-active euthanasia. Even though there are no law within the constitution, most of the nurses consider the passive form of euthanasia as more or less acceptable. It is proved in the studies, that ethical principles, age, religion, and culture have a profound influence to ones opinion about active euthanasia. It was identified that the nurses had a moral theory that supported euthanasia in cases of incurable. All nurses had been in the situation where a patient wanted their help to die.

No description available.

I dagens samhälle eftersträvas ungdomlighet. Det gråa håret färgas och begynnande rynkorsminkas över. Journalisten och författaren Arvid Lagercrantz har skrivit förordet till en bokredigerad av filosofie magister och sjuksköterskan Susanne Rolfner Suvanto. Lagercrantzbelyser att det inte alltid är så roligt att bli äldre. Kroppens funktioner förändras ochförsämras. Vänner och närstående dör (Lagercrantz 2014:9). Att bli äldre attraherar få. Deäldre hamnar lätt i bakgrunden. Detta påverkar synen på äldre vilket kan leda till att de tillviss del blir fråntagen sitt människovärde. Lars Andersson, docent i gerontologi, menar attundomsfixeringen medför en slags gradering av vad som är värdefullt (Andersson 2002:124).Uppsatsens mening är att lyfta fram äldre och särskilt fokus ligger vid äldres psykiska hälsaoch ohälsa. Detta område har länge varit eftersatt (Rolfner Suvanto 2014:11). Psykisk ohälsa,främst depression, är vanligt bland äldre. Andelen självmord i angiven grupp är hög, isynnerhet bland äldre män (Rolfner Suvanto 2014:13) Självmord är den ytterstakonsekvensen av psykisk ohälsa. Att uppsatsen drar gränsen för äldre från 65 år och uppåt harmed den traditionella svenska pensionsåldern att göra. Psykoanalytikern Erik HomburgerEriksson menar i gerotranscendensteorin, det positiva åldrandet, att människan fortsätter attutvecklas under hela livet. Viljan att lyfta fram Erikson grundas i att sociologiprofessor LarsTornstams ofta refererade teori om gerotranscendens byggde på Eriksons teori. CeciliaMelder, teologidoktor i religionspsykologi, menar att den existentiella hälsodimensionen ipositiv mening påverkar självskattad hälsa och livskvalitet. Melder framhåller möjligheten attutveckla bland annat ”preventioner (förebyggande) för aktiv livshjälp utifrån ett existentiellthälsoperspektiv” (Melder 2014:37). Från mina år som personal inom äldreomsorgen kännerjag igen den beskrivna bilden av att bli äldre. Utifrån beskriven bakgrund menar jag att det ärrelevant att studera möjligheten av existentiella samtal för att stärka äldre mäns psykiskahälsa. Min förförståelse för uppsatsens ämne bygger dels på mitt arbete inom äldreomsorgen.Dels på teorierna som jag fått kunskap om tidigare samt en viss kunskap om psykisk hälsaoch ohälsa hos äldre. Min förförståelse kan innebära att jag i förväg har en uppfattning omstudiens resultat. Av vikt är därför att genomgående vara väl förankrad i fakta som finns ävenom fakta till viss del saknas om det specifika området. Min förförståelse innebär också ettantagande om att uppsatsen berör ett angeläget ämne. För att lyfta fram en verksamhet därexistentiella samtal med äldre förekommer så har en intervju gjorts med Marianne Olsson, verksamhetschef på Sankt Lukas i Kronoberg. Detta för att ta reda på mera om deras kunskapi ämnet psykisk ohälsa och existentiella samtal.

Background: Suicidal individuals are vulnerable patients in need of a caring relationship. A caring relationship should be based on a real presence were the patient's needs are in focus. Yet research has shown that suicidal patients experience caring that exacerbate their suicidial problems and hopelessness. Aim: To describe the experiences of hope and hopelessness in suicidal patients and their encounter with health care. Methods: In a literature review, in accordance with Friberg (2012) eight scientific papers have used, analyzed and scrutinized to answer the purpose of a new whole. Results: Two main themes emerged in the results with related subcategories. Experiences of hopegiving acts with sub-themes: The significance of  a caring relationship, the significance of a strong social network and the significance of feelings of hopefulness. The second main theme that emerged was: Experiences of acts connected to hopelessness with subthemes: The significance of a non-confirmatory caring relationship and the significance of feelings of hopelessness. Discussions: It is found that suicidal patients experience care that lead to feelings of despair. Nursing theorist Rosemarie Rizzo Parse Human Becoming theory has been used as a basis for discussion in this literature review where a deepening of the results derived from the concept of a real presence. A real presence is all about the nurse's ability to share the lived situations of individuals and families in which hope can be expressed and shared. / Bakgrund: Självmordsnära individer är utsatta patienter i behov av en vårdande relation. En vårdande relation ska baseras på en verklig närvaro där patientens behov står i fokus. Forskning har dock visat att självmordsnära patienter upplever vårdande som förvärrar deras självmordsproblematik och hopplöshetskänslor. Syfte: Att beskriva upplevelser av hopp och hopplöshet hos självmordsnära patienter och deras möte med vården. Metod: I en litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012) har åtta vetenskapliga artiklar använts, analyserats och granskats för att besvara syftet i en ny helhet. Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet med tillhörande subkategorier. Upplevelser av hoppingivande handlingar med underteman: Betydelsen av en vårdande relation, betydelsen av ett starkt socialt nätverk och betydelsen av känslor av hoppfullhet. Det andra huvudtemat som framkom är: Upplevelser av handlingar förknippade med hopplöshet med underteman: Betydelsen av en icke-bekräftande vårdrelation och betydelsen av känslor av hopplöshet. Diskussion: Det framkommer att självmordsnära patienter upplever vård som leder till både känslor av hopp och hopplöshet. Omvårdnadsteoretikern Rosemarie Rizzo Parse Human becoming teori har använts som underlag för diskussionen i denna litteraturöversikt där en fördjupning av resultatet härletts till konceptet verklig närvaro. En verklig närvaro handlar om sjuksköterskans förmåga att dela levda situationer med individer och anhöriga i vilka hopp kan uttryckas och delas.

Bakgrund: Eutanasi är ett ämne som är väl omdebatterat i världen och betyder egentligen hjälp till en smärtfri död, men används idag som synonym till dödshjälp. Aktiv dödshjälp innebär att läkaren förskriver ett läkemedel med syfte att avsluta en patients liv. Läkarassisterat självmord innebär att patienten själv tar läkemedlet medan aktiv dödshjälp innebär att sjukvården hjälper till att avsluta patientens liv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi och de faktorer som beskrivs ligga bakom dessa inställningar, samt att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: Författarna gjorde en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i sökmotorn PubMed med en femårsbegränsning. Totalt 11 artiklar bearbetades och sammanställdes i kategorier för att besvara frågeställningarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors inställning till eutanasi är en komplex fråga som kan vara beroende av olika faktorer som vilket land de arbetar i och vilka patientgrupper de arbetar med. Majoriteten av deltagarna i studierna var kvinnor i olika åldrar med olika lång arbetslivserfarenhet som sjuksköterska. Resultatet i föreliggande litteraturstudie presenteras utifrån tre huvudrubriker med utgångspunkt i frågeställningarna; Sjuksköterskors inställning till eutanasi, Bidragande faktorer till sjuksköterskornas inställning till eutanasi, samt den metodologiska aspekten undersökningsgrupper. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar att sjuksköterskors inställning till eutanasi kan vara högst individuell och beroende av många faktorer. Att man som sjuksköterska kan komma i kontakt med dessa frågor är ett faktum, oavsett var och med vilka patienter man arbetar. Med mer erfarenhet och kunskap om ämnet kan sjuksköterskan känna sig tryggare i bemötandet med den döende patienten och dennes anhöriga. / Background: Euthanasia is a well-discussed subject all around the world and means help to a painless death. Active euthanasia means that a doctor prescribes a drug intended to end a patients’ life. Physician-assisted suicide means that the patient takes the drug themselves, while active euthanasia involves medical help to end the patient’s life. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ attitudes towards euthanasia and the factors described underlie these attitudes, as well as to describe the study groups in the included articles. Method: The authors conducted a descriptive literature review. The articles were found in the search engine PubMed with a five-year limit. A total of 11 articles were processed and summarized into categories to answer the research questions. Findings: The results showed that nurses' attitudes towards euthanasia is a complex issue which may be dependent on several factors such as which country they work in and which patient groups they work with. Most participants in the studies were women of different age and different experience as a nurse. The result of the present literature review form three main headings, based on the issues; nurses' attitudes towards euthanasia, contributing factors to the nurses' attitudes towards euthanasia, as well as the methodological aspect - study groups. Conclusion: The present literature review shows that nurses' attitudes towards euthanasia can be very individual and depend on many factors. It is a fact that nurses may come in contact with these issues, no matter where and with what kind of patients they work. With more experience and knowledge of the subject, the nurse may feel safer in facing the dying patients and their relatives.

The purpose of this paper was to examine the communication around the subject of suicide on the Swedish online message board Flashback Forum. By doing a case study and a critical discourse analysis, we wanted to get answers about how the conversation between individuals who are suicidal and members on Flashback appeared, and if there were any distinct discourses to be seen in the conversation. Three threads started by individuals with suicidal thoughts were chosen to be analysed, which all in all were 474 answers. The result of the analysis showed three distinct discourses in the posts written by members on Flashback: preventive, critical and pro suicide. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kommunikationen om ämnet självmord på det svenska internetforumet Flashback Forum. Genom att göra en fallstudie, samt en kritisk diskursanalys ville vi får svar på hur samtalet mellan personer med självmordstankar och de bemötande såg ut, och om det gick att se några tydliga diskurser i samtalen. Tre olika trådar skapade av personer med självmordstankar valdes ut för analys, vilket gav 474 svar. Analysen resulterade i att det gick att tyda tre synliga diskurser i inläggen skrivna av medlemmarna på Flashback: preventiv, kritisk- och prosuicid diskurs.

<p>This work studies three texts by Sylvia Plath: “Lady Lazarus”, “Daddy” and <em>The Bell Jar </em>from a feminist, gender and cultural perspective. I investigate how the texts take a stand regarding the motive and meaning of the representations of suicide in these works through the theoretical framework of African-American activist Huey Newton. The Black Panther party cofounder Newton redefines the concept of suicide. First and foremost he views suicide as a reaction to social conditions, coining the terms Reactionary Suicide and Revolutionary Suicide. Revolutionary Suicide is fueled by hope, when refusing to take part in any game of slave and master in society; instead of the normative view that suicide may be fueled by powerlessness and despair, as in the case of Reactionary Suicide. A feminist and gendered perspective on representations of suicide deconstructs traditional preconceptions of femininity and masculinity in the case of suicide and a normative reading: an embodiment by women and men of madness and rationality; viewing them as objects and subjects respectively. This study proposes that the representations of suicide in the texts from a cultural reading show the refusal of women to partake in a life defined by patriarchy, limiting and oppressing women’s everyday life. Suicide is seen through this unusual approach as an emptying out, a repositioning of the self through these performative suicides. Furthermore, through Revolutionary Suicide agency is claimed, with a hope for a better reality for the oppressed, in the intersection of the dichotomies of reality and utopia, literature and history, oppression and freedom. From a feminist perspective suicide is the catalyst to express social, political and cultural critique.</p>

<p>I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin <em>Relation </em>bestod i subkategorierna <em>bemötande, bekräftelse </em>och<em> kommunikation</em>. Huvudkategorin <em>Aktivitet </em>bestod i subkategorierna <em>avledande sysselsättning </em>och <em>sömn/vila</em>. Huvudkategorin <em>Säkerhet</em> bestod i subkategorierna <em>personligt övervak, fysisk miljö </em>och <em>visitation</em>. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.</p>

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.

During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm. The results were analyzed using the theory of professional discretion and the perspective of existentialism. The most important results were that social workers do not think that they can help suicidal clients on their own, instead they need psychiatric help. Meeting with suicidal clients raises a lot of feelings and one way to cope with this is by distancing oneself from the client. The study also showed that suicide is a complex issue and it can be hard to find a position between the human right of autonomy and the will to help people. Continuity was viewed as an important factor, but due to the work load it can be hard to follow up these clients.